PÅ SVAMPTUR I VÅRAN SKOG, KORSHEDEN

***

Ja, våran är den ju inte, men den skog vi oftast går i, alldeles där vi har huset. En helmulen förmiddag som idag passade perfekt för att långsamt strosa fram och tillbaka i skogen med kameran, mjukt och fint ljus.  Helmulet och inne i skogen som det var, var dock ljuset dåligt , därför fick det bli A7S:en med ISO 800-2000. På kameran satt makrot, 90 mm.

*

Mjuk, grön mossa och raka granstammar

*

*

En riktigt liten svamp

*

Gissningsvis en toppig spindelskivling?

*

*

*

*

Några av granarna har haft mycket kottar och många ekorrbesök

*

Vissa svampar bryts ner av andra, mycket mindre svampar

*

Den gamla utladan

*

Fallen kämpe

*

*

*

Rotvältan har fått ge plats för svampar

*

*

*

Kott- och ekorrgranar igen.....

*

*'

*

Den gamla smedjan med denstora myrstacken utanför

*

Gott om rådjursstigar finns i skogen

*

Spår av andra aktiviteter

*

En gammal stengärdsgård finns mitt inne skogen. Hur gammal kan den vara 100 - 150 - 200 år?

*

Liten svamp med svampbakgrund

*

*

Komplexa former

*

De egna ladan dyker upp, nästan hemma alltså....

*

....liksom ängen och den trestammiga björken

*

Mest grönt i björkarna men det gula är på väg

*

***

JOMENVISST, DET BLEV LITE KRASSEBLOMMOR OCKSÅ!

***

Vi sådde krassefröna här i Korsheden sent i år, det var andra halvan av juli. Och eftersom vi var sent ute använde vi gödslad jord, plantjord. Och dom har växt som sjutton, decimeter efter decimer har dom skjutits höjden , men några blommor har vi inte sett till. Så för några veckor sen när vi var här förra gången läste vi på den sparade fröpåsen och si, fröna skulle ner i mager jord, annars blev det bara blad och inga blommor. Jo, det hade vi liksom märkt, krasseplantorna var vid det här laget klart över halvmetern i höjd, men inte en blomma

Förrän vi kom hit igår, då ar det fullfart på krasseblommorna, ringblommorna också för den delen. Men här kommer en ringblomma, indiskret nästan....

*

*

***

BRA SVAMPÅR I ÅR. OCH ETT BRA ENERGIÅR OCKSÅ!

***

Skogarna dignar av svamp, jag vet mig knappt ha sett så mycket något år. Det allra mesta är skräpsvamp, för att inte säga livsfarlig svamp. Sålunda är det mer toppig spindelskivling än det brukar vara . Men visst finns det matsvamp också, en kort tur på en timme gav skaplig skörd av kantareller, trattkantareller och blek taggsvamp i morse här i Korsheden. Trattkantarellerna är fina men just när man plockar dom gäller det se upp så man inte får med sig en spindelskivling också av bara farten. Dom är inte ett dugg svåra att skilja åt men dom växer ofta nära varann.

*

I eftermiddags tog jag med mig kameran, det gjorde jag inte i morse. Och trots att jag brukar betrakta svamp som höstens färggranna skogsblommor blev dom färdiga bilderna i svartvitt.  Svamparna har ju form också!

*

Vilka svampar bilderna visar vet jag inte, det är inte vanlig matsvamp och inte spindelskivling heller. Inte lär det vara lätt för er att säga heller, eftersom bilderna är svartvita. Vad det är struntar jag just nu i, jag gillade formerna

*

*

*

*

För övrigt blev jag glad när jag lyssnade på nyheterna i morse. Senaste statistiken visar att antalet nybyggda kärnkraftverk nu sjunker snabbt, senaste året hade det bara byggts 3 i hela världen, varav två i Indien/ Kina (kommer inte ihåg vilket). Jag hör visserligen  till dom som inte tyckt det varit fel  med kärnkraft - koleldning har skördat otroligt många fler offer, i gruvor såväl som till följd av luftföroreningar - men det fina är att varken kärnkraftsverken eller kolkraftsverken snart behövs - den förnyelsebara energin, läs solel, är helt enkelt billigare. Utan några bidrag från något håll!

***

MORNING MELANCHOLY

***

*

*

**

EKAN I LARSBOSJÖN

***

Jo, visst ligger den kvar, Bengts eka. Det är många år sen jag gick ner här vid Larsbosjön. Den ekan som vi alltid fick låna när vi skulle fiska, Stefan och jag. När han var som mest intresserad var han väl  i 8-10-årsåldern, kanske upp mot 12. Och var han på humör för fiske, och det var han var och varannan dag, klev han gärna upp vid femtiden, gjorde en macka och tog ett glas mjölk och stack iväg på cykeln hit bort, kanske 3  km. Dom flesta av dom gångerna orkade jag inte upp, jag hade ju semester och ville passa på att sova ut. Det ångrar jag förstås idag, även om vi var ut massor av gånger tillsammans på dagarna också.  Och jag minns när han kom hem med stora gäddor, första var på nästan 5 kg, andra var väl uppåt nio, på sin cykel - kastspö, krok, håv, lådan med dragen, flytväst och så gäddorna i en plastpåse, han hade fullt sjå så att säga. Att han var ute på sjön ensam redan när han var åtta var jag egentligen aldrig orolig för, dels visste att  jag  han alltid använde sin flytväst, dels hade han redan simtränat i simklubben sen flera år. Dom flesta gångerna blev det ju inte storgäddor, varken för honom eller oss tillsammans, men det blev nästan alltid något. Vardagsgäddorna låg väl kring kilot, och så lite abborrpinnar förstås. Rensade gjorde han alltid själv när han kom hem men för det mesta var det mormor som  stekte abborrarna eller fixade gäddan i ugnen.

*

Det ser ut att vara några dagar sen den östes men den ser fortfarande omskött ut, fast jag vet att han (Bengt) inte kommer ut så ofta nu för tiden. Den ligger exakt där den brukar ligga - det är drygt 30 år sen Stefan var 10 år - och är still going strong, roligt!

*

***