LUDVIKA - VÄSMAN - KVÄLLSSOL

***

Sist jag var häruppe i Korsheden, för tre veckor sen, hade jag tänkt ta fram gräsklipparen (en åkgräsklippare, det är många  m2) för första gången efter vintern. Den startade snällt på kanske andra försöket, och jag körde ut den ur ladan. Men efter en stund kom det mest svarta rökmoln  var tionde sekund. Ok, olja i bensinen i bensinen kanske? Jodå, det var det, tappade ur och hällde i ny - lika illa. Alltså lånade jag ett släp och körde den till service i Fagersta. Men min gräsklippare visade sig inte vara den enda dom fått in. Två veckor kunde jag räkna med. Alltså ingen gräsklippning det besöket.

*

Nu är jag här igen och efter att ha hämtat gräsklipparen har jag ägnat en god del av dom första dagarna åt att klippa, räfsa, klippa igen och räfsa igen. Jag är egentligen inte så noga men när gräset är tre-fyra dm högt ligger det gräs i drivor och det går inte att låta bli att räfsa. Så lite trimmerkörning...

*

Och vad har detta med bloggen att göra? Det kan man fråga sig! Mest för att visa att jag inte bara håller på med kameran! Men igår var det fint hela dagen och när klockan var halv åtta på kvällen och solen inte visade nån tendens att gå och lägga sig än på ett tag var det dags för en tur. Gissa vart? Jo, Grangärde såklart, mitt favo-område. Men den här gången hittade jag inte så mkt förrän på hemvägen. Faktiskt på flera ställen, tex myggbilderna i förra bloggen Säsongen har börjat. Och här kommer en andra bild från samma tur, de stora Ludvikaindustrierna i kvällsljus

*

Egentligen ligger stan väldigt vackert vid Väsman som är en inte alltför liten sjö. Men som så många andra orter började samhället växa med industrierna och järnvägen hade en knutpunkt i Ludvika innan samhället hade börjat ta form, alltså hamnade både järnvägen och industrierna där det var enklast och naturligast - vid Väsmans strand. År 1900 bildades Elektriska AB Magnet, sedermera ASEA, sedermera ABB. Järnvägen fanns redan, det fanns många aktiva gruvor i omgivningarna - Grängesberg, Håksberg, Blötberget och lite längre bort Yxsjöberg (först koppar, senare Sveriges enda wolframgruva), och.... Ludvika hade inga egna gruvor men låg mitt i Bergslagen och var omgivet av gruvor. Och där någonstans i början av 1900-talet började Ludvika som ort växa till och fick stadsprivilegier 1919 om jag kommer ihåg rätt. Så själva stan hamnade bakom järnvägsstationen och industrierna, från Väsman sett.

*

Och nu kom jag från Grangärde dvs norrifrån och fick en glimt av  Ludvikaindustrierna i det sena kvällsljuset. Fanns inte möjligheter att parkera utan det blev en snabb bild när jag stannade och vevade ner fönstret mitt på vägen där det fanns en glugg mellan träden

*

***

OCH SÅ VÅRLJUSET....

***

Förstoras!

***

PASTORALSVITEN

***

Namnet på bloggen kändes alldeles självklart. Så är det inte alltid, men den här gången. Och bilderna är från igår och idag, inte 1959. Jag har ju bestämt mig för att blogga om det jag tycker om att fota och jag fotar väldigt olika motiv, alltså varierar innehållet i bloggarna på samma sätt. Och detta är en pastoralsvit.

*

Kanske betyder det lite olika beroende på vem vi är, men ni ser säkert direkt vad jag menar. Sverige är som vackrast just nu och vart jag går, vart jag tittar är det fint, särskilt en bit ut på landet.  Kanske någon tycker det här är bara insmickrande vykortsbilder. Då får ni tycka det. Man kan också välja att låta sig förundras över att naturen är så rik, så oerhört varierande, så otroligt slösande. Och detta återkommer år efter år, helt utan planering, helt utan yttre organisation, helt utan vårt ingripande - det bara finns där helt plötsligt.

*

Jag har varit på landet utanför Finspång, borta kring St Maria kyrka, och ekbackarna har jag visat i år innan löven slagit ut. Nu börjar också ekarna grönska

*

Landskapsbilder - förstoras, förstoras!

