DANCE OF LIFE

***

*

*

***

SOMMARLIV = GLÄDJELIV

***

Sommar. Sommarlov.  Bad. Blåbär. Smultron. Fem och sju. Lek. Spring. Lätta fötter. Skratt. Fniss. Skrubbsår. Plåster. Mammas knä. Mera spring. Fort. Häst och ryttare......

*

*

***

ELIAS 5

***

Vilken tur! Pappa skulle till Finspång på två dagars tjänsteresa, stora-syrrorna går i skolan men det gör inte Elias. Alltså fick han ensam följa med till farmor och farfar!

*

Det är helt fascinerande att få följa barnbarnen som växer och utvecklas. Med större delen av livet bakom mig och inte jagad av jobb och ekonomi finns det en helt annan chans att se, att vara där. Det som jag inte lyckades så bra med då, då när våra barn var små. 

*

Jag skriver och fotar mina, för det är ju bara dom jag har riktig närkontakt med. Men det jag ser gäller nog alla barn. Och vad jag ser? Livsglädje, drivkraft, nyfikenhet, öppenhet, spontanitet. Och allt går raka vägen in i hjärtat och mycket funderar jag kring frågorna vad som händer sen.

*

Alla är vi olika, men få lyckas behålla dom här ursprungliga kvaliteterna i nämnvärd grad som vuxna. Själv har jag under ett långt liv varit behärskad, kontrollerad, sällan spontant glad men ofta rädd, inte för något speciellt, tvärtom tror jag mig om att göra det mesta, men ändå har rädslan funnits där.

*

Men på något märkligt sätt känner jag att de senaste tio åren har jag äntligen börjat gå åt rätt håll och alltmedan rädslan försvinner kommer glädjen alltmer tillbaka. På något sätt möter jag barnbarnen och känner att det är dom som visar mig hur livet egentligen ska vara, inte jag som visar dom. Och inuti mig själv känner jag att alla förnuftiga människor som säger att det är oundvikligt att barnen när dom möter vuxenlivets alla hinder och praktiska svårigheter tappar sin spontanitet och glädje har fel. Det är vi som har fel, vi som kraftfullt motar in dom i olika fållor, värdesätter deras kvaliteter utifrån förutfattade meningar.

*

För mig räcker det att möta Elias blick för att förstå - ingen behöver lära honom mindfulness, han är här och nu, hela tiden.

*

Jämt nyfiken

*

Vad kommer stoppa honom, vilka hinder kommer han möta?

*

Men det jag ser glädjer mig - jag som var mycket rädd redan som liten, född under krigstid och mörkläggning kanske av betydelse - här ser jag nån som är orädd och oförvägen och fixar mycket med glädje och oräddhet, alltifrån hopprep...

*

...till hur man tar rätt på det sista av glassen

*

...till metet

*

***

DET BÄSTA OBJEKTIV JAG ÄGT - ELIAS OCH HONUNGSMACKAN

***

En begagnad Zeiss 135/1,8 för  min Sony 99 - det bästa köp jag gjort och Sonys erkänt bästa objektiv. Som gjort för porträtt och här kommer historien om Elias och honungsmackan. 

*

När man är fem och mamma och pappa bortresta flera dagar kan man känna sig lite ensam, särskilt när syrran Agnes som ofta leker med Elias är på dansträning. Farmor I:s honungsmacka kan ge en stund av tröst och den här bilden kommer med trots oskärpan eftersom den bäst berättar hur Elias kände sig

*

Bilderna tål att förstoras, i alla fall ser man bättre vad objektivet presterar!

*

Elias satt vid ett fönster och jag tvärsöver bordet - lite för nära för riktiga "porträtt", istället var det lätt att följa skiftningarna i Elias ansikte och mackan gav ju snabbt resultat

*

Och när mackan är uppäten finns ofta lite honung på fingrarna men det är lätt fixat

*

Men så gott som det var blev det direkt en till

*

Men jag glömde ju berätta att innan han började tugga på den satte han sig snett på stolen och ramlade av och skrapade benet, snabbt efter lite Bamseplåster, så kunde första tuggan tas också på nästa. Men jag hoppas ni ser tåren, skrapmärket gjorde ont

*

*

Jättegott!

