CENSUR?

***

Kanske borde det finnas nån sorts censur här på FS? Eller kan man visa vad som helst? Sånt här tex borde ju inte visas. Det är väl inte klokt. Nu för tiden går ju vad som helst an. Annat var det förr, då fanns det ju censur. Obscent är vad det är.....

*

*

Förresten, vad heter den här? Köpte den på Blomsterlandet i Borlänge för ett par veckor sen

***

EFTER ÅSKA OCH REGN

***

Undrar om det inte var Sokrates som utbrast Efter åska kommer regn när hustrun som avslutning efter en riktig utskällning kastade en spann vatten över honom? Så illa råkade inte jag ut, utan efter gårdagens åska och regn kom istället dimman krypande nere på ängen i Korsheden.

*

*

*

Variant av bilden ovan, se  kommentar från Mats och mitt svar

*

Ännu lite senare svepte kvällsbrisen bort det mesta av dimman och dom guldomkransade  molnen gjorde sig fint!

*

***

HÄLLESKOGSBRÄNNAN IDAG

***

Marianne frågade mig häromsistens om jag varit till Hälleskogsbrännan nyligen. Det är vackert, sa hon. Eftersom jag inte varit där tidigare i år stack jag dit i dag. Jag blev inte besviken, tvärtom. 

*

Grönt gräs och mjölke ger en fantastisk kontrast till dom brända träden och mörka marken

*

Molnen gav också effektfull bakgrund som underströk det dramatiska i landskapet

*

Men just mjölken och det gröna var en fröjd att se

*

Förstorar ni den här ser ni hur vackert också gräset är...

*

.....och också här

*

Medan jag är där samlar sig molnen i mörkare åskmoln

*

Prästkragarna trivdes också förträffligt på den gamla brända marken

*

Så är naturen på gång igen.....

*

....medan himlen mörknar betydligt

*

Det mullrar runt om när jag går tillbaka till bilen

*

Jag var dår mitt på dagen och det var varmt och skönt, nästan för varmt. Men precis som molnen skvallrat om bestod resten av dagen av regn och åska, först nu i kväll har det klarnat och dimman kom krypande men dom bilderna får anstå tills imorgon. Godnatt!

***

FRÅN MARMORLIK TILL HEDKÄRRA

***

Jag hade inte mer än precis satt mig tillrätta i flygplansstolen förrän det kom en man som skulle ha stolen innanför min. När jag reste mig och släppte in honom  konstaterade jag att det var en välvuxen och kraftfull man, knappt femtio. Jag var på väg hem från någon tjänsteresa nånstans i Europa, vi var på Kastrup och planet gick upp till Norrköping och sen vidare till Västerås. 

*

Knappt hade vi kommit upp i luften förrän han ropade till sig en flygvärdinna och beställda fyra whisky. Ja, fyra whisky, inte en fyra whisky. Jaha, tänkte jag, hur blir det här? Men killen såg trevlig ut och vi började prata. Han frågade varifrån jag kom, och jag svarade - var det nu var, jag kommer inte ihåg. Alltså frågade jag varifrån han själv kom. Marmorlik, sa han utan minsta åthävor. Min hjärna arbetade frenetiskt, Marmorlik, Marmorlik, jag känner ju igen namnet men var var det nu igen?

Ja men Grönland du vet, säger han när han ser att jag inte kopplar. Nästa fråga var förstås vad  i herrans namn han gjort på Grönland? Jomenvisst fortsätter han, jag är gruvarbetare, bergsprängare, från början i Grängesberg faktiskt. 

*

Han har nu snabbt svalt två av sina fyra whisky men det märks inte, inte utom möjligen att han är på gott humör och gärna fortsätter vårt samtal. Och varför bergsprängare just på Grönland undrar jag. Jamen det är bra jobb att vara ute så här, jag trivs med det säger han. Och så pengarna förstås, det är bra betalt, men man får förbinda sig att stanna i minst ett år, jag har varit ute i tretton månader nu, fortsätter han. Jo visst säger han, 300 spänn i timmen, åtta timmar om dagen och sex  dagar i veckan, det är 14 400 spänn  i veckan eller 57 600 i månaden. På ett år blir det uppåt 700 000. Men går det inte bort en massa i skatt och mat och boende och så där, fortsätter jag nyfiket att undra. Nej, vi har traktamente som betalar vårt boende och uppehälle när vi är ute, så där går inte bort någonting. Och Grönland har ett skatteavtal med Sverige så jag betalar 20 %, så jag har med mig drygt en halv miljon nu efter den här tiden, skattat och klart!

*

Lite börjar jag fatta varför man är på Grönland i 13 månader. Men det låter lite trist, Marmorlik är väl inte så stort? Nej, det finns bara några hundra personer i gruvan, det är allt, med kökspersonal och andra.  Men det finns bra hobby-och motionsmöjligheter, däremot finns ingen sprit, det skulle inte funka där i ensamheten. Aha tänkte jag, undra på att han vill ha fyra whisky.....Dom är slut vid det här laget och planet är redan på väg ner mot Kungsängen. Har du varit ute förut undrar jag? Jamensåklart, jag har varit ute så här dom senaste 20 åren. Det är första gången på Grönland, jag brukar vara i Sydamerika, det är lite varmare och mysigare där så det blir nog Sydamerika nästa gång igen säger han och ler.

*

Då är du förstås inte gift säger jag och tänker på att han dom senaste 20 åren varit utomlands mest hela tiden? Vaddå, det är klart att jag är gift säger han, åter med ett leende. Men inga barn försöker jag igen lite lägre. Jamen jag har nio barn  svarar han omgående. Han fortsätter av sig självt Varje gång jag kommer hem lovar jag att det var sista gången. Sen går det tre veckor och då kommer dom första tankarna och efter tre månader är jag ute igen. Men hon har sisu, säger han, min fru är finska....

Och var bor du när du är hemma blir min sista fråga innan jag går av i Kungsängen? I Hedkärra svarar han. Och det vet jag faktiskt var det ligger, kanske en mil från Korsheden åt Fagersta till. Och medan jag åker bil hem till Finspång tänker jag att underliga är kärlekens vägar ibland. Men jag tänker  också att en halv miljon skattat och klart en gång om året hjälper nog till.....

*

***

DON´T

***

*

*

***