FACE TO FACE

***

Det är alltid nyttigt att umgås med barn. Raka rör liksom. Inte vuxenvärldens alla krumbukter. Inte får jag vara så bekväm jag vill heller. Antingen badar vi, plockar svamp eller spelar Stress. Som namnet antyder är det inget latmansspel det heller trots att det är ett kortspel. Fast jag lärde henne casino senast, det gillade hon. Hon räknar och lägger ihop som bara den. 

*

*

***

ÅR DET JOHN BLUND DÄR BORTA KANSKE?

***

*

*

***

GODNATTPUSSEN

***

Ibland har jag svårt för att transformera till svv och få det som jag vill. Oftast är det när det är svagt ljus. Den här bilden är ett bra exempel. Första upplagan är som jag  tycker den borde vara - jag har behållit känslan av lågt ljus, har valt aningens softning eftersom de är ett "mjukt"och nära motiv, liksom lätt sepia. Men det blir ganska dött, även om den är någorlunda ok när jag förstorar. Försöker jag dra upp kontrasten en smula blir det genast ljusblänk i hyn och  känslan av skymning försvinner. Sista bilden är "originalet" även om jag fått dra ner både på mättnad och justera vitbalansen något. Förslag?

*

Så medan jag sitter och skriver bloggen och resonerar med er (mig själv) slår det mig att jag borde kunna behålla allt som i första bilden men bara öka svärtan (i ställer för kontrasten som jag gjorde i andra bilden). Och det blir nästan som jag vill ha den. Eller vad säger expertisen?

*

*

*

*

*

***

GLÖM BILDER PÅ DISK - DET ÄR ALBUM SOM GÄLLER

 ***

För närvarande ligger det ca 125 000 bilder på mina diskar - på pc:n, på laptoppen och på separatdiskar. Så har jag mina dia - ska jag gissa 10 000? Därtill ett avsevärt antal färgnegativ och likaså ett avsevärt antal svv negativ.

För länge sen har jag insett att jag väsentligen fotar för min egen skull. Bara tanken att mina barn skulle ägna timmar , veckor och månader att bläddra bland mina diskar, dia och negativ  för att leta efter bra bilder på sina barn, mina barnbarn, när jag är borta, är absurd. Jag önskar dom roligare saker, tex att titta på alla sina egna bilder. Så när jag är borta är mina bilder det också. Punkt. Och det finns inget tragiskt i det

*

Med ett undantag - albumen. Eller fotoböckerna som det heter dag. Dom tror jag är kvar, dom står där i bokhyllorna. Och plockas fram då och då, när dom själva vill minnas, eller när deras barn vill se ngt de glömt. Fotoböckerna där jag, som har alla mina bilder i bakhuvudet på ngt sätt, plockat ut precis det jag tror dom skulle vilja ha. Eller något av det, några promille eller så. Inte för att jag heller kommer ihåg dom en efter en. Ändå finns dom där på något sätt, i huvudet.

*

Så har jag nyss suttit och bläddrat i några album som storasyster Sigbrit haft i sina gömmor och som var med hem i senaste leveransen från Bjurtjärn häromdagen.  Och visst minns jag. 1952, det är 66 år sen. Men visst kommer jag ihåg skolresan till fjällen, Sälen närmare bestämt. Med fantastiska Svea Morin vår klassföreståndare, som reseledare. Och bilden har såklart inte jag tagit, det måste varit en klasskompis.

*

*

Så kom ihåg, lagring på disk är bara för dom närmaste åren, några decennier eller så. Det ni vill spara för andra, och för ett halvsekel, eller varför inte ett sekel eller två, det är jag helt övertygad om ska vara på papper, i bunden form.

***

TID FÖR SIESTA - JU SKUGGIGARE DESTO BÄTTRE.........

***

Dom senaste veckorna har det inte varit så svårt att förstå det sydeuropeiska behovet av en siesta mitt på dagen. Timmarna mellan 14 och 20 har det inte blivit mkt gjort hos oss i Korsheden och eftersom solen hos oss ligger på hela eftermiddagen och in på kvällen har huset inte erbjudit någon bra plats för vila. Som tur är har vi skog på två sidor av tomten och här i skuggan av huset, nära till skogen framför och in bland ormbunkarna är det svalast. Också bra att vara direkt på marken då alla trädäck snabbt blir uppvärmda. Marken som varit i skugga är alltid många grader svalare än lufttemperaturen som de senaste veckorna regelbundet legat några grader över 30. Idag är det dock aningen svalare och svalare ändå ska det bli i morgon. Vem hade trott att vi med lättnad skulle säga Äntligen svalare väder en svensk sommar?

*

I med urdrucket vattenglas mellan ormbunkarna

*

***