FRIHET, DEMOKRATI OCH TRYCKFRIHET

***

Det är 70 år sen 2:a världskrigets slut och vi fick fred i Europa. 70 år sen Hiroshima och Nagasaki. 70 år sen Danmark och Norge, våra närmaste grannländer, blev fria igen. Men fred betydde inte frihet för alla. Estland, Lettland, Litauen, också våra grannländer, fick fred men ingen frihet. Inte heller Polen, Östtyskland, Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Rumänien, Bulgarien, Ungern...Det skulle dröja ytterligare nästan ett halvt sekel

*

Man kan tycka att vi borde lära oss något. Men icke. Just nu är de stora krigens tid förbi, istället pågår "mindre" krig, konflikter och gerillaverksamhet snart sagt  lite överallt. Och det mänskliga lidandet bara växer, och dom som inte dödas eller skadas blir hemlösa och söker  hjälp. Och självklart ska vi ta emot, göra allt vi förmår.

*

Här hemma i Sverige känns det som vi tar fred och frihet för självklart. Trots Krim, trots Syrien, trots Afghanistan, trots IS, trots Boko Haram, trots Grundöya, trots.....Kanske beror det på att vi inte varit direkt indragna i krig på över 200 år, sen 1809 har vi sluppit krig inom landet. Men jag tycker världen visar att det inte går att slå sig till ro, vi måste hela tiden vara på vår vakt. Och jag tänker inte på militära resurser eller förmågor.

*

För mig är fredens och frihetens grundbultar demokrati och tryckfrihet. Och om demokrati och tryckfrihet är  nog en fullständigt överväldigande majoritet överens. Men att för oss så självklara begrepp som demokrati och tryckfrihet inte är helt enkla att tillämpa kanske inte lika många reflekterar över. Låt mig börja med det som tillsammans med 70-års"firandet"  av atombomben över Hiroshima fick mig att skriva det här - SD:s annonskampanj i Sthlms tunnelbanestationer. Jag är lika negativ till SD och dess kampanj som de flesta andra. Osmakligt. Men det är deras demokratiska rättighet att föra fram sitt budskap. Självklart är det en lika demokratisk rättighet att protestera mot det. Men att driva det så långt  att risken för upplopp och personskador gör att kampanjen måste ställas in är för mig inte demokrati. Jag har glömt vem och orkar inte googla på det, men någon sa ungefär såhär beträffande tryckfrihet att "Jag tar avstånd från allt det du säger, men jag kommer ge mitt liv för din rätt att säga det". Det är inte den inställningen som präglar det som hände.

*

Kanhända går det inte att peka ut någon enskild handling i det jag refererar ovan som direkt stridande mot tryckfrihet och/eller demokrati. Men det finns en hel del annat som hänt på senare år och där särskilda intressegrupper inte accepterar demokratiskt fattade beslut. Jag tänker på djuraktivister och minkfarmer, jag tänker på fredsaktivister som tar sig in på företag eller militära områden för att förstöra eller skada militär utrustning, jag tänker på miljögrupper som fysiskt förhindrar fattade beslut att genomföras, jag tänker på...... Nej, jag behöver inte göra listan längre. Många tycks acceptera mycket av såna här företeelser, antagligen för att man uppfattar ett positivt syfte. Men vi är då ute på hal is, det innebär att vi låter ändamålet helga  medlen. Och det är vad IS och Boko Haram gör utifrån sina utgångspunkter, låt vara i oändligt mycket allvarligare sammanhang. Men accepterar vi såna aktioner har vi släppt den demokratiska principen, och det bäddar för andra, att släppa på demokratiska principer för sina syften, vilka de nu är.

*

Om vi ska bli ett folk som också i framtiden kan leva i frihet och fred behöver vi vakta vår tryckfrihet och vår demokrati. Och tryckfrihet innebär att vi måste tillåta alla andra att uttrycka sin mening, så länge man inte är olaglig på något annat sätt - hets mot folkgrupp tex. Och det oavsett hur illa vi tycker om de framförda uppfattningarna. Det är bara att titta på länder som Ryssland, Kina eller många andra för att se vad som händer när bara vedertagna uppfattningar får föras fram.

