VITSIPPSVÄGEN VID MÄSELN

***

Ängarna vid Torstorp och Mäselnspåret hör till mina favoriter. Oftast går jag inte runt sjön utan håller mig i närheten av dom fina ängarna. Idag tror jag vitsippsvägen är bästa beskrivningen av promenaden även om det fanns mycket annat att se.  Följ med på vardagspromenaden. Den innehåller varken häftiga utsikter eller solnedgångar, bara sånt jag ändå lägger märke till.

*

Från badsplatsen följer jag spåret mellan strandsnåren och ängarna

*

Två björkstammar! Den grova har tallstamskaraktär med det är de facto en gammal björk

*

Sällskap hittade vi, en pigg krabat som såg ut att må bra

*

Och vitsipport förstås....

*

....massor av vitsippor

*

Mäselnspåret hålls i fin ordning. I stort får naturen sköta sig själv men en del sly tas bort för att slyn inte helt ska ta över och numera hittar vi några insektshotell också

*

Nästan hela tiden har vi sjön, Mäseln, alldeles bredvid oss

*

På andra sidan lövskogen med dom mossbelupna träden

 *

Självklart fint för alla småkryp - och därmed alla fåglar

*

Så tillbaka och ut på ängarna igen

*

Närmare badplatsen är strandskogsbuskagen ogenomträngliga och härinne har jag hört näktergal, dock inte än i år

*

Härlig timma i omväxlande natur och behagligt ljus utan stark, direkt sol

***

STORLOM OCH BÄVER I MÄSELN

***

I går kväll blev det en kort tur till Mäseln alldeles när solen gick ner. Solen hade precis sjunkit under horisonten när jag kom fram till badplatsen men jag stod och kollade en stund med Tamronet på kameran. Och mycket riktigt, en bra bit ut simmade två fina storlommar

*

Den ena av lommarna, hane eller hona kan jag inte avgöra

*

Och här har vi båda  tillsammans

*

Så dök den ena och jag väntade på att den skulle komma upp. Det tog någon sekund innan jag insåg att skuggan framför inte alls var den andra lommen på väg upp.......

*

Andra tanken - men det där är ju en bäver

*

Har aldrig sett utter i det fria men för mig ser det ut som bäver, dom är vanliga överallt nu för tiden

*

För att få lite perspektiv på miljön

*

En miljöbild till

*

Jag var nog inte ute en timme ens, mycket väl använd i egna ögon

***

MÄSELN

***

*

*

***

DÄR LIGGER HON OCH VÄNTAR......

***

Ja, där ligger hon och väntar. Det är många år sen jag fick syn på henne och numera tittar jag till henne då och då. Åren går, men några år mer eller mindre märks inte i hennes egen tideräkning, den började för många miljoner år sen, typ 65 miljoner år sen. Hur hon hamnade här vet jag inte, kanske har hon kommit upp ur jordens inre eller så har hon ramlat ner från en förbipasserande planet eller möjligen komet. En del säger att det inte finns några drakar, och att dom aldrig funnits heller, utom i sagorna förstås. Men varifrån kommer sagorna tror ni? Och den här är i högsta grad verklig, hon ligger bara och väntar. Väntar? På vad då?

Ja, det kan ju inte jag veta. Men jag har mina aningar.  Och jag vet att hon sett mig, alldeles tydligt har jag sett hennes enda öga betrakta mig när hon tror att jag inte ser. Ibland kan jag känna hur marken liksom darrar till när jag går förbi där på stigen alldeles vid stranden. Och jag vet alldeles säkert att hon inte är förstenad, hon sover bara, eller ligger i dvala. Så har hon sin alldeles egna utstrålning, sin egen energi, en energi som ofta får vågorna omkring henne att dämpas en smula. Och jag tror att hon vet. Vet vaddå? Hon bara vet. Så behandla henne med den respekt hon förtjänar, den respekt som nån som vet bör behandlas med.

*

*

***

GÅR INTE ATT STÅ EMOT....

***

Det var inte långt ifrån. Alltså, långt ifrån att jag missade årets vårblommor. Imorgon åker vi till Göteborg, och på onsdag vidare till Cypern för två veckor, och inte en endaste blå- eller vitsippa har jag knäppt. Hade inte Heléne skrivit att hon skulle ut och fota sippor hade jag nog missat årets. Förra året tänkte jag att nu räcker med blå- och vitsippor för min del, dom ser ju ganska lika ut från år till år. Så hittar jag en blåsippsbacke, lägger mig på knä och blir alldeles förstummad. Precis som vanligt. Marken är full av under. Helst skulle jag fota allesammans - tittar jag noga ser jag ju att dom är olika varenda blomma.  Så blir dom olika i medljus och motljus, i solsken och i skugga, så ett tiotal bilder per blomma blir det ju lätt. Tur att jag inte hade mer än drygt en timme på mig

*

En lungört får bli första vårblomman

*

*

En lite skamfilad vitsippa nästa

*

Och så var det blåsipporna då. Dom har ju massor av olika nyanser i si själva, sen spelar ljuset in såklart

*

*

*

*

*

*

*

*

*

Så får avslutningen bli som början, en lungört....

*

....och en skamfilad vitsippa

*

Suss gott!

***