IDYLLEN VID LOTORPSÅN

***

Så här i Coronatider blir det fler bilder än vanligt som jag plockar från arkiven, av flera skäl. Ett är att oftare visa bilder som åtminstone för mig känns glada och bekymmersfria.

*

Lotorpsån

*

***

FAMILJETRÄFFEN

***

Ingen familje-träff i Påsk!  Tur att vi har bilder att trösta oss med. Bilderna är från ett och samma tillfälle i juni 2017 hemma i Finspång. Fokus på barnbarnen förstås. Fast på sista bilden är dom inte med, inget av dom, bara vi vuxna, mer eller mindre i alla fall........

*

Här kommer Täbygänget, kusinerna från Göteborg kom dagen innan och väntar redan därinne, spännande

*

Vilma och kusinen Agnes får kontakt direkt i hallen

*

Undrar vad dom jämför eller tittar på

*

Vilmas lillasyster Lovisa ansluter

*

Agnes

*

Lovisa

*

Lovisa

*

Den gamla lådan med "utklädningskläder" åker snart fram. I tur och ordning från vänster Agnes 12, Vilma 9, Hilda 14, Elias och Lovisa båda 7

*

*

Vilma och Lovisa

*

*

Elias och Lovisa gillar att ses

*

Lovisa

*

I

*

Lovisa

*

"Kärnfamiljen"  Ingemor, Annika, Katarina, jag och Stefan

*

***

STARARNA

***

Några veckor har dom nog varit här stararna men inte helt lätta att få håll på. Här kommer några bilder från våtmarken ute på Risingefälten där jag brukar stanna till då och då. Det är väl inte precis bilder som platsar bland riktiga fågelfotografbilder men det spelar ingen roll, jag tycker det är roligt att ta små steg på nya fotovägar.

*

*

*

*

*

*

Ha det gott och ta väl hand om om er!

***

KVÄLLSLJUS ÖVER RISINGE

***

I och jag går våra promenader kring lunchtid, oftast närmast före lunch. Ljuset är då som hårdast och långt ifrån idealiskt för landskapsfoto och det är inte alltid kameran är med. Numera blir det oftast en promenad till för mig på eftermiddagen, med kamera och med lite bättre ljus. Jag behöver mer motion och har tränat upp den dåliga foten såpass att jag klarar ett par tre kilometer ganska bra om underlaget är ok. 

*

Det är ju lätt att låta tankarna gå dom här tiderna. Det talas ganska ofta om "....när det här är över....." Det är ju inte hundra man är med då, men morgondagen vet man aldrig något om, särskilt när man är 80, nästan i alla fall, så den tanken är inte ny precis. I alla fall blir det roligare att ta dagens bild därute i Risinge när eftermiddagssolen trollar med ljuset och färgen, med sinnet och humöret.

*

Promenadvägen som går in vid S:ta Maria i kvällsljus i går

*

***

VÅRFÅGLARNA - SÅNGSVAN, TRANA OCH TOFSVIPA

***

Återigen ute från Risingefälten. Där finns två små våtmarker. Dom två första bilderna är från det första efter att ha  passerat S:ta Maria och där växer bestånd av al mitt i svackan. Övriga bilder är från det andra, det där tofsviporna håller till. Bilderna är tagna för några dagar sen men under dagens förmiddagspromenad såg jag två sorgmantlar, det tror jag är extremt tidigt.

*

Sångsvanarna lyfter......

*

....medan tranparet står kvar

*

Andra våtmarken har bebyggelse ganska nära. Att åtminstone ibland visa fåglar och djur i miljöer dom delar med människan tycker jag inte alls sänker bildvärdet, tvärtom. Det är ju just såna miljöer som blir allt vanligare och som jag tycker vi skall glädjas åt, jag menar att vi får ha dom så nära att dom kan bli del i våra vardagsliv

*

Bryr mig inte lika mycket om skärpan längre nu när jag vet att jag (ibland) kan prestera den, däremot är det skoj att se så stora vingytor tofsviporna har

*

Starkt croppad bild, dessutom är den vita fågelkroppen helt urfrätt, ändå visar jag den därför att den visar en annan form av de vackra vingarna, i den här vinkeln ser vingarna ut som rovfågelsvingar

*

Här trycker den lite i våtmarksgräset

*

Och här ser det ut som den spelar

*

***