VÅRAN VÄRLD - OCKSÅ

***

Det är helt enkelt en ynnest att få umgås med barn. Dom är glädje, närvaro, kreativitet, leklust, här och nu varenda minut, raka, direkta, omedelbara och sanna. Med sanna menar jag dom visar vad dom känner varenda ögonblick, ansiktena skiftar min varenda sekund utan att dom förställer sig. Ännu oförstelnade helt enkelt. Tänk, bara tänk, om vi kunde få behålla alla dessa fantastiska gåvor, vi har ju haft dom vi också.....Visst, vi gör så gott vi kan, vi försöker efter bästa förmåga. Dom behöver inte försöka, dom bara är. Men det fina är att när jag träffar barnbarnen smittar dom av sig - utan att jag försöker vare sig det ena eller det andra!

*

Här kommer glimtar från dom här dagarna. Dom klarar sig otroligt fint i sina lekar själva och jag står hellre bredvid och ser på än föreslår vad de ska göra, det ger dessutom gott om tid för foto.

*

Vilma hade precis fyllt dagarna innan, så första dagen några paket efter lunchen som vi åt ute.

Undrar om det inte är Emil med mysse och bysse det här

*

Och eftertänksamma ögonblick speglas direkt i ansiktet....

*

Precis som trötta...

*

Men visst förställer dom sig också, på flit, här var det hemskaste minerna morfar skulle få se,  jag har nog fem till

*

På morgonen ska håret borstas och det fixar dom själva, i varje fall Vilma här i hallen

*

*

Efter badhuset (morfar inte med den här gången) provar vi  lite ballongblåsning....

*

....sticker emellan med lite frukt....

*

...kollar när mamma ska in med lammsteken i ugnen....

*

....för att i väntan på middag ägna sig lite åt smörgås och leklera

*

Ute i trädgården lockar vårblommorna till plockning och såklart har mormor sagt att dom får plocka så länge dom inte tar varenda krokus (och någon blev nog kvar!)

*

Så in igen, mormor har plockat fram kartongerna med de gamla dockkläderna....

*

.... och det håller dom sysselsatta länge, länge. Golvet blir snart fullt av prylar men vad spelar det för roll, det samlar jag eller I ihop på tio minuter när leken är färdig och solen lyser fint in....

*

Men snart är det dags ut igen, Vilma vill hjälpa till med att rensa mossa mellan stenläggningsstenarna...

*

Nästa morgon blir första bilden på Lovisa när mamma fixar fläten...

*

....så att håret slipper falla fram i ansiktet som kökslampan lyser på så fint

*

Här lite mer i fönsterljus

*

Blomsterplockningen fortsatte idag på förmiddagen, här är det scillan under rhododendronbusken som beskattas.....

*

.... och ska det plockas ordentligt så måste man ju in under busken för att komma åt!

*

Och medan flickorna plockat sina blommor har mamma packat och så bär det av tillbaka till Stockholm igen!

***

HÖJDPUNKTEN

***

***

STARTPUNKTEN

***

När vi nyss har kommit hit

står vi fortfarande i obruten kontakt

med allt - nära och långt bort

Vi är alltså ett med allt

och ingen separation finns

och därför inte heller något ego

Eftersom bara nuet existerar

finns inte tiden,

ändå känner vi redan evigheten

*

Utan språk och utan kunskap

bär vi ändå

hela existensens vishet inom oss

Utan minnen och utan planer

lever vi varje ögonblick totalt

och i fullständig tillit

Utan ord och utan etiketter

är varje vattendroppe ett under

och en del av mitt eget hjärta

*

***

MISSTAG I ÖREBRO

***

Sen flera år fotar jag nästan bara i RAW. Det passar mig - ofta behöver jag ändra vitbalans och en massa annat - då är det bra att ha fotat i RAW. Eftersom det (nästan) alltid är RAW kollar jag inte den inställningen. För prick en vecka sen var jag i Örebro och hade satt 85:an på A7S:en för att få lite Örebrobilder efter läkarbesöket. När jag kom ut snöade det intensivt, stora vita flingor, tätt, tätt. Det blir fint tänkte jag och skred till verket.

*

Först efter min lunchomelett (fastedag!) såg jag - inte RAW utan jpeg! Inte nog med det - sist jag körde jpeg var för att testa den där "leksakseffekten" Maud visat, så iom att RAW var inställt var också Illustration Low inställt. Nu har jag kikat på bilderna och jag kommer behålla en del!

*

Fortfarande är det en lek, inget jag tänker använda för  - vad ska jag kalla det - seriösa bilder? Men när jag tittar på bilderna och ser att jag gillar flera av dom börjar jag fundera varför. Och det dröjer inte länge förrän det blir uppenbart. Med den här avskalade stilen blir bildelementen väldigt tydliga,  jag ser vad som gör sig och vad som inte gör sig. Och dom här bilderna tog jag ju inte för att leka utan för att jag gillade motiven jag såg, det tycker jag märks även i det här enkla, lite förvrängda stilen också

*

Första bilden är från väntrummet, innan jag kommit in till läkaren

*

Så går jag ut och passerar entrén

*

Det första jag får syn på är det gamla paret men vill inte genera dom med kameran och väntar tills dom gått förbi, det får bli bakifrån istället

*

Straxt intill hämtar någon form av färdtjänst ett gäng ungdomar

*

Det är nu det börjar snöa och postkillen söker tak över huvudet medan han kollar adressen i mobilen

*

När jag ser Thai-restaurangen tänker jag att dom kanske blivit vana vid det här vädret men det skiljer sig nog från hemlandsvädret, om dom inte kommer från bergen i norra Thailand förstås

*

Cyklarna fick bli ett motiv för sig

*

Så gick förbi busstråket på brom framför slottet

*

Och tog mig in på hotellet. dom öppnar först 12 så jag fick vänta en stund

*

Men väl i matsalen en trappa ner (den billigare lunchmatsalen) kunde jag titta ut på samma bro jag nyss passerat

*

En av dom fina gamla gatlyktorna var alldeles utanför

*

Inte bara bilar utan cyklar och gående också

*

Så efter lunchen upptäckta jag misstaget och det blev RAW igen.

Först lite svängda linjer

*

Så helt raka linjer

*

Och jag passade på att gå in i samma entré där jag tagit en bild tidigare på dan och tog nu en i RAW

*

Jag måste ju säga - herregud vad tråkiga dom där sista tre blev!

***

PÅ PETERS DOMÄNER

***

Så kom det då, det första bakslaget på våren. Jag hade redan bestämt mig för att göra en vända upp mot området vid Dalälven i närheten av Säter. Peter E visade ju fina bilder på sångsvan och jag tänkte det skulle vara skoj att se dom. Trots att det redan börjat snöa gav jag mig iväg

*

Det finns gott om sjöar på väg upp, här har jag inte passerat Ulfshyttan ens men eftersom det finns ett bra ställe att stanna på blev det ett stopp där för att föreviga snöfallet med ett par bilder.

*

*

Efter att ha passerat Säter kommer jag in på det fina kulturlandskapet där. Till skillnad mot Östergötland som i praktiken var snöfritt när jag åkte i onsdags ligger här en del snö kvar

*

Och idag kommer det mer också här, även om det bara är blötsnö

*

*

Några sångsvanar såg jag aldrig, de enda fåglar som påminde mig om våren var ett gäng kanadagäss

*

Så jag gjorde en sväng och vände hemåt igen

*

Dom öppna fälten gav mig ändå en känsla av rymd och det kändes minst av allt misslyckat trots att sångsvanarna uteblev och snön fortsatte att falla

*

*

Dalahälsningar!

***