Khalad Photography Blog
SÖDERBÄRKE - KONST I PÅSK
***
Påskafton och påskdagen har Söderbärke återigen utställningen Konst i Påsk med lokala konstnärer inom olika områden. Sedan ett par tre år finns också några fotografer med och i år kommer både Marianne Bengtsson Rosander och jag att vara med. Tror också en tredje fotograf men är inte hundra på det. Vi ställer ut i församlingshemmet, alldeles bredvid Söderbärke kyrka, men det är flera lokaler och inte bara själva Söderbärke utan också tex Tolvsbo som är med. Senast jag var med, 2017, var det mkt folk och intresset stort, trots att det kom en dm snö första utställningsdagen. Nu får vi se, värmen och det vackra vädret kanske konkurrerar ut inomhusaktiviteter, det ger sig.
*
En av bilderna jag kommer ha med - höstlöv
*
Natti, natti!
***
ALDRIG UTAN MIN IPHONE
***
Ibland känns det lite gubbigt här på bloggen. Det törs ju jag säga som själv närmar mig åttio. Ändå tycker jag det är synd. Den gamla tekniken är bäst. Punkt. Svartvita 50- 60-talsbilder är alltid bra, dom är ju svartvita och har tagits analogt, därmed är dom ju bra, per definition liksom. För att inte tala om dom gamla utrustningarna, tänk, dom fungerar, fortfarande! Helt otroligt! Och tar svartvita bilder också! Men fy för moderna mobiler, för att inte tala om FB och Instagram och såna styggelser. Ytliga media där alla jagar bekräftelse och likes bara för att få bekräftat att man finns........
*
Själv är jag ju inte så fotografiskt rolig eller nyskapande heller precis, jag vet. Men jag gillar Instagram. När det blir för tråkigt på bloggen växlar jag över till Insta och hittar mängder av roliga bilder. Jo jag vet, där finns många bilder, väldigt många bilder. Det mesta går jag förbi men efter att ha varit där ett tag börjar jag hitta väldigt mkt som är bra och väldigt mkt som är roligt. Och jag skaffar mig snart ett gäng fotografer som jag följer därför att jag gillar vad dom visar och vad dom kan. En hel del högklassiskt svartvitt finns tex, utan att man därför imiterar HCB eller andra gamla namn, dom verkar ha alldeles egna drivkrafter och alldeles egen kreativitet. Och efter ytterligare ett tag har jag också fått ett gäng följare, kul, äntligen vet jag att jag finns.....
*
På FB är jag också, framförallt delar jag en del bloggar i Finspångs-, Ludvika- och Söderbärkegrupperna . Ytligt? Det tycker inte jag, många av de mest intressanta kommentarerna jag fått har jag fått just där. Så har jag tex fått kontakt med min gamla kompis Paavos barn, utan att veta att han hade barn ens. Samma sak med den italienska invandrarfamiljen som mamma och pappa träffade och som kom till Ludvika på 50-talet - där har jag nu lite kontakter med barn och barnbarn som gärna vill se dom gamla bilderna jag har på förstagenerationen. Och så har vi Ludvika damerna som utvandrat till USA som jag pratar gamla Ludvikaminnen med och som är tio år äldre än jag. Så har jag barnen till den estniska baronessan som bodde granne med oss i Ludvika och så - ja, ni fattar väl? Roliga, personliga och givande kontakter liksom.
*
Bäst av allt är ju mobilen. Vill jag, kollar jag både FS, FB och Insta på mobilen. Det är fult förstås, sånt jag borde skämmas över, liten skärm, typ 800 pixlar per sida och så ska man kalla sig fotograf liksom. Jag vet ju inte hur ni gör, kanske ni har med er pc:n eller eller laptoppen när ni väntar hos tandläkaren och på bussen men det har inte jag, det klarar inte ryggen. Inte har jag den med när jag hälsar på hos barnbarnen heller, trots att det är mysigt att kolla läget innan jag somnar, just där och då där jag inte har mina egna böcker och tidskrifter till hands. Dessutom skulle jag aldrig hitta till Timmermansgatan på Söder eller till Solna Torg utan Gogles kartapp. Ingen kompis skulle hitta till oss i Korsheden heller för den delen. Då och då plingar det till från små meddelanden från barn och barnbarn, ibland med bild - på just mina barn och mina barnbarn - fantastiskt roligt helt enkelt. Och Swish, helt fantastiskt. Flera fina begagnade objektiv till bra priser har jag köpt via mobilen och betalat med Swish. Men det skulle nog inte gå att köpa Leica-objektiv den vägen, det är under Leicas värdighet att betalas med Swish via mobil och skulle ett Leicaobjektiv betalas via Swish tror jag dom självdestruerar sig via entanglement oavsett avstånd..
Jovisstja, det går både att ringa och fota med mobilerna, men det visste ni förstås. Fota går alldeles utmärkt, det blir helt andra bilder än dom jag tar med systemkameran. Jag tar bilder som jag helt enkelt inte tar med den "riktiga" kameran och dom liknar inte varken Ansels, Capas eller Leibovitz´ bilder. Och dom går att göra större än 800 pixel per sida. Bara för att visa ett exempel kommer några bilder från den bästa rekreationssemester jag upplevt, för fem år sen på Bequia tillsammans med Täbyfamiljen.
Samtliga bilder tagna med den iPhone 5 jag då hade
*
PS Dom håller för att förstora!
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
***
VARDAGSLYX - SUPERB PIZZA
***
Båda Täbytjejerna var ju hemma under helgen, hittills har ni bara sett Lovisa, 9. Storasyster Vilma hade fullt upp, efter badhuset på lördagsförmiddagen fixade hon middagen på eftermiddagen. Pizza hade hon bestämt redan på fredag kväll och ingen snabbpizza där inte, den skulle vara hemgjord, ända från brödbak till pålägg och dukning. Hon älskar att laga mat, häromveckan när hon var ensam hemma några dagar med snuva ringde hon farfar (som bor i Stockholm) och bjöd honom på lunch. Han fick i uppdrag att köpa med sig köttfärs, så gjorde hon crepes med köttfärs till lunch själv, mamma och pappa var på jobbet förstås.
*
Kocken själv
*
*
*
*
*
Första pizzan redan på bordet
*
Den andra är också klar ute i köket
*
Jag lovar, dom smakade helt superbt båda två!
***
FÖR EN GÅNGS SKULL - EKÖN IKVÄLL
***
Aprilkvällarna är magiska, och precis som förra gången hade vinden mojnat och himlen klarnat och det var en fröjd att få vandra ön upp och ner under det att den låga solen sakta försvann under horisonten.
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
***
FRERE JACQUES, FRERE JACQUET, DORMEZ VOUS, DORMEZ VOUS?
***
Lovisa hade lärt sig dom första tonerna av storasyster Vilma, men fick inte till fortsättningen, så vi körde tillsammans några gånger. Och morfar passade på att försiktigt påpeka att hon har fem fingrar på varje hand så man kan använda fler än pekfingret.....Ska jag säga, tänker jag nu, som själv skriver om inte med ett pekfinger så med pek- och långfingrarna på mina två händer.
*
Lovisa och morfar vid pianot
*
Asch, nu blev det fel igen. Gör inte ett dugg, vi har roligt i alla fall....
*
Bilderna har mamma Annika tagit!
***























