*

Sista bilden är också oskarp men jag gillar den också ändå

*

För mig var det en fantastiskt fin fotostund, det blev typ 50 bilder i rask takt. Tyvärr hade jag testat jpeg när jag var med Hilda på tennisen och glömt ställa om så hela denna serie och en del annat var jpeg. Färgerna var inte alls dom jag brukar få och svårt att justera rätt från jpeg, därför fick det bli sv/v här i stället. Det visade sig också att det var  mkt svårare att justera kontrasten rätt och dagrarna var utbrända ibland och omöjliga att justera till bra efteråt. Det finns ju annat som inte är perfekt, det extremt korta skärpedjupet tex. Det räcker för en del av en ögonfrans, resten är i oskärpa. Men jag satt mindre även 2 meter från Elias och ville utnyttja det naturliga ljuset utan att gå upp för högt i ISO ( dom flesta är vid ISO 250, något vid 500) så jag körde på bl 2 och med 135:an på  drygt 1,5 m......Men jag är ändå nöjd med resultatet.

*

Nu ska jag snart krypa till kojs på hemmaplan igen, ha det gott!

***

FULL FART - 48 TIMMAR

***

Ett helt annat tempo är det. Tycker vi håller igång ganska bra. Men här räcker det ju inte med en helgpromenad precis. Vi har varit här sen i tisdags, åker hem imorgon, och det har inte stått still i veckan heller. Jag menar morgonprocedur - väckning, frukost, kläder, iväg till skola och dagis, lite handla, dammsuga, matlagning osv. Kvällsscouter och lite annat .Men ta helgen från fredag em

*

Egentligen inget speciellt på fredag em, men lite vindruvor före Let´s Dance gillar Elias 

*

Och Hilda provar gärna de första sminkgrejorna på hemmaplan

Sen håller vi igång med dansprogrammet till framåt tio

*

På lördag fm har Hilda tennis, farfar skjutsar och är med såklart

*

Det är skoj, inte minst dubbelspelet

På eftermiddagen har Agnes dans men den här gången kör en kompis mamma så ingen av oss är med.

Kvällen ägnas förstås åt Gladiatorerna så klockan hinner nog bli tio igår kväll också

*

Så idag. Först gör vi alla en tur till Frölunda torg, Agnes behöver nya överdragsbyxor. Så hem för lunch innan Agnes ska i väg på friidrottstävling på Friidrottens Hus, Frölunda. Det är ett mer än tre timmar långt program så Hilda följer med och vi lämnar av Agnes där, Hilda och jag fortsätter till Frölunda torg för att hon ska få shoppa lite på HM. Det går bra, Hilda shoppar och farfar betalar. Inget jättedyrt men mycket uppskattat

*

Så lite fika förstås

*

Hilda ville kolla Lindex också och jag väntar utanför, här kommer hon, hon håller minen bra

*

Men lite närmare spricker hon upp i ett härligt leende, trots att det inte blev något mer

*

Så skjutsar jag hem henne och åker tillbaka till Agnes och friidrottstävlingen. Mycket folk

*

Och mycket väntan...

*

Men 300 m löpning går fint....

*

...på slutet fixar går hon förbi och fixar en heatseger

*

Så stafett...

*

Och alla får förstås guldmedalj....

*

När vi kommer hem nån gång efter sex har I gjort mat och Elias och storasyster utnyttjar soffan, Hilda i ny mössa och nya byxor från HM

*

Och nu kommer pappa och mamma vilken sekund som helst!

Och barnen sover förstås som dom små änglar dom är (nästan jämt!)

***