BRUKSGATAN

***

Oftast är det slottet och slottsparken liksom dom gamla byggnaderna som hörde till själva bruksverksamheten som får mest uppmärksamhet i Finspång. En verklig klenod är också Bruksgatan.  I går i snövädret gick jag runt husen utefter just Bruksgatan. Om jag börjar från söder, alltså från den gamla genomfartsvägen, kommer det äldsta huset först, byggt 1764, i en rad bestående av 6 nästan identiska hus. Just detta första med nummer 5 har dock ingången från andra sidan

*

Äldsta huset i raden, nr 5

*

Nästa hus, nr 7, från 1767 med ingången som de övriga, mot bruksgatan

Så följer nr 9 från 1770 och nr 11 från 1772, därefter komme nr 13 från 1776

*

Bruksgatan 13 från 1776

*

Sista huset , dvs 6:e huset med detta utseende, är nr 15 från 1778

*

Detta står mellan dom 6 och värdshuset och är högre eftersom det fått en källare, från 1815 och alltså byggt nästan 40 år efter det senaste av dom övriga.

*

Här syns längan med dom sex nästan likadana husen, därefter det högre huset med källare från 1815 och längst bort Värdshuset  (numera helt nyrenoverat och huserande kommunens fastighetsbolag Vallonbygden)

 *

Det bästa på allt är att så vitt jag vet är vartenda ett av husen i fullt bruk!

***

TVÅ TIMMAR I ÖREBRO

***

Igår hade jag lovat äldsta dottern att skjutsa upp henne till Örebro eftersom jag hittar i innerstan dit hon skulle. Det gav mig ett par timmar drygt mellan fem och sju på eftermiddagen. En fika, en fotopromenad genom centrum och enkel middag blev alldeles lagom innan vi åkte hem igen. Det blev en fin och klar kväll med vackert kvällsljus

*

Det börjar med en kopp te på Märtas kafé, som ligger i en sån där hemtrevlig träkåk i centrum och är minst lika mysigt inne

 *

Så sneddar jag förbi det splitter nya byggnadskomplexet.....

*

....innan jag närmar mig det fina slottet

*

Stenfasaden är vacker i blandljuset.....

*

....och mot väster är det vackra seneftermiddagsljuset

*

Men slottets gamla rustika arkitektur är inte lätt att släppa med ögonen.....

*

....så det blev ett par bilder till

*

Svartån gör skäl för sitt namn så här i skymningen.....

*

....och Engelbrekt står stadigt där han brukar stå

*

Kvällsljuset över domen får avsluta Örebroturen

*

***

GAMLA BADHUSET - ELLER TIDEN OCH BILDERNA?

***

Perspektiven ändras med tiden. Undrar hur många tiotusen bilder på blommor, vattendroppar, spindelnät, landskap, rostiga spikar och okända människor jag tagit, alla med större eller mindre ambitioner att utveckla min fotografi till något mer allmängiltigt. Till skillnad mot familjebilderna, bilderna på kompisar och flickvänner, bilderna från första lägenheten och samhällena som sådana som jag fotograferade utan några andra ambitioner än att dokumentera det som var då. Bara för att så där sextio år senare upptäcka att jag saklöst sorterar bort alla blommor, grässtrån, vattendroppar och spindelnät när jag tittar på gama bilder. Och rostiga spikar. Däremot fastnar jag hela tiden för familjebilderna, bilderna från skolan och kompisarna, lägenheten eller huset och inte minst miljöerna som försvunnit. Förstå mig rätt - jag tar fortfarande bilder på grässtrån, vattendroppar och landskap. Men såna bilder har kortare livslängd. Möjligen har dom en bredare publik i stället, åtminstone om dom verkligen är bra. Familjebilderna är ju bara intressanta för familjen. Men å andra sidan är det ju ganska många som bor i Finspång. Typ 20 000. Kanske nån där gillar såna här gamla badhus.

*

Det här är gamla badhuset i Finspång. Alltså, det gammelgamla badhuset. Det som fanns före det dom nu kallar det gamla badhuset. Förbaskat vad gammal jag blivit, det folk nu kallar gamla badhuset, det är ju det nya badhuset. Fast jag vet, det är också rivet, för att ge plats åt växande Siemens i Finspång. Men det här det revs samma år, eller året efter vi kom till Finspång. Vi kom hit hösten 1965 och jag jobbade på Metallverkens laboratorium som låg (ligger) alldeles bredvid det här  gamla badhuset. Och det revs redan första vintern vi var här

NYTT OCH GAMMALT I SKÖN FÖRENING

***

Bland det bästa med industrilandskapet i Norrköping är den härliga, orädda blandningen av nytt och gammalt. Det är verkligen ett levande industrilandskap! Och att det ligger så nära Finspång förstås.

*

*

***

FINSPÅNG - BRUKSMILJÖN KVÄLLSTID

***

Min kvällspromenad häromdagen, i tisdags, var givande. Dimman gav det mörknande Finspång ett fint ljus. Efter Slottsparken och Siemens kommer här tredje bloggen från samma promenad, den gamla bruksmiljön. Finspång var ju framförallt känt för sin kanontillverkning och hade redan under första halvan av 1600-talet en av sina storhetsperioder tack vare 30-åriga kriget (som slutade med westfaliska freden 1648 om jag inte minns fel, ogooglat). Kanontillverkning var under detta krig så stor så vissa historiker menar att Finspång i själva verket är att betrakta som den svenska industrialismens vagga. Kanontillverkningen upphörde 1913 då Bofors nog kan sägas konkurrerat ut Finspång med modernare materialval - stål i stället för gjutjärn. I stället blev halvfabrikattillverkning av aluminium och koppar inriktningen. Flertalet av byggnaderna på de följande bilderna är från 1700-talet. Också dom är väl bevarade och många av dom är fortfarande i bruk, även om verksamheten i några flyttat under senaste 10-årsperioden. Två stora verksamheter är i full gång - Gränges som numera helt koncentrerar sig på tunna, pläterade band för värmeväxlare och kylare i aluminium, samt Sapa som arbetar med strängpressade profiler, också i aluminium. Gränges"skylten" ser ni på ett av taken i mellersta bilden

*

*

*

*

***