Inriktning? Nja, jag gillar att skriva. Meningen med att blogga har jag inte riktigt fattat men det ger sej väl.
Kalas och annat
| Har just kommit hem från en resa till en gammal vän som fyllde 2 x 25 år. Hans uppdelning av ålder har fått mej att fundera vidare i temat. När jag kör Mario Chart med min dotter, eller tittar på Disneyfilmer är jag 5 x 10 år. En trevlig ålder som jag helst inte lämnar. Fast inte så bra de gånger man skulle behöva vara 1 x 50. Inför andra vuskna som kräver att jag ska agera moget, eller så.... När det gäller utvecklingen av datorer är jag mera 3 x 50 år. Innefattande uppstart av bloggen här, begripa mej på konstruktionen av min hemsida, och senast idag att lösa ut varorna jag plockat i varukorgen på Konsum. Jag stod fundersamt framför en skärm som blippade, hade lite vågar bredvid sej, och en kassörska som cirklade runt mej och sträckte in handen med ett streckkodskort eller påpekade att jag skulle läsa in plastkassen också. Jag fick efter lite grubbel och petande på skärmen med mej matkassen ut från butiken. Skönt, då kan jag ge ungarna mat idag också.... Samma fenomen uppstår med digitalkameran. Man kan starta den när man hittat strömbrytaren, köra på auto och knäppa. Sedan finns det en djungel av märkliga funktioner som fortsätter in i fotoshop innan bilden är färdig. Eller om den nu är färdig. Som tur är har det varit skitintressant att försöka begripa sej på dessa funktioner. Jag får ge stor del av äran till Stefan Ohlsson som är bra på att förklara saker så att en som är 3 x 50 år förstår vad han menar. Gick förresten en hemsideskurs före jul. Noterade att nästan alla deltagarna var betydligt yngre än jag. Det märks liksom, fast man försöker marknadsföra sej som 2 x 25. De rasslade på sina tangentbord medan jag viftade i luften med handen och bad kursledaren förklara liiite tydligare. Mycket irriterande. Det är jobbigt att vara 3 x 50 och ha gett sej fan på att få ut något av kursen. Samtidigt som de andra rasslar och drar iväg och ser på mej som den jättelika bromsklossen. Nå, jag kom hem och lyckades plita ihop min hemsida, och det är ju därför jag gick kursen. Vad beträffar kalaset var det ett jätteroligt kalas, åldrarna åkte berg och dalbana under kvällen. Inför övningen nedan, att dansa loss till trumkomp, nådde jag min högsta ålder genom tiderna och var mycket lycklig att kunna gömma mej bakom min kamera. Danstävlingen vanns av en person som var säkert 10 år äldre än jag är. Där ser man. |
![]() |
| Resan innebar förmånen att få komma bort från alla invanda vägar och göromål ett dygn. Mycket input, bra just nu när jag upplever dagarna som kalla och ganska mörka. |
Inlagt 2009-01-20 12:57 |
Läst 1965 ggr. |
Permalink


Vilket bra uttryck, skall genast införliva det i min egen språkbok.
Roligast har jag när jag är 5*10....ibland till förtret för de runtikring som vill 1*50.
En bra sak med att vara 1*50 är att det blir lättare o lättare att tillåta sig själv att vara
5*10. 2*25...hmmmm jag var så himla seriös då,blir man dubbelt så seriös som 2*25.
Ha det gott/annelie
Ps. ni såg ut att ha kul på festen
Jo, man blir ju glömsk med tiden. Men jag har ett svagt minne av att jag var både vuxen och klok vid 1 x 25. Tyvärr har det mesta runnit av med tiden....
Bara man inte stoppar på 50 x 1 får man vara tacksam! ;)
Hälsn Anne-Sophie
Det tycker jag verkar vara en optimal ålder att nå! Ska jobba på det... Hoppas kameran hänger med hela vägen också! ;)
Och jo, festen var mycket värd att resa till!!
Hälsn Anne-Sophie
Vad kul att du bloggar!
Det ser jag fram emot att få läsa om dina funderingar.
Och du verkar ju vara lika duktigt att skriva texter som att kommentera!
Och ditt sätt att räkna ålder är klockrent.
Det gäller ju när man kommer upp i vår ålder att se sin ålder positivt.
Hälsningar Christer
Kul att få uppmuntran för det här med bloggandet! Det är ju lite ny mark att bryta... :)
Får jag dej som läsare har jag all anledning att jobba vidare med skrivandet!!
Hälsn Anne-Sophie