STORA JOURNALISTPRISET OCH MEDIA

***

År 2020 vann Henrik Evertsson Stora journalistpriset - Vinnare av Årets Avslöjande 2020 med filmen Estonia - Fyndet som avslöjar allt. Filmen fick stort genomslag och ledde till en tredje mycket omfattande undersökning av vraket och bottnen runt vraket i vilken svenska och estniska myndigheter arbetade tillsammans. Resultatet visar med stor säkerhet att den ursprungliga teorin om förlisningen är korrekt, alltså att bogluckan slets av av vågorna då den inte var konstruerad för rutten över öppet hav. I dagens Vetenskapens Värld visades hur man i filmen medvetet starkt vinklat sina fynd och också medvetet använt rena osanningar och falska diagram. Trots detta  finns ingen diskussion om att priset borde återtas och elva av de tolv ledamöterna i juryn anser att inget fel begåtts. Juryn består av tolv ledamöter från hela Mediasverige. Media gör aldrig fel, backar praktiskt taget aldrig på något man gjort, oavsett följderna, typ Mats Löfving. För mig som följer klimatdebatten inte bara genom MSM (main stream media) utan ser att rader av ytterst välmeriterade forskare inte alls håller med om vad media rapporterar blir det uppenbart att media håller undan allt som inte stämmer med den politiska plattformen IPCC. Mitt förtroende för MSM sjunker i snabb takt samtidigt som jag inser att media i allt högre grad formar våra åsikter medan politikerna själva tappar i betydelse. Den som skriker högst, media som har de svartaste rubrikerna eller de mest skräckinjagande framtidsscenariorna säljs mest såklart. Det är inte demokratin och vi väljare som vinner på att sakligheten går förlorad, men media gör det.

Och bilden ja, sanningen får vi nog söka nånstans däruppe i skyn, härnere finns den inte. 

*

*

***

MYSTERIES

***

Remain in wonder if you want the mysteries to open up for you.

The mysteries never open up for those who go on questioning.

The questioners sooner or later end up in a library.

The questioners sooner or later end up with scriptures, because scriptures are full of answers.

And answers are dangerous, they kill your wonder.

Osho

*

*

***

KAJORNA I FINSPÅNG

***

Straxt före 19 i kväll stannade jag till i centrum och hörde genast  den stora flocken av kajor. Dom cirklade just runt och letade nattläger. Jag hade 99:an liggande i bilen med Minolta 85:an och klev ut och tog några bilder. Just dom stora flockarna av kajor på hösten ger mig en stark känsla av ensamhet, särskilt passande idag eftersom jag är ensam den här veckan med I på Tallen. Under högljutt oväsen cirklade dom runt några gånger innan dom slog sig ner i dom stora lövträden mellan gamla och nya bron. Efter 5 minuter var det alldeles tyst igen, bara några enstaka eftersläntrare hördes på väg till flocken.

99:an har mer brus än den nyare 7-serien, allra helst här då jag dragit upp bländaren på måfå utan att kolla, den stod på 4,5 vilket var snålt, optiken är på 85/1,8. ISO hamnade på 5 000/6 400 med 1/80 s.

*

*

*

*

*

*

*

***

MARE IMBRIUM......

***

.....dvs regnens hav, är den stora, nästan cirkelformade mörka ytan, längst "upp" på månhalvan här. Mare Imbrium är resultatet av ett rejält nedslag, så kraftigt att lava sedan sprutat upp och fyllt kratern som är drygt 1100 km i diametern. Det är en av de större kratrarna inom solsystemet och vi kan vara  glada om vi slipper såna nerslag här på jorden. Bilden är tagen med min A7RIII och 560 mm handhållet. Handhållet funkar ganska bra eftersom månen är solbelyst. Med 1,4-convertern är bl 8 största bländare och 1/320 s gav ISO 320

*

*

***

GEVAERTS FILM

***

I min förra blog visade jag några bilder från 1960 el 1961, är inte säker på vilket av åren. Flera gjorde kommentarer om den tekniska kvalitén och Thomas M frågade om film och filmkänslighet. Några egna noteringar hade jag inte gjort men konstaterade med viss möda att det var en Gevaert Safety film. Gevaert hade ju egen film före sammanslagningen med Agfa 1964 och mina bilder togs ju dessförinnan. Efter att ha googlat ser jag att Gevaerts svartvita film då hette Gevapan med ettdera av tilläggen 27, 30, 33 och 36. Gissningsvis är detta europeiska Scheinergrader eftersom Gevaert var belgiskt (startade 1894 i Antwerpen). Det skulle betyda att filmerna motsvarade 17, 20, 23 och 26 DIN och ASA 32, 64, 125 resp 250. Negativen hade dock ingen märkning av vilken av filmhastighet min film hade men jag gissar på Gevapan 30, alltså ca 20 DIN. Här finns två av bilderna med och utan croppning. 

*

*

*

*

*

***