En av förmånerna här på fotosidan är att jag kan samla på mej andras bilder i mitt album med favoriter. Jag brukar med jämna mellanrum gå in och titta på bildspelet och njuta.
Eftersom bilderna är handplockade speglar de förmodligen mej som person ganska tydligt. Det finns några trådar i bilderna som är slående, vilket får mej att fundera vidare på varför jag tycker att de talar så tydligt till just mej.

Jag har gått några konstskolor men aldrig blivit vän med färg och penslar. Kameran är ett mera naturligt val för att fånga bilder. Jag kan titta och avbilda det som finns framför mej. Utan att behöva trassla med att skissa upp, bygga, ta ställning till ytorna och göra färgval, lägga till och ta bort.

Sedan kan jag landa på ett mellanting, genom att manipulera foton och stoppa in och ta bort innehållet i dem. För mej är det helt ok att bygga om en bild fullständigt.

Det lustiga är att bilderna jag själv publicerar skiljer sej markant från de bilder jag väljer som favoriter.

Jag kan verkligen beundra andra fotografers förmåga att se, fånga, vara på plats, och hantera sin utrustning.
Ska man sammanfatta fotosidan så? En möjlighet att stort få vidga sina vyer? Chansen att lära sej se mera objektivt på sina egna bilder? Se vad som händer med bilder när de hamnar i sammanhang med andras?

I de olika poolerna hamnar bilderna lite hipp som happ inblandade med alla möjliga motiv. Klart att omgivande bilder spelar in hur min egen bild ser ut. Bygger man en utställning ligger bilden mera i ett sammanhang som kan förstärka uttrycket. Eller stjälpa om det vill sej på det sättet.
Favoritbilderna blir som en samlingsutställning förstås.
Ett Galleri Anne-Sophie....  Kul tanke!