KLASSTRÄFFEN

***

Minns jag rätt var vi 35 i klassen. Vi började ettan hösten 1947 och våren 1953 gick vi ut sexan i Kyrkskolan i Ludvika med älskade Svea Morin som lärare. Vi brukar träffas vart 5:e år, förra gången var det 60-årsjubileum. I år är det dags på fredag, kallelsen har skickats ut och jag har tackat ja. Idag gick jag ensam på promenad i värmen och solen ute vid Risinge, en långsam, lite meditativ promenad så där, och betraktade naturens alla små under. Så gjorde jag en paus och ringde Eva, klasskompisen som i alla år stått för kallelserna. När jag skulle boka hotell kunde dom inte hitta bokningen av träffen så jag ville kolla läget med henne. Eva svarade efter ganska många signaler och rösten var sig inte riktigt lik. Hon låg på sjukhus sen två månader efter en större operation i somras. Och klassträffen hade fått så få anmälningar att hon bestämt sig för att ställa in. Alltför många hade drabbats av stroke, synproblem och annat. Och hon hade mailat återbud men missat mig, så det var tur att jag ringde. 

*

Det  skulle varit 65-årsjubileum och alltså trettonde klassträffen, men den blev alltså inte. Jag fortsatte min promenad i ännu långsammare takt och huvudet fullt av tankar. Och allt oftare tänker jag på att vara rädd om dagarna, timmarna och stunderna.

*

*

***

FULLBORDAN

***

När dom flesta blommor blommat över, när säden mognar och frukten likaså, när fler fåglar flyger söderut än norrut, då har sommaren nått sin fullbordan. Det är inte längre längtan och tillväxt som gäller utan  överblomning, vila och vissnande.  

*

Inte undra på att så många av oss kan känna ett sting av vemod. Är det redan över, det som vi väntat så länge och hoppats så mycket på? Förresten, är det sommaren och grönskan eller livet jag talar om? Jag önskar jag visste. Kanske är det båda?

*

Lite konstigt är det, ju äldre jag blir, desto mer ser jag fram mot hösten. Mot lugnet, stillheten och den där glasklara kylan. Sommaren är hektisk, uppfordrande och lite jobbig - inte minst den här sommaren. Självklart kan jag njuta av sommaren också, med morgondopp i stilla vatten. Ändå längtar jag efter hösten. Den där glasklara. Den, där jag kan se stjärnorna på kvällen. Dit, dit jag ska.

* 

Kornfält i Risinge

*

***

EN TILL.......

***

Den här hade jag inte tänkt lägga in i nå´n blogg, tänkte att det räcker med solnedgångar från mig för i sommar. Eftersom det är från Bönnern i Finspång, typ 200 m från vårt hus och tagen i fredags kväll, la jag ändå in bilden direkt på Finspångssidan i FB. Och så många likes har jag aldrig fått på en bild, över 500 på ett par dar, så nu måste jag göra en blogg också. Så för mig är det klart, majoriteten vill ha solnedgångar och majoriteten kan väl aldrig ha fel? Det är ju den demokratin vilar på. 

*

Om jag nu slutar att försöka vara kvick - den här gillar jag också! Och mkt roligare att vila ögonen på än krattan och alla torra och nedfallna löv......

*

***

UR LED ÄR TIDEN

***

Eller om det är vädret som är ur led. Eftersom det var Gnestaplanket i går och jag har ett ärende i Norrköping i morgon är jag gräsänkling i Finspång idag. Det är ju ingen som säger gräsänkling nuförtiden men här passar det bra, jag brukar betala räkningar och klippa gräs när jag är på hemmaplan då och då under sommaren. Men här finns inget gräs att klippa, det har slutat växa för länge sen. Däremot finns det löv att kratta, det ser ut som det vore i månadsskiftet okt - nov. Det är katsuran som tappat i stort sett alla sina blad. Hoppas den kommer igen nästa år, den har varit tålig. Gräsmattor är inget att bekymra sig för, dom brukar komma igen snällt året därpå om dom torkat ett år som detta. Med buskar och träd är det mer kritiskt, torkade buskar brukar inte komma igen.

*

Här är väldigt torrt. Det skulle regna idag. Det har det också gjort, typ 3 mm. Medan I uppe i Korsheden igår fick vad dom tålde, vad det nu betyder.

*

Hoppas ni fått mer regn!

***

SOMMARKVÄLL VID BÖNNERN

***

En sån kväll ni vet........

*

*

*

***