ÄNTLIGEN SKRIDSKO PÅ BÖNNERN IGEN!

***

Ja, äntligen blev det tillfälle till långfärdsskridskor igen. Det är fyra år sen sist, diskbråck och lite annat sånt har gjort det omöjligt flera år. Men nu är det ok, och det finns is. Och häromdagen körde Pelle Störe upp en finfin bana utmed hela Bönnern med sin fyrhjuling. Och idag blev det provtur, två stycken tom. Lite vingligt första kilometern men sen gick det riktigt hyfsat. Vad kan det bli sjön upp och ner, 6-7 kilometer kanske? I alla fall blev det en vända till senare på eftermiddagen och jag känner mig barnsligt glad för det. Stort tack Pelle!

*

*

***

GAMLA BADHUSET - ELLER TIDEN OCH BILDERNA?

***

Perspektiven ändras med tiden. Undrar hur många tiotusen bilder på blommor, vattendroppar, spindelnät, landskap, rostiga spikar och okända människor jag tagit, alla med större eller mindre ambitioner att utveckla min fotografi till något mer allmängiltigt. Till skillnad mot familjebilderna, bilderna på kompisar och flickvänner, bilderna från första lägenheten och samhällena som sådana som jag fotograferade utan några andra ambitioner än att dokumentera det som var då. Bara för att så där sextio år senare upptäcka att jag saklöst sorterar bort alla blommor, grässtrån, vattendroppar och spindelnät när jag tittar på gama bilder. Och rostiga spikar. Däremot fastnar jag hela tiden för familjebilderna, bilderna från skolan och kompisarna, lägenheten eller huset och inte minst miljöerna som försvunnit. Förstå mig rätt - jag tar fortfarande bilder på grässtrån, vattendroppar och landskap. Men såna bilder har kortare livslängd. Möjligen har dom en bredare publik i stället, åtminstone om dom verkligen är bra. Familjebilderna är ju bara intressanta för familjen. Men å andra sidan är det ju ganska många som bor i Finspång. Typ 20 000. Kanske nån där gillar såna här gamla badhus.

*

Det här är gamla badhuset i Finspång. Alltså, det gammelgamla badhuset. Det som fanns före det dom nu kallar det gamla badhuset. Förbaskat vad gammal jag blivit, det folk nu kallar gamla badhuset, det är ju det nya badhuset. Fast jag vet, det är också rivet, för att ge plats åt växande Siemens i Finspång. Men det här det revs samma år, eller året efter vi kom till Finspång. Vi kom hit hösten 1965 och jag jobbade på Metallverkens laboratorium som låg (ligger) alldeles bredvid det här  gamla badhuset. Och det revs redan första vintern vi var här

FINSPÅNGS LASARETT

***

För någon vecka sedan tog kommunstyrelsen beslut om att köpa Finspångs lasarett som Region Östergötland tagit beslut om att sälja. Byggnaden ska rivas och området användas för bostäder. Regionstyrelsen har redan tidigare tagit beslut om att bygga ett nytt vårdcentrum för ca 500 Mkr. Äldsta delen av Finspångs lasarettet byggdes på 1870-talet men har ju byggts till flera gånger senare.

*

500 Mkr till ett nytt vårdcentrum är mycket pengar. Upprepade gånger har vi hört att det skulle bli för dyrt att bygga om gamla lasarettet. Ändå tillåter jag mig att tvivla. Få riktiga sakuppgifter finns tillgängliga för allmänheten och det är väldigt lätt att projektkalkyler påverkas av vad ansvariga vill. Jag skulle gärna vilja veta hur många kvadratmeter hela lasarettskomplexet innehåller (oavsett om all verksamhet är tänkt att flytta över till nya Vårdcentrum eller inte) och hur många kvadratmeter nya Vårdcentrum kommer innehålla. Ska kommunen sen bygga bostäder på nuvarande lasarettsområdet måste ju nuvarande byggnader rivas. Det kommer inte att bli gratis, men efter kommunbeslutet att köpa lasarettet ligger det utanför Region Östs ansvar och ingår säkert inte i kalkylen för nybygget. Kommunens kostnader för nya bostäder kommer i stället vara hög.

*

Om lasarettsbyggnaden har  värde att bevaras ur byggnadshistoriska synpunkter har jag inte kunskap att uttala mig om. För mig är det konstigt nog att en fullt fungerande byggnad (även om den i dagsläget inte är up-to-date som sjukhus) med flera tusen kvadratmeter ska rivas, samtidigt som det i Sverige råder skriande brist på bostäder och vi inte hinner eller har råd med alla nybyggen som behövs. Jo, jag vet, det gäller i första hand storstäder. Men det byggs så det knakar tex i Norrköping, dit är det 25 km. Och jag undrar varför man funnit det lönsamt och meningsfullt inom stora industrier som Siemens (då Stal-Laval) att bygga om och renovera sina lokaler i stället för att riva och bygga nytt? Vad jag däremot vet är att varenda industriprojekt ifrågasätts på ett väldigt konkret sätt.

*

*

***

DETAILS

***

Frostbitet på Ekön

*

Förstora please!

*

***

EKÖNS HEMLIGHETER

***

Liksom alla andra platser har också Ekön sina hemligheter. För att hitta dom får man inte ha för bråttom. Det hjälper också att gå ensam. Men så är det nästan jämt och på alla platser. Jag menar, om jag vill se det som finns och ta in det som är, kan jag inte gå och prata om annat medans jag går. Och så klart, det gäller inte bara öar och platser. Det gäller över huvud taget tror jag, att det är bra att vara ensam ibland. Egentligen är vi ju alltid ensamma, innerst inne, även om vi gör allt för att låtsas att vi inte är det. Ensamma alltså. Men det är inget tråkigt om nu någon skulle tro det, tvärtom, det är då jag kommer dom riktiga hemligheterna på spåren.......

*

Och bilden ja, det är från Ekön igår

*

***