HÖSTVATTEN - KORSHEDEN OCH VIMMERBO

***

*

Tolvsen

*

Tolvsen

*

Bartjärn

*

***

SMEDJAN, ERIK OCH BRÖDERNA

***

Nä, det är ingen gammal bild från något fotoalbum även om smedjan har en historia på 150 år eller mer. Bilden tog jag för någon vecka sen i Korsheden med min mobil. Smedjan ligger mitt inne i skogen, 300 m från vårt hus. Tittar man noga ser man spåren av en gammal körväg intill. Där har nog inga bilar kört, men säkert ett och annat hästekipage. Och då var det alldeles säkert ingen skog här utan åker och äng. Jag kände förre ägaren, Erik,  ganska väl. Han hade väl sin gård och skogen som nu hör till i kanske 50 år, och smedjan, men den har han nog aldrig själv använt som smedja

*

Erik hade sin egen historia. Jag säger hade för han lever inte längre, kanske var det 15 år sen han dog.

 Erik föddes i Gläfse, några mil bort mot Norn, i något av dom kanske tre eller fem husen som ligger där mitt i storskogen. Och det blev en stor familj, typ fyra eller fem bröder och kanske tre systrar, jag minns inte exakt. Erik arbetade i skogen i hela sitt liv. Och kunde tillsammans med några av sina syskon så småningom köpa den här gården . När svärfar byggde fritidshuset vi bor i 1965, samma år I och jag gifte oss, var dom tre ogifta bröder och någon av de äldsta systrarna som bodde där. Dom fyra yngsta bröderna minns jag väl - yngst Åke som då var gift, så Erik, Edvin och Werner som alla tre förblev ogifta. Så småningom gifte sig också systern som bodde på gården och kvar var dom tre bröderna som skaffade hushållerska. Äldst var Werner, han hade pondus och honom hade alla stor respekt för, särskilt Edvin och Erik. Så småningom blev dom två bröder kvar då Werner gick. Jag kommer ihåg många somrar då Edvin och Erik slog ängen sin med den gamla traktorn och lät sen höet torka på backen men vände det då och då förstås. Så hässjade dom höet, på hässjor som stod där dom brukade och byggda med hässjestörarna de förvarade i utladan.

När höet var bärgat slog dom kanterna på åkern och dikesrenarna på bäcken för hand med lie - varje år. Dom två bröderna arbetade utan att säga så mycket. Tempot var inte så högt, kanske minns jag dom bäst som 60-70 år, men dom tog nästan aldrig paus innan jobbet var gjort. Nu växer mycket igen. Förutom gården med hästar hund och kattor skötte Erik just den tillhörande skogen. Han körde länge sina nordsvenskar, gallrade skogen träd för träd och tog rätt på alla vindfällen. Så är det inte längre.

*

Ja ni hör ju att det här inte är någon historia egentligen, det finns ingen HISTORIA att berätta. Men jag har suttit i deras kök många gånger, fått en bulle och en skvätt kaffe och tiden stod still. Katten låg i  fönstret vid pelargonerna, moraklockan tickade, men tiden, den stod stilla. Utanför stod den gamla älghunden Issen och skällde, han var ute året runt men hade hundkoja. Jag är glad att jag träffat dom, live så att säga. Dom hörde till en tid som inte längre finns . 

*

***

HÖSTDAGJÄMNING

***

Idag den 22 september är det höstdagjämning. Dag och natt är lika långa, men framöver är det mer natt än dag. Många tycker det är tråkigt när sommaren är slut men jag njuter av alla årstider. Kristallklara septemberdagar eller  dimmiga oktoberdagar har sin alldeles egen tjusning. För att inte tala om dom mörka kvällarna. Idag var en lugn fin septemberdag och det inbjöd till ett dopp i Bartjärn. För skojs skull tog jag med en badtermometer, den visade 13 C men det kändes mer. En kort simtur till flytbryggan blev det

*

*

*

Nu vntar jag på regn, gärna mycket regn, det är snustorrt i skogen!

***

SKOGSRAVINEN

***

Alldeles i hörnet snett bakom huset av tomten här i Korsheden börjar en liten skogsravin. Eftersom den är ett naturskyddsområde får ingenting röras, inga träd fällas eller fallna träd tas bort. Det är en alldeles speciell känsla att gå in där, det är mycket mörkare än i en gallrad skog, delvis pga av det, delvis pga av ravinen. Idag på förmiddagen gjorde vi en liten tur och jag tog med kameran. Många gånger har jag fotat den här skogen, några bilder har jag visat här tidigare, men det blir mest rörigt och murrigt tycker jag själv. Nåväl, här redovisar jag dagens försök. Nån gång ska jag väl anstränga mig och ta med ett stativet så jag kan köra med mindre bländare för ett bättre skärpedjup men inte idag. Skogen är som sagt mörk så för att över huvudtaget kunna köra handhållet är de flesta bilder med ISO 1600, även om några ligger på ISO 400-640. Men trots ISO 1600 blev det typiskt bl 6,3 och 1/50 s, så mörkt var det denna soliga dag med klarblå himmel däruppe.

*

På väg in, nästan bara lövsly här. I därframme

*

Så kommer barrskogen

*

Insprängt finns lövträd, bla några jättestora gamla aspar och lite björk som här

*

Ljuset silar in i skogen

*

Ett antal riktiga granjättar finns där inne, uppåt två meter i omkrets vid basen

*

Här börjar ravinen öppna sig

*

Mossan på marken och svamparna på trädstammarna skvallrar om att det nästan jämt är mörkt och fuktigt här

*

Jag gillar kontrasten mellan de mörka stammarna och de solbelysta fläckarna

*

Det brukar finnas mycket svamp härinne, men nu är det mycket torrare än normalt och dom som finns växer ofta i mossan

*

Just här går en ridstig som används flera gånger om dagen så stigen är väl nertrampad här

*

Nästan hemma igen möts vi av ljuset och blänket lövslyns blad

*

***

MJUKT OCH SKÖNT OCH TYST

***

*

*

***