DAGENS DALABILD - KORSHEDEN IGEN!

***

Tillbaka i Korsheden igen, skönt! Kunna lägga mig på mage i gräset och kolla vad jag ser. Tom ett dopp i Bartjärn hann jag med. Korsheden är bäst. Eller bra i alla fall!

*

Förstora!

*

***

DALAKVÄLL

***

Första riktiga soldagen på länge i Korsheden. Lite fina moln framåt kvällen fick mig att göra en tur med vidvinkeln i det vackra kvällslandskapet. Gubbo, Grangärde och Saxhyttan - bara gamla kända ställen

*

*

*

*

*

***

WEAVOLUTION - GAMLA MEKEN SMEDJEBACKEN

***

Ibland blir man så där genuint  positivt överraskad. Det hände I och mig idag. När regnet fortsatte efter lunchen bestämde vi oss att åka in till Smedjebacken för att titta på utställningen WEAVOLUTION om vävning - både som hantverk och konst - och som vi visste pågick i gamla "MEKEN" i Smedjebacken. I har, som både sin mamma och min mamma, vävt trasmattor och tyckt om både resultat och teknik, många ligger fortfarande på våra golv. 

*

Dessutom var det första gången vi var i den här utställningslokalen och den kändes rätt bara vi  klev innanför dörrarna och rakt fram hänger en stor, non-figurativ konstväv i underbara, sprakande färger

*

Bara några steg längre in hänger nästa stora väv, denna i mer dämpade färger

*

Här behöver vi gå några steg närmare för att se alla fantastiska detaljer

*

Alla utställningsalster var inte av storformat, det fanns betydligt mindre och annorlunda...

*

.... också allra vackrast på nära håll

*

Bara att gå i den vackra lokalen var en fröjd, lokalen som varit mekaniska verkstad inom Smedjebackens valsverk

*

*

Exponerade på det här sättet blir till och med de gamla järnbalkarna vackra

*

Till och med bruksföremålen blir konstverk

*

Men väv kan också stå för det allra skiraste som denna ...

*

...eller denna

*

En hellyckad eftermiddag som inte blev sämre av att den avslutades med kantarellplockning, dopp i Bartjärn (18 C?) samt lasagne middag med rödvin!

Ha det gott alla!

*

***

ETT ANNAT SVERIGE

***

På landet är det mycket som är annorlunda. Jag har jobbat hela mitt liv i industrin och det är lönsamhet, effektivitet och resultat som räknas där. Men ingen där har frågat efter vad resultat egentligen är, vad som är bestående, vad som är viktigt - egentligen. Nu lever jag närmare landet, särskilt när jag är uppe i Dalarana, i Korsheden. Jag blir mer och mer fascinerad  av det livet - det enkla, det jordnära, det som är närmare naturen, närmare människorna, närmare döden. Det går mycket långsammare, ingen frågar efter vad som är inne, man bryr sig mindre om hur man ser ut, eller vad andra tycker. Jag har mycket att lära. Och det finns en hjälpsamhet som jag känner ända in till mitt hjärta.

*

Och detta landet, i Dalarna, har så mycket vackert. Det är inte dom andlöst vackra vyerna, den orörda naturen. Istället är det just skärningspunkten mellan människorna och naturen som fascinerar mig. Det finns hela tiden spår av människor, av människors arbete, av människors svett och möda. Och där finns också inslag av modern teknik - självklart. Också där behövs elektricitet, vägar och internet. Om det inte skall dö, landet. Och det vill jag inte. Där finns vår historia, där finns vår själ, där finns vårt ursprung.

   *

Alltså åker jag kring på småvägarna, ju mindre, desto bättre. Och jag hittar hela tiden spåren, spåren av dom som var före oss. Och som gjort att vi kan vara där vi är nu. Med datorer, mobiltelefoner och nya jobb

*

Exakt var dom här bilderna kommer från har ingen betydelse. Södra dalarna, några mil från Korsheden. Men det ser likadant ut överallt i Sverige, i princip. Utanför storstäderna.

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

DAGEN SVALNAR MOT KVÄLLEN

***

Dagen svalnar mot kvällen....

Drick värmen ur min hand,

min hand har samma blod som våren

Edith Södergran 1916

*

*

***