*

Och demokrati innebär att vi måste acceptera demokratiskt fattade lagar och förordningar hur illa vi än tycker om dom. Visst, vi får demonstrera hur mycket vi vill emot, vi får bilda påtryckningsgrupper, men får inte sabotera besluten. Börjar vi med det är vi på en väg som skulle kunna leda till laglöshet och i sin absoluta förlängning inbördeskrig. Det är inte det jag tror ligger framför oss, men det är det som händer i så många länder som inte har vår förankring i just tryckfrihet och demokrati.

*

Och till sist, det är med fasa och avsky jag noterar att det är 70 år sen Hiroshima, tätt följt av Nagasaki.

*

***

SOMMARENS SISTA OCH VACKRASTE KAPRIFOL

***

*

Förstoras!

*

***

ACCEPTANS, TILLIT OCH EN DEL ANNAT, SELFIES TEX

***

Allting blir ju inte som man vill - i varje fall blir inte allting som jag vill. Oavsett det handlar om bildresultat eller om viktigare frågor. Och då finns utrymme för acceptans. Och det är svårt. Att acceptera det som går mig emot men som  jag inte rår över. Det är så lätt att förneka, eller tom förbanna. Till ingen nytta alls, tvärtom, det kostar kraft och energi. Och jag tror det går att lära sig, eller i alla fall träna lite. Det som hände de senaste dagarna var inte ngt märkvärdigt alls, men jag vet att för säg tio år sen eller mer hade det "stört" mig oerhört mycket mer än nu. Och det känns skönt. Att det går åt "rätt" håll.

*

Acceptans av det som sker betyder ju inte att man ska sitta med armarna i kors. Allt som jag själv kan göra för att skapa bättre förutsättningar för mig eller andra ska jag såklart göra.

*

Och acceptans tangerar detta med tillit. Och där, alldeles tydligt, känner jag stor skillnad mot tidigare. Jag har varit lite skraj för sjukhus, rädd för att bli sjuk eller dö förstås. En rädsla jag tror de flesta av oss bär på men ingen pratar om. Idag känner jag mig trygg när jag kommer in på ett sjukhus och behöver hjälp. Är det något som går att göra kan man göra det där, och Falun var inget undantag. Det kändes skönt att få identitetstaggen fastsatt, skjortan på och en säng att ligga på. Och tom en liten, liten dos morfin.

*

Efter något dygn var jag redo att kolla runt lite, och min positiva bild av lasarettet i Falun - både jag och I har varit där tidigare - stördes inte av att byggnaderna var lika massivt tråkiga som sjukhus brukar vara.

Fönstren direkt till höger är mitt rum!

*

Men åt andra hållet fanns ett sk utomhusrum för patienter och där fönstren går att skjuta åt sidan och med utsikt ut mot Falun

*

Hade jag lite självkritik skulle jag kanske inte visa en sån här selfie men det var ju så det kändes ett tag

*

Den här gillar jag bättre, åtminstone som bild

*

Och när det var dags att åka hem kändes det riktigt bra, även om jag inte bytt om än.

*

Fortsätter slicka mina "sår" på hemmaplan, hoppar inte jämfota riktigt än, och har inte orkat kommentera så mycket på FS än. 

Alla bilderna här är förstås iPhonebilder, selfiesarna tom med med framsideskameran med sämre upplösning. Ha det gott i värmen och en riktigt bra helg önskar jag er alla!

***

DAGENS DALABILD - KORSHEDEN IGEN!

***

Tillbaka i Korsheden igen, skönt! Kunna lägga mig på mage i gräset och kolla vad jag ser. Tom ett dopp i Bartjärn hann jag med. Korsheden är bäst. Eller bra i alla fall!

*

Förstora!

*

***

Dagens dalabild

Dagens dalabild ser ut så här. Akuta magsmärtor igår natt fick mig till Falu lasarett. Verkar lugnt, inflammerad tarmficka, men fasta gäller, alltså dropp istället. Men planen är att åka hem imorgon men fortsatt fasta, tur att jag är lite van.

det här är tredje försöket att lägga in en bild i bloggen direkt från mobilen, tydligen måste bilden in först. Har försökt att på vanligt sätt skriva lite först men när jag sen lägger in bilden lägger den sig över allt jag skrivit. Men så här tycks det funka, tack Jan (E)!