SLAGGSTEN - DORMSVEDENS KRAFTSTATION

***

Kraftstationen heter alltså Dormsveden och inte Dormsveten som jag skrev i förmiddags. Efter att ha sett över gårdagens bilder tycker jag också att den är ett så vackert exempel på tidig 1900-talsteknik att den förtjänar en ordentlig presentation, både i ord och bild. Förmiddagsbloggens två bilder finns med här också, jag vill ha bilderna som jag känner för att spara i en blogg.

*

Kraftstationen ligger mellan sjöarna Rämen och Lilla Ulvsjön några hundra meter söder om hyttruinerna i Ulfshyttan. Fallhöjden är 14 meter och ger     1 200 000 kWh per år. Den byggdes år 1913 och byggdes om 1987. Vattnet förs genom en grävd kanal och en trätub.

*

Vy från nersidan kraftstationen

*

Dom gjutna slaggstenarna är vackra i sig men byggnaden har också tegelinslag runt dörrar och fönster liksom strax under takfot som ger en genomarbetat intryck

*

En av fasaderna. Här (högst upp i bild) gick uppenbarligen kraftledningarna ut tidigare. Gissar att dom nu är nedgrävda, jag ser inga luftledningar ut.

*

Fasad med industrihistoria. Den gamla dörren var högre och smalare, precis som dörren i bilden nedan

*

Högre och smalare dörr

*

Inte för att det lät så mycket utanför men dom tunga slaggstensväggarna ger nog ganska bra ljuddämpning

*

Trätuben alldeles innan den går in i kraftstationen (till vänster)

*

***

SLAGGSTEN - DORMSVETEN OCH GRÄNGSHAMMAR

***

I går blev det en tur till några av de närmaste platserna med slaggstensbyggnader. Först till Ulfshyttan. Trots ganska många bilder har jag inte fastnat för någon därifrån, hittade varken vinklar eller ljus jag  ville ha. Bara några hundra meter bort från den gamla hyttan låg en liten kraftverksbyggnad (Dormsveten) i gjuten slaggsten, därifrån kommer de två första bilderna 

*

*

*

Fortsatte därefter till Grängshammar, sju kilometer bort. Här två bilder från en förrådsbyggnad med vanlig, icke gjuten slaggsten

*

*

*

***

RAPPORT FRÅN HÄNGMATTAN

***

 Nåja, hängmatta har jag ingen men det finns andra ställen att fördriva stillasittandet på. Mycket läsning blir det och jag återkommer strax till det. Hela förmiddagen har det varit strålande sol och mkt behagligt väder. Och även om jag själv inte badar  just nu skjutsade jag I till Bartjärn under förmiddagen. Temperaturen har sjunkit rejält men jag har inte mätt på några dagar, jag gissar 17 - 18 nånstans.

*

Efter att ha läst dom tre böckerna om Otoriklanen blev det en äkta japan, nobelpristagare tom, Kawabata. Den har också stått i bokhyllan i flera år, helt oläst. Högst njutbar visade det sig och en mkt japansk bok. Det är väl närmare 60 år sen den kom ut och beskriver en tillvaro som ligger långt långt från det nutida västerländska samhället, trots att det var en nutidsroman värden skrevs.

*

Under dagen har jag återvänt till en av mina riktiga bokfavoriter, Paulo Coelhos Alkemisten. Det är nog minst fjärde gången jag läser den. Kanske kan man säga att det är en vacker saga. Coelho är ju Brasiliens mest kände och mest läste författare men han har också fått en del kritik för att vara New Age influerad. Mig stör det inte alls, däremot förvånar det mig att Coelho, som ju i mycket bottnar i kristna och katolska värderingar skriver om så mycket som lika gärna kunde vara hämtat från  österländska källor som buddhism och Zen. Jag har nog praktiskt taget alla hans böcker stående här och eftersom Alkemisten kommer vara "slut" idag kommer jag nog fortsätta med någon till. Alkemisten är ju hans första bok, sånär som den som beskriver hans pilgrimsvandring till Santiago de Compostela vad den nu hette.

*

*

*

*

***

LÄTT JUSTERAD

***

Att det är en smula regnigt och ganska kyligt (5 C i natt) gör mig just nu ingenting. Jag sitter där jag sitter ungefär. Ren baggis men ändå. Häromdagen när vi satt och åt i uterummet lyckades jag få en rejäl sticka i foten (jag springer ofta barfota i Korsheden, obehandlat trägolv). Sådär 1,5 cm, väl inkörd utan chans att själv få ut den. Det blev vårdcentralen i Smedjebacken, en liten lokalbedövning och ett skalpellsnitt. Inget märkvärdigt alls, det är bara det att snittet ligger exakt under trampdynan på framfoten och än går det inte att lägga tyngden där. Så nu några dar tar jag inte många steg i onödan.....

*

*

***

REPET - OCH LITE OM SKÄRPA

***

Så blev det en svartvit bild igen. Orginalet hade väldigt lite färg ändå tänkte jag, det är bara rosten på stegen det hänger på som inte kom med. Och bättre skärpedjup hade det ju blivit med kortare brännvidd men nu satt långtelet på och så  fick det vara. Inte var ljuset så bra heller, ISO 12800 behövdes. Men det är formerna och strukturen jag ville åt och dom finns där även om det int är nå´n kanonskärpa, men vi är alla redan överens om skärpans betydelse så det behöver jag inte orda om. Det som ofta förvånar mig är att dom som mest efterlyser bilden och bildinnehållet och som påpekar att det är inte utrustningen som avgör bildens bildkvaliteter ofta just är dom som nästan uteslutande skriver om teknik och utrustningar.

*

Vad gäller skärpa är det ju heller inte sant att skärpan är utan betydelse. Att skärpa i sig inte gör en bild till en bild med bildinnehåll är visserligen sant, men för många bildgenrer är skärpa av stor betydelse. Dit hör landskap, dit hör sportfoto, dit hör fågelfoto, dit hör produkt- och modefoto mm mm. Sen är det också sant att både i sportfoto och fågelfoto kan en lämplig och medveten oskärpa också tillföra bilden värde. Allt det här vet alla som är intresserade av foto, ändå skrivs dom flesta inlägg om skärpa ur något slags miniperspektiv som oftast utgår från en genre och ett syfte eller ännu oftare, från den egna utrustningen. Det gäller fö bildkritiken också ofta. Att dela bilder på en bred och öppen fotoblogg gör ju inte alla med syftet att åstadkomma bilder med stort allmängiltigt bildinnehåll. Vi är många som tycker det är roligt med vardagsfotografering och trivialfotografering också, förutom att nån gång då och då, av slump eller skicklighet, åstadkomma en bild som kan uppskattas av många. Tur är väl det för Fotosidan, tror dom skulle ha det magert om den bara vore för de riktigt duktiga, dom är nog färre än det kan verka......

*

*

***