LJUDLÖST

***

*

*

***

DIMMA ÖVER FÄLTEN VID DOVERSTORP

***

*

*

***

RISINGE 12:01 I LÖRDAGS

***

Det ser ut ungefär som det brukar göra. Men inte helt alltså. Faktum är att det aldrig ser precis likadant ut, även om det är samma plats och samma motiv. Om man inte går ofta samma väg tror jag det är svårare att notera att det ser olika ut.  Visst, det är lätt att se om det är sol eller regnväder, om det är sommar eller vinter. Men två mulna dagar är heller aldrig lika. Ena gången är det absolut gråväder och ingen kontrast alls någonstans, andra gånger skiftar ljuset på himlen såväl som i landskapet. Ena gången finns ingen färg alls, andra gånger finns massor av färg. Eller bara helt lite. Det syns inte på bilden, men det blir extra tyst när det är dimmigt eller lätt disigt.

*

Jag gick den här vägen ensam på eftermiddagen, då var det mer dimmigt, landskapet syntes bara delvis. Jag vek av på en lite sidoväg ut på en åker och kände mig helt omsluten av dimman, inga tydliga konturer alls, men helt plötsligt började det brusa av vingslag i luften och straxt ovanför mig kommer en flock fåglar. Väl sammanhållen, som en stor rund levande boll passerade dom ett tiotal meter upp i luften. Jag hann knappt få upp kameran och det var ju lönlöst, 135:an inställd på landskap, AF-S och spot. Men det spelar ingen roll, jag hade vingbruset länge i öronen. ad det var? Inte det blekaste. Det gör heller ingenting.

* 

*

***

EN ÄKTA BRUNO LILJEFORS VÄL?

***

*

*

***

RISINGE

***

Med en dåres envishet visar jag det vackra naturen bjuder. Vi lever en gång bara (så vitt jag vet) och tar gärna emot det livet bjuder. Och jag väljer själv åt vilket håll jag tittar och vet också vad som gör mig gott för resten av dagen.

*

*

***