PAUS

***

Pauser är bra. Från flera timmar långa siestor i den spanska sommarhettan till mikropauser på jobbet. Svärfar stod i ett transformatorprovrum på ASEA i Ludvika och kom hem för lunch mellan tolv och ett. Efter maten satte han sig alltid i fåtöljen bredvid radion, slog på den och lyssnade. Efter fem minuter hördes lätta snarkningar. Tio minuter senare ryckte han till och vaknade utan någon signal. Eller kanske var signalen att radion började läsa dagens börsnoteringar, jag kommer inte ihåg. På med hatt och rock och iväg. Jag är säker på att han inte hade orkat fyra timmar till utan den där sömnpausen, det var stressigt och högljutt.  Fast jag tror att paus utan cigg och energidryck är bäst.

*

i

*

***

VÄNTRUMMET

***

*

*

***

DEN JAPANSKA LÖNNEN

***

 Ett litet "träd", ca 80 cm högt vid entrén hemma på Metarvägen. Fotat med 135:an.

*

*

***

LIVET EFTER 65

***

Eller efter 68 då i mitt fall. Alltså efter att arbetslivet är klart. Det ser naturligtvis olika ut för var och en, både beroende på förutsättningar som hälsa, ekonomi och familjeförhållanden men också på vilka intressen och vilka orealiserade drömmar man har. För mig har en del saker varit självklara, som att kunna lägga mer tid på foto, oftare vara i Korsheden och ha mer tid med barn och barnbarn. Men jag har också gjort en del val som inte är lika självklara. Efter att större delen av livet, i alla fall yrkeslivet, prioriterat fakta, effektivitet och rationalitet lägger jag mer uppmärksamhet på förståelse, känsla och längtan. Enkelt uttryckt, sånt som har mer med hjärtat än förståndet att göra. Jag tycker det har gjort mitt liv om inte "bättre" men rikare. Inte så att jag slutat bry mig om fakta, effektivitet och rationalitet, det har jag ju med mig ändå, men att lyssna mer på egna och andras känslor och längtan har definitivt gjort det. Pensionärstiden har varit ganska händelserik och bla innehållit både en skilsmässa och en återförening. Nu hanterar vi vardagen tillsammans igen sen många år. 

*

*

***

VATTENTÄTT

***

Varje kamera har ju sitt användningsområde, alla passar inte till allt. I Göteborgsfamiljen finns en GoPro som används till lite av varje, dom är aktiva. Sonen, Stefan, har surfat sen han var 12 nånstans. Först var det vindsurf som gällde, men på senare år har vågsurfandet tagit över. Det blir fortfarande någon surfresa per år, trots att han fyllt 50. Förra veckan var han och en kompis på Irland och surfade, bodde på samma B&B som dom tidigare varit på.  Jag såg några bilder han lagt ut på FB och Insta och tyckte bildkvaliten  verkade bra så jag bad honom skicka över några med full upplösning. Vet inte exakt vilken modell det är men den har 8 Mpix och sensorn kan ju inte vara så stor. Mest imponerad är jag att det funkar under dom förhållandena, även om det är just det dom kamerorna är gjorda för. Han ställer in den på automatisk exponering varannan sekund och så ut för att hitta lämplig våg. Hur kameran är fäst på brädan har jag glömt att fråga.

*

*

*

*

*

*

***