DAGENS IHOP-PLOCK

***

Som jag var på synkontroll (glaukom, nu varje halvår) på Kungsgatan i Norrköping måste jag ju passa på att ta några bilder från stan. Gatufoto är det nog men några spännande saker uppfångade jag inte precis, inte jagade jag kompositioner med lämpliga affischbakgrunder heller. Jag hade 20 minuter på mig innan jag måste vara på plats. Men jag fotar det jag ser, det är helt ok. De är väl så Daido Moriyama gör också, ändå ser mina bilder ser inte ut som hans, ännu. Han går nog dagarna, månaderna och åren i ända,. jag började här med 20 minuters fegfotande sittande på en stenbänk med kameran i knät

*

Första bilden fick bli svartvitt, det passade den lätt bistra minen. Med kameran  knäet kan han inte veta om jag fotade

*

Grabbarna som kom på cykel var mer avstressade, ingen instuderad stil att hålla koll på. Vanliga cyklar, det ger extrapoäng hos mi

*

Jag satt alldeles bredvid en av ingångarna till universitetet , kanske någon gasque eller nollning skulle planeras? Aktuellt och diskuterat transportmedel behövdes i alla fall 

*

Fast lite mer avancerade fordon rullade också förbi

*

Skorna var utvalda för att synas, det kunde jag ju inte säga nej till          

*

Annan style och outfit

*

Kuta för egen maskin är ju nyttigast

*

Till sist drog jag mig mot bilen efter förrättat värv. Här två blivande socionomer - årskurs 2 - som förbereder lite hjälp och uppgiftern för ettorna som just kommit till stan. Dess frågade jag också om dom hade en något emot att bli fotade, det hade dom inte.

*

***

GAMMALT - SYNDER OCH SÅNT - 1964

***

Svartvitt var mitt val ända in på 70-talet. Färg var för dyrt, krångligt och inte kunde jag förstora såna bilder själv heller. Där har ju Bengan och alla andra som kör svv en poäng. Dessutom, negativ kan sparas, som dom dyrgripar dom är. Jag har ganska många svartvita negativ sparade, från de första åren på 50-talet och framåt. Mest har jag visat dom äldsta bilderna här, från 50-talet. Men jag fortsatte som sagt ända in på 70-talet med svartvitt.  Dom här bilderna är från sommaren 1964. Den sommaren gjorde vi (Chalmers F3) vår studieresa, Frankrike och Italien var länderna. Det här är lite kompisbilder jag plockade fram i kväll, nästa vecka är det ett återföreningsmöte med resp i Göteborg. Vår värld, I:s och min, börjar bli ganska rörig så vi/jag kommer inte resa ner, men jag har lovat plocka fram några bilder.  

*

På bussen ut till Torslanda

*

Ni tror mig kanske inte, men det här var min första flygresa, fyllde 24 på hösten. Planet var typ DC-3:a, alltså med stjärthjul, men det var ingen DC-3:a. Gick inte så högt, stora fönster som ni ser och inga luckor för bagaget.

*

Tre av kompisarna, var kan jag inte säga. Paris kanske?

*

På tåget från Nice till Genua. Och jodå, jag rökte fram tills vi fick barn 1968. Mest pipa, det var billigast. Undrar om det inte var Lennart Carlsson som tog den här bilden på mig, han som sitter till vänster i bilden före....

*

Knappt hade vi kommit över gränsen till Italien (Ventimiglia) förrän det blev ett långt stopp. Det visade sig att vårt lok blivit överhettat och hade motorbrand. Det tog några timmar innan vi hade ett nytt lok, men fram kom vi så småningom.......

*

***

EN ANNAN TID 2

***

*

*

***

SOMMARLEK

***

Regelbundna dopp, 3-4 gånger per dag, i Bartjärn är stående inslag när barn och barnbarn är hemma på besök. Herre på täppan på flytbryggan är stadigt inslag, vattenkrig likaså.

*

*

*

*

*

*

*

*

***

SNOK

***

Just hemkommen från Säter i lördags ställde jag mig på altanen och tittade ut. Och ner. Och därnere var en orm, inte alltför liten, jag skulle säga en meter. Snabbt konstaterade jag att det var snok, stora tydliga vita fläckar bakom huvudet och inte huggormens tydliga huvudform. Snabbt efter kameran och så några bilder med långtelet. Min position var inte så lyckad, näst intill rakt uppifrån, kanske 2,5 - 3 m från räcket jag hängde på. Kanske hinner jag gå ner utan att den försvinner tänkte jag och gick ner via trappen vid änden av altanen, tillräckligt långt bort för att jag inte kunde ha ögonkoll på snoken.

Väl därnere såg jag snoken på nästan samma plats, men vad liten det blivit.......Mycket smalare och , ja längden såg jag aldrig därnere men känslan var betydligt kortare än en meter. Utan att vara säker gissar jag att detta var en snokunge, den förra var säkert snokmamman. Den här lilla var nyfiken, den hade stenkoll på mig men jag kunde ändå ta mig närmare utan att den blev rädd. Och visst blev det roligare bilder när jag var i samma plan, mer ormmöte så att säga.

Dom tre första bilderna är uppifrån och med den större snoken, dom fem sista är på den lilla snoken och nerifrån. Och jag tänkte, tur att inte pappa var med, han var  paniskt rädd för ormar, helst skulle jag inte ens tala om dom.....Här gick det lätt att komma ganska nära den lilla

*

Titta, en orm. Rätt lång....

*

Stora tydliga fläckar på halsen bakom huvudet, snok alltså

*

Sniffar förstås med tungan

*

En liten smal en

*

När den sänkte huvudet försvann den nästan i gräset

*

Det gick att komma närmare utan att den blev rädd, den kändes riktigt nyfiken

*

Munnen ser liten ut, klarar den en mus?

*

Ansikte mot ansikte

*

***