HJÄLMARESUND

***

Kortvända hem till Finspång för ögonkontroll på Ögonkliniken i Norrköping. Åkte hem i förrgår kväll och kom iväg senare än jag önskat, jag undviker mörkerkörning om det går numera. Men tur på sätt och vis, jag passerade Hjälmaresund precis vid solnedgången och med vackra moln på himlen stannade jag så klart och tog några bilder. Sista biten hem tog säkert minst en timme extra, mörker, ösregn och dis gjorde att jag gick ur bilen och kollade om ljuset verkligen var på ok. Det var det. Det blev ca 50 dom sista 10 milen i djurtäta skogar. 

Viktigare var att glaukomet håller sig i stort oförändrat fortfarande, bra. Lite reststarr hittade dom, det fixar dom med några laserpulser senare i höst

*

Förstora helst

Hjälmaresund mot väster genom strandbuskaget med nya vidvinkeln

*

Samma vy som panorama från 3 bilder med 99:an och Zeiss-135:an

*

***

IN MY MAROON ROBE

***

Respect your longings. To respect your longings is to respect the voice of Good within you.

*

Pune, Maharashtra, India, 2009

*

Finding my way.

***

LANDSKAP VID TOLVSBO

***

Så är vi i september och sommaren är slut. Kanske är det bara inbillning men det känns annorlunda. Det varma vädret har slagit om och det har redan blivit kallare, i natt var det 5 C. Igår eftermiddag  kom första kallfronten och den var vacker att se på och visar hur mkt som sker i lufthavet ovanför oss, det här är ute vid Tolvsbo och Östra Sveten. 

*

*

***

GLÄDJEDAGAR

***

Familjedagar med HELA familjen - alla tre barnen med resp och alla fem barnbarnen är glädjestunder över det vanliga, det känns ända in i hjärtat att ha alla omkring sig. Och sker inte varje år. Familjekräftskiva var skälet den här gången. Men som vanligt blir det mkt mer än kräftor. Det enda viktiga är att umgås. Och jag har fotograferat min familj, den gamla och den egna, i över  65 år och fortsätter gärna ett tag till . Såna bilder är alltid roliga att göra och alltid meningsfulla, fullständigt oberoende av vad alla tyckare och förståsigpåare tänker. Och familjebilder är situationsbilder, jag går aldrig omkring och städar eller plockat undan för att det ska bli mer bildmässigt, dom här är inte gjorda för varken salonger eller vinna utmärkelser.

*

Lovisa kollar när Hilda och Elias gullar med Makai, tollaren vid morgonkaffet igår lördags

*

Sen blev det bad förstås, Bartjärn står alltid på pogrammet

*

Agnes på väg i

*

Lite nya vinklar med 24:an, Elias i förgrunden med Agnes, Makai och farmor i bakgrunden

*

Samma bild nästan men skärpan på Makai

*

Oj då, nu blev det lite övervikt på Elias, men det blir helt annorlunda att ta action med porträttmöjlightet  när 24:an sitter på

*

Vilma är otursförföljd i sommar, hon bröt ju armen i början av sommaren, nu hade hon kört omkull på sparkcykel i utförsbacke och dels skrapat upp alla fingrar på ena handen men också  ett stort skrapsår på ena låret typ 2 dm² så hon var försedd med diverse specialplåster för brännsår och fick absolut inte bada för infektionsrisken och då blir man ju lite purken. Men gudskelov hade hon hjälm....I alla fall hade hon, Lovisa och mamma Annika  hunnit med att plocka lite svamp efter badet

*

Här hjälper Lovisa till att rensa och skära upp

*

Hilda passar på att få en stund i lugn och ro med en Sudokubok

*

Lovisa i sin eleganta klänning inför kvällen

*

Och solen lyste hela lördagen och långt in på kvällen så vi satt såklart ute och åt våra kräftor och sjöng våra snapsvisor. Här står brännvinsflaskan mitt på bordet, det är så det ser ut på kräftskiva. Genuint roligt med många skratt och lagom antal snapsar, självklart var barnen med hela tiden.....Just på den här bilden är alla våra tre barn med, från vänster Katarina äldst, därefter Hanna som är sambo med Stefan, därefter Annika som är yngst och så Stefan, mellan barnet. Klockan elva låg vi våra sängar, båda husen var välfyllda...

*

***

SAXEVÄGEN

***
Efter åskan och regnet höll det upp i går kväll, alldeles lagom för en promenad. Saxevägen förstås, var annars? Det var fortfarande lite halvskumt i det mulna vädret men också fortfarande varmt. På håll kände jag genast gen äldsta dottern som kom på cykel, också efter att ha hämtat frisk luft efter innesittande på eftermiddagen. Och det blev tre kilometer nästan utan smärta, det tar sig :-)

*

*

***