FÖRTROLLAD KVÄLL PÅ EKÖN

***

Efter att ha varit i Stockholm över dagen kände jag stort behov av att komma ut och få röra på mig. Klockan hann bli sju innan jag kom ut men vinden hade mojnat och det hade klarnat upp  så det var en strålande kväll, kyligt men vackert. Och promenaden på Ekön var fantastisk. Solen sjönk sakta ner över Dovern, månskäran lyste klart och änder och gäss,  liksom tranor på håll gav skön ljudkuliss tillsammans med koltrastar och annat. Temperaturen sjönk snabbt och väl tillbaka var det redan ett par grader kallt och det luktade vår precis som det brukar i april. Alldeles ensam på ön, tillsammans med fåglarna och några rådjur. Så känns dagen meningsfull igen.......

*

Förstorar ni ser ni månen som är liten med vidvinkel!

Knotigaste eken på Ekön straxt efter solnedgången

*

***

KLASSHIPPAN

***

Det här måste varit en av våra första skoldanser, eller klasshippor vi kallade dom, gissnings vis i 2:an eller 3:an i realskolan i Ludvika. Vi var väl 14 eller 15 möjligen. Klassföreståndaren, magister Ekdahl, är med för att hålla lite koll. Jag minns inte vi upplevde det som något besvärligt påbud, han var dessutom populär. Och ja, vi var inte så coola som dagens ungdomar, ändå minns jag det var både roligt och faktiskt spännande. Att jag över huvud taget hade kameran med mig säger ju något om att dansen knappt hunnit bli viktigast för mig. Men det var nog enda gången jag hade kameran med på en skoldans. Åtminstone några av bilderna har ni sett förut, kanske alla, men det är ok.

*

*

*

*

*

***

KORSHEDEN - VAD FORT DET GÅR!

***

Igår kväll hittade jag en massa bilder från i höstas jag inte tagit hand om, kul att hitta nya bilder utan att behöva göra något, jag har lite bildtorka känns det som. Det här är i centrala Korsheden. (Centralt  = nära vägkorsningen). Strålande höstväder, mitten av oktober. Och det slår mig att nu i mitten av april är det bara ett halvår tills vi är där igen, vad fort det går! Men dessförinnan ska löven hinna slå ut, vi ska bada i Bartjärn och sitta många fina sommarkvällar med ett glas vitt på altanen. Jag ser fram mot en fin sommar med extremväder - alltså extremt lagom väder, lagom med sol, lagom med regn, lagom varmt  och lagom mycket att göra. Ha en bra onsdag!

*

*

***

BILLBÄCKS

***

Häromdagen gjorde vi en tur till Billbäcks, I och jag. Billbäcks är den stora handelsträdgården som ligger mitt mellan Finspång och Norrköping och som nästan blivit en institution i mellansverige. Dom levererar blommor, buskar och träd till stora delar av mellansverige, tror en del också går till kungl huvudstaden faktiskt. Den del vi vanliga går och tittar i är inte jättestor men väldigt trevlig. Utanför besöksdelen ligger stora odlingsområden med tusentals träd i olika storlekar. Där finns kapacitet för större inköp, tex från parkförvaltningar som kanske behöver 300 såna och 700 såna där träd. Än var inte så mycket blommor och växter utsatta - det var -4 C i natt - men det kommer. Och I hittar lite vi "behöver" vid varje besök, så också den här gången. Nu får växterna tv stå i sina krukor på trappen och på altanen så vi kan ta in dom på nätterna.

*

Där finns en trevlig lunchrestaurang också och den räcker som skäl för att göra ett besök. Oftast fastnar vi för deras räkmacka som är supergod och den här gången blev det en hallonpaj t efterrätt också. Rekommenderas.

*

I väljer

*

Vi satte oss utomhus i det lilla lusthuset med karpdammarna utanför. Kaffesugna som vi var hann vi dricka en cappucini innan räkmackorna kom

*

Räkmackan.....

*

....och hallonpajen

*

*

Gillar den här stora järnkrukan, den rostiga ytan gör sig bra med blommorna

*

***

DÄRFÖR DELAR JAG HELLRE MIN GLÄDJE OCH KÄRLEK

***

Barn och solnedgångar, solglitter och sommarmoln och blåsippor gör mig glad och lycklig. Snöflingor på tungan, regndroppar mot taket och knaster i brasan , skridskois och snöglitter gör också livet värt att leva. Precis som alla andra har jag mina mörka stunder, dom kommer ingen undan. Men jag vet ju vilka stunder som ger mig hopp och förtröstan liksom vilka bilder jag helst tittar på när jag väljer själv. Och vilka jag visar.

*

Det är ju inte så att jag blundar för verkligheten, den är liksom svår att tränga bort så länge jag läser tidningar, ser på TV och ser människorna jag möter i ögonen. Vi pumpas ständigt med all världens problem och katastrofer och mycket riktigt sjunker framtidstron hos många, allrahelst som alla långsiktiga positiva trender nogsamt ignoreras, dom är av noll intresse för medierna eftersom dom varken ger tittare, lyssnare eller läsare. Men uppgivenhet och missmod hos individer och grupper och förtryckta befolkningar spelar roll för vilka vägar utvecklingen tar, både för individer, grupper och dom förtryckta.  

* 

Missnöje smittar. Precis som glädje och kärlek. Därför delar jag hellre min glädje och kärlek än mitt missnöje

Barnbarnet Vilma för två år den, på dagen

*

***