KOLTRAST OCH LÄNGTAN

***

Att höra koltrasten nu i marskvällarnas skymning sjunga sina vackraste, lite melankoliska, melodier är bara så skönt. Där finns våra nordiska själars innersta längtan. Inte längtan efter något, bara längtan i sig själv.

*

Respect your longings. To respect your longings is to respect the voice of God within you. (Osho)

*

Koltrasten ute i Risinge häromdagen

*

***

NYMÅNEN

***

Så fanns den där, nymånen, när molnen skingrades i kväll. Och som vanligt väcker den min längtan. Inte längtan efter något eller någon, bara längtan, längtan i sig. Och den, längtan alltså, påminner mig om att jag inte är bunden till snöslask och vintermörker, inte till vardagsbekymmer och trivialiteter, inte till något jag inte vill. Min fantasi och min själ gör sällskap och når alla rymder och alla stjärnor jag vill. Och spårlöst kommer också jag vandra vidare.

*

Nymånen i kväll

*

Samma nymåne men ändrad kontrast så att man ytterst svagt anar den jordbelysta skuggsidan

*

***

JAG UPPHÖR ALDRIG

***

Jag upphör aldrig att förundras

över vårhimlar och dunkelskuggor,

blåsippor och maskrosbollar

liksom kärleken

*

Så förundras jag också

över att min längtan

bara växer

ju äldre jag blir

*

*

***

LÄNGTAN - FILOSOFISKT SAMTAL

***

För knappt en vecka sedan fick jag reda på att några måndagskvällar under hösten har biblioteket haft det dom kallar Filosofiska samtal  18 - 19. Idag var höstens sista tillfälle och temat var Längtan. Så klart var jag med, nu när jag visste, och temat intresserar mig. Ett enkelt samtal, vi var 8 personer inkl samtalsledaren och glädjande nog lika många män som kvinnor (fördomsfull som jag är hade jag förväntat mig fler kvinnor än män). En timme gick fort, det var inga som helst problem att fylla den. Och bra samtalsledning, ingen tilläts "flyta ut" eller ta över, alldeles utmärkt gemomfört. 

*

Några av mina egna funderingar kring längtan har jag med i min bok Hjärtats Röst:

*

Länge trodde jag

att längtan måste ha

objekt

*

Så är det inte

*

Visst längtar jag ibland

någonstans

eller efter något eller någon

och då  vet jag igen

att jag inte är här och nu

*

Den andra sortens längtan

har inget syfte och inget mål

utan är en del av mig själv

*

Den längtan kommer

ur djupet av min själ

och berättar för mig

åt vilket håll jag ska gå

och vad mitt hjärta behöver

*

*

Bilden är förstås från bron över Barken i Söderbärke i morse, vad trodde ni?

***

EFTER MÄSSAN - RYMDEN ÖVER SÖDERBÄRKE

***

Efter mässan i lördags åkte jag upp till Korsheden. Kontrasten kan inte vara större. Jag vet att många har svårt att tänka sig bo på landet - jag skulle inte klara att bo storstan. Längtan efter rymd och ensamhet känns ibland nästan fysiskt. Det är jättetrevligt att vara i storstan ibland, och jag tycker om att träffa människor. Men först när jag kommer hit känner jag att jag har tid att känna efter, tid att lyssna till mig själv, att känna längtan. Inte efter något och inte efter någon, bara längtan i sig själv. 

*

Igår blev mot alla odds och väderleksrapporter en solig dag. När jag åkte in till tätorten Söderbärke för att handla lite på eftermiddagen tog jag med nattkameran och gick en kort vända i samhället innan jag åkte tillbaka. Och rymden över Söderbärke tog emot min längtan. 

*

*

*

*

***