*

Och just den här ekbacken har blivit hästhage

*

Alldeles bredvid kyrkan ligger två små gårdar och just nu är dom helt omgivna av blommor, här förgärmigej

*

Mest är det vilda blommor men också en del förvildade. Här syns kyrkogårdsmuren och lite av den nästan tusen år gamla kyrkan i bakgrunden

*

När jag åkte ut idag var jag tvungen att stanna efter vägen, maskrosorna bildade liksom ett snitslat spår av gult ut mot St Maria

*

Gott om maskrosor finns också på en del av ängarna, det ser nästan ut som raps därborta

*

På slänten mot kyrkogårdsmuren finns mest förvildade blommor, i lite olika stadier

*

*

*

Men rikligast dom vilda. Ogräs?

*

Kraftfulla och med mättade färger står dom där i mängder

*

Och förgätmigej - också i mängd färgade områdena runt husen alldeles blåa

*

Här är den bakre ingången till kyrkogården

*

Här straxt intill hittar jag en andra hästhage och flera små men lite kaxiga och nyfikna hästar

*

*

Och just här är blandningen av vilt och odlat som vackrast

*

Här ligger också den före detta prästgården alldeles intill kyrkan

*

Och det tycks vara fler än jag som uppskattar naturen just nu. Motorcyklarna är framplockade och vårfina och i stora skaror väljer man små fina vägar med vacker natur

*

Även om dom har många hästkrafter är nog dom naturliga vackrare

*

*

Formerna skvallrar om styrka och smidighet

*

Sista bilden får bli en upprepning

*

Två underbara dagar och vackert ska det bli också imorgon.

Önskar er fortsatt fin helg!

***

GUDABENÅDAT

***

En dag till skänks fick jag idag. Och vilken dag sen. Och vilket väder.  Och så dalanatur när den är som bäst. Så vare sig jag tänker på dagen, vädret eller naturen (eller Dalarna) så är adjektivet gudabenådat!

Varför jag fick dagen till skänks? Jo, det var tack vare Dagny´s som inte var idag som jag trott. Visst vet jag att detta inte är första lördagen i maj men jag såg vare bild eller ord från förra lördagen här på bloggen så jag tänkte att det kanske var framflyttat till idag eftersom förra....Strunt i det, nu stannade jag i alla fall kvar i Korsheden.

Dessutom visste jag precis var jag skulle ta promenaden. Till skogsvägen med hygget som är fullt av björksly och med utsikt över Barken och skogarna däremellan, jag har vårbilder härifrån tidigare,men det är precis som med blå- och vitsippor, det är vanebildande. Och så måste jag ju visa alla icke-dalmasar  hur Dalarna ser ut när solen lyser i maj. Vad är det Peters blogg heter, Bland björkar och..... Här är fler björkar!

*

Redan innan jag kommit fram till hygget ser jag att det nog är lika fint som det brukar

Förstora Förstora Förstora!

*

Och väl framme gör jag som jag brukar, fotar genom de större kvarlämnade björkarna

*

Och så nå´n bild lite längre ner så all sly kommer med

*

Så fint att eftersom jag hade stativet med passade på att ta en slags selfie i nån slags from förhoppning att bland så mycket vackert kanske jag framstår i lite fint ljus också och tänkte inte alls på att det kunde bli precis tvärtom när kontrasten var så stor....

*

Hoppas ni haft en lika fin dag som jag!

***

DALABYGD - GRANGÄRDE

***

Igår gjorde jag en tur till Grangärde, ett av de vackraste områdena här i södra Dalarna. Orten ligger med sjöar på tre håll och omgivet av blånande berg men ändå öppet och fint. Vädret växlade från ösregn till sol flera gånger

*

Här har regnet just dragit förbi men luften är fortfarande alldeles disig

Landskapsbilder, behöver förstoras!

*

Straxt efter kommer solen....

*

....även om de mörka molnen inte försvunnit

*

*

Det hade inte förvånat mig om det börjat åska, molnformationerna var spännande runt om

*

Och gamla landsvägen in mot byn låg fortfarande våt efter regnet

*

När solen väl tittade fram visade den extra tydligt alla nygröna björkar som ganska nyligen slagit ut "häruppe"

*

Gillar den här ensamma ladan som varit med förut, minns jag rätt tillsammans med en fullmåne

*

Gör en tur runt en av sjöarna, Bysjön och genom Västansjö då regnet återkommer och förändrar ljuset igen

*

Snart är regndiset påtagligt

*

Väl tillbaka hemma i Korsheden lyser kvällssolen och ladan nästan försvinner i allt det ljusgröna

*

Trevlig helg!

Förresten, är det Dagny´s morgon? Nå´n som vet?

***