SUCK. DUBBELSUCK.

***

Det förstår ju vem som helst, också jag, att så här kan vi inte hålla på. Men jag vill inte ha vita fläckar heller, inte såna här vita fläckar i alla fall.

*

*

***

SÅ HAR VI SÅDÄR OFÖRSKÄMT BRA IGEN.......

***
.....eftersom hela Täbyfamiljen är här. Bad blir det även om det bara är 13-14 C i luften så badrockar passar bra.  Sen är matlagning, mat och glad samvaro för hela slanten.

*

På väg till badet

*

Lovisa förbereder gårdagskvällens middag - plockmat med räkor, lax, grönsaker, mozzarella, vanlig ost, mm

*

Alla samlade vid matbordet

*

Vilma ville inte ligga i toppstugan (6-7 meter högre upp i backen) utan i stora rummet därnere, skärmväggarna gjorde hennes hörna mysig

*

Vilma, 14 år och ovetande om vad ont i ryggen är

*

Vilma bakade bröd till sopplunchen idag och Lovisa såg till att hon också kom med på bilden

*

***

JÄRNET

***

Järn har spelat en väsentlig roll för det moderna Sverige och inte minst Bergslagen har starkt bidragit till att vårt land nu är en modern välfärdsstat. En av alla typiska bergslagsorter är Smedjebacken. Minns jag rätt fanns här 34 smedjor/ hammare i socknen samtidigt. Här startade den första verksamheten som en gruvsmedja 1631, dvs för snart 400 år sedan. Nu driver Ovako ett mediumvalsverk med en rad specialprodukter och specialstål. I förrgår passerade vi gamla mediumvalsverkets gavel och beundrade väggmålningen som har några år på nacken. Extra roligt med en modern väggmålning som inte är graffiti. Den är gjord på den plåtvägg som gaveln är klädd med. Bilden visar omkring en fjärde del av målningen och heter Järnet.

Info

*

*

*

***

MILSTENEN

***

Under stormaktstiden växte behovet av centralförvaltning och resande vilket gjorde allmänhetens skjutsplikt mer betungande. Traktamenten och resepenningar blev viktiga och man behövde ett system och kunskap för och om avstånd. Milstolpar används från och med Gästgivarförordningen från 1649, allt enl Google. I och jag gjorde en tur runt norra Barken igår och första stoppet blev Flatenberg med de gamla hyttruinerna. Jag återkommer till dom i någon blogg längre fram, just nu bara den här milstenen vid vägen som leder till hyttan. Jag noterar förstås årtalet 1790 och som initialerna högst upp visar var det under Gustaf III:s tid. En spontan tanke är att han då hade två år kvar att leva. Han skjuts på maskeradbalen 1792 av Anckarström. Tillbaka till stenen, den har stått där i drygt 230 år, det är definitivt längre än vad moderna skyltar står.

*

*

***

I EN OROLIG VÄRLD

***

Som om det inte räckte med den stora världen därute. För I  hänger ingenting ihop, varje ögonblick är nytt. Hon frågar ofta om jag har några syskon, vad mina föräldrar gjorde,  var hon ska sova. Såklart behöver hon alltmer hjälp, också fysisk. Jag beundrar hennes lugn, hon får aldrig panik. Hon tycker om allt som jag gör. Mat, kaffestunder, badturer, bilturer är avbrott som inte kräver några frågor. Naturprogram på TV är högtidsstunder. Och hon pratar gärna med dom vi möter. Sen länge är det viktigaste att försöka göra hennes tillvaro meningsfull, fotande och skrivande har lägre prioritet än tidigare även om jag försöker hålla det vid liv också. Att då och då få vara i mitt eget space är viktigt för att känna att jag orkar. Jag oroar mig för den dag då det blir för mkt, då andra lösningar måste till. Att få vara i dom kända hemmiljöerna är det som ger glädje i hennes liv.

Som de flesta dagar har vi simmat en tur idag, ensamma i tystnaden och solglittret vid sjön. Det räcker långt.  

*

*

***