RÄTT VAD DET ÄR NÄR DET REGNAR KOMMER DET EN SKUR

***

Nåja, vi har haft riktigt bra väder i Korsheden hela sommaren hittills. Inte så  varmt kanske men soligt och fint, idag har det blivit två dopp hittills. Simturerna är väl inte så långa, knappt hundra meter skulle jag tro, men det är väldigt skönt att komma i.

*

Häromdagen, i lördags, var jag ner till Finspång en vända för att klippa gräs, betala räkningar och göra lite annan nytta, och då regnade det i stort sett hela vägen. Inget kraftigt regn men ett ihållande duggregn. Just när jag passerade Hjälmaresund kom dock precis som rubriken säger en riktig skur därute i viken. Kameran låg som vanligt bredvid så jag tog några bilder på känn, som vanligt utan att titta vare sig i sökare eller på skärm, med standardzoomen på 24 mm fungerar det bra för det mesta. Gråvädret gör att bilden känns naturlig i svv och som vanligt har jag använt Silver Efex-modulen, tillsammans med LR förstås.

*

***

SVARTVITT LANDSKAP UTAN FUNDERINGAR

***

Vägen Gubbo - Lernbo

*

*

***

VYKORTET

***

Kommer ni i håg vykorten, dom där som man skickade till nära och kära när man varit nånstans? Och berättade vad man sett och vad man gjort. Det är precis det jag fortfarande håller på med. Idag har jag tex varit i Gubbo. Vaddå, vet ni inte var Gubbo ligger? Då får ni väl googla på det då. I alla fall var jag där idag och det var väldigt vackert och såg ut så här. På mig gör det nästan ont i hjärtat när jag ser sånt här. Det är alldeles vanligt, en gammal grusad landsväg. Och just när jag tog bilden kom en cykel bakifrån och förstörde hela bilden. Åtminstone tänkte jag så just då. Utefter vägkanten växer det blommor, mest hundkäx, smörblommor, prästkragar och rödklöver. Nästan inga pioner alls.  Förresten, var har dom kommit ifrån, dom fanns ju inte när jag var barn? Och så dom där bomullstussarna till moln, precis såna som det alltid var på himlen när jag var hos mormor i Deje på somrarna för typ 70 år sen. Ju vanligare mina landskap är, desto mer tycker jag dom är värda att fotograferas och visas på såna här vykort. Det märkvärdiga får andra fotografera.

*

Just när det är så här vackert är det nära till att tänka på döden. Jag menar, rätt var det är tar det ju slut. Inte bara för mig, för dig också. Fast när är det ingen som vet. Själva döden känns inte så skrämmande - det har gått många årmiljoner och årmiljarder innan jag kom till världen och dom kändes varken svarta eller långtråkiga. Det blir väl likadant sen tänker jag, då, efteråt. Men får jag välja vill jag ju att det inte ska ta så lång tid och vara så besvärligt på slutet. Men vi får inte välja nånting alls då. Jag har både bekanta och släktingar som inte kommer ur sängen och behöver hjälp med allt. Precis allt. Och jag tänker att om det också händer mig men jag fortfarande kan tänka, då ska jag tänka på den här landsvägen med blommorna på dikesrenen och molnen på himlen

*

*

***

SOMMARNATT

***

*

*

***

JAVISSTJA, MOBILEN

***

Jag är så van att ta med mig kameran - den "riktiga" kameran - på alla promenader och utflykter att jag nästan glömmer bort att mobilen fungerar alldeles utmärkt som kamera. Det här är från I:s och in senaste promenad den klassiska Saxevägen och för en gångs skull var den riktiga kameran inte med. Jag är fullt medveten om att det är svårt att hitta lättare/ mindre kritiska motiv men är ändå imponerad av att det blir så bra, bla i motljus

*

Barken

*

Knölsvanen hade en ensam unge på ryggen

*

Varbtvungen att kolla på Googles att dom heter svärdsliljor - det gjorde dom

*

Våtmarken nära bron

*

Stefans gård

*

Den klassiska ladan

*

***