SOMMARHAGEN

***

*

*

***

HÖGSOMMARKVÄLL

***

*

Ängarna vid Torstorp ikväll

*

***

KATSURAN

***

Tillsammans med bukettaplarna är nog katsuran favoritträdet i trädgården. Jag tycker inte det är längesen vi köpte det men inser snart att det måste vara mellan 15 0ch 20 år sen, det börjar få ansenlig höjd och är sen länge högre än flaggstången. Jag inser också att jag inte är särskilt tillförlitlig längre vad det gäller tidsbedömningar, åtminstone inte i barnens och barnbarnens värld. Jag har liksom en annan skala, en annan referensram. Det var ju inte så länge sen, en 15-20 år sen bara. För barnbarnen kunde det lika gärna varit samtida med  dinosaurierna, dom fanns ju också i forntiden, långt före dom själva föddes. Andra konstigheter inträffar också numera dagligen, som att jag glömmer vad jag skulle handla eller vad det var jag letade efter i köket, medan telefonnumren till mina kompisar i Ludvika på 50-talet helt plötsligt står i eldskrift i huve´t. Mystiskt.....

*

Men nu var det inte det, utan katsuran. Det är är förresten också en konstighet. Ja, inte katsuran alltså utan att jag hamnar på avvägar när jag skriver eller berättar om något,  helt plötsligt pratar jag om något annat än det jag tänkt prata om.  Nåväl, katsuran kommer från Japan/ Kina och är ett mysigt träd, fullt av tunna, ljusgröna och hjärtformade blad. Det är en fröjd att sitta under det, omgiven av dom där ljusa fina bladen. Förresten la jag ut en videosnutt med det på FB idag, den är också värd att titta på när det blåser i löven på katsuran. Men här kommer katsurabilderna

*

*

*

*

*

***

VIKTIGA BILDER - FYRA GENERATIONER - och Dagnyfika, Korsheden

***

Så ramlade den här bilden fram igen när jag bläddrade bland mapparna. Ni har sett den förut, men den hör definitivt till mina viktiga bilder. Bilder måste inte vara 50 år för att vara viktiga, den här är 13. Det är sommar 2005, vi sitter på gräsmattan framför huset i Korsheden. Vi är jag, min mamma och sonen med hans två barn (nu tre). Mamma är 96 hon levde ytterligare drygt ett år, blev nästan 98. Själv var jag 65 och kom att arbeta heltid i ytterligare tre år. Sonen är 34, hans barn 2 resp 1/2

*

Kameran är min första digitala systemkamera, en Konica - Minolta KM 7D, med hela 6 MPix, det ni! Och inbyggd antiskak i huset, det tror  jag Konica Minolta var först i världen med, åtminstone i vanliga kommersiella systemkameror. Och min randiga blåa kortärmade tröja, den sitter jag och skriver i nu, det är en favorit. Ni vet, sådär blekt och med många skavanker och utan riktig passform, men bara så skön

*

Som ni säkert sett, Dagnyfika blir den lördagen 30 juni i Ludvika - Korsheden. Tänker mig att vi börjar med utställningen i Ludvika 10.30, är där typ en timme för att vara i Korsheden 12-12.30 så fikat blir ju lite senare än vanligt. Alla är hjärtligt välkomna!

***

VITT VÄDER I VIKARBYN

***

Senaste dagarna har det blivit lite för mycket bilkörning också för mig som gillar att köra bil. Under 5 dagar i följd har jag varje dag kört mellan 20 och 40 mil. I tisdags hade jag ett ärende till Rättvik, eller noga räknat Vikarbyn. Ett efterlängtat möte på Baravara, kursgården där jag varit så mycket. Vikarbyn är en till stora delar en äkta gammal dalaby med mängder av fina gårdar och de mest  härliga gatunamn. Den här gången fick dom klassiska bilderna från byn vara, mitt på blanka eftermiddagen med starkt onyanserat ljus - sånt där vitt ljus som gör ont i ögonen - var det inte läge, dessutom varmt. Ändå blev det två bildstopp, ett på uppvägen vid järnvägsstationen och Långbryggan i Rättvik, och ett efter mötet nere vid badplatsen i Vikarbyn. Just nere vid badplatsen visade det sig att det vita, nästan skuggfria, ljuset vara en fördel. Det var kav lugnt och en känsla av overklighet blev tydlig. Dom bilderna har ni redan sett några av. Här kommer en på Långbryggan

*

Långbryggan bakom järnvägsstationen i Rättvik

*

***