Detta är vid Alexanderplatz, forna östbebyggelsen. Gigantiska hus, breda gator.
Jag roade mej friskt med bilder som inkluderade speglingar från stadsmiljöerna.

Sliten mes göder glupsk unge i en håla i en knotig trädstam. VR på gluggen i all ära men jag fick dra upp ISO till tusen för att inte bara fånga suddmesar.

Fast jag ska inte gnälla, det var ett fint äventyr att få en helg med dottern och det var ovant och kul att vara dimjägare så tidigt på morgonen. Dottern har inga problem med att sova till halva dagen annars. 

Och den tidiga morgonen gav den här vackra soluppgången över trähusen!!

Avslutar med en sorts fotografiskt möte ute på en av utflykterna. Detta är ungdjur och otroligt nyfikna. Det började med två och blev snabbt till en hel klunga på rad. De grubblade visst intensivt på vad dottern pysslade med!

Hur som helst ägnades en stor del av senaste veckan till ovanstående tand som är den spräckta delen av en kindtand. Väldigt vacker, hjärtformad som tandläkaren förnöjt konstaterade när hon pillat ut den. Själv fick jag några timmars andrum från smärta efter en ordentligt lagd bedövning. Inflammation i rot och tandben medicineras med penicillin och jag har nu att ta ställning till om min spräckta tand ska rotfyllas eller helt enkelt dras ut.
Eftersom jag fått två berättelser från vänner om rotfyllningar som varit smärtsamma och dyra, undrar jag om någon här på fotosidan har erfarenhet och kan ge råd?
Man kan ju klara sej bra trots lite luckor i tandraderna sa tandläkaren glatt.

Att jag fotat tanden är inte ett utslag av psykisk ohälsa, utan jag tycker själv att den är formmässigt intressant, och då jag har en uppgift från fotokursen jag går att sätta ihop ett surrealistiskt självporträtt med montage av föremål som betyder något för mej är tanden ett givet inslag! Föremålen kunde ha både positiv och negativ inverkan på mej.......

Julledigt med för mycket mat och för lite aktiviteter, idag tog jag med kameran ut på promenad runt närkvarteren. Ljuset finns kanske tre timmar om dagen, sedan blir det för mörkt för att handhålla kameran med telet på.

Där jag bor är det ganska typiskt förortsaktigt. Villakvarter som iofs är trevliga, men allt är inlindat i ledningar som likt spindelnät går ut från stolpar nedstuckna tätt runt husen. Vägarna pryds av grälla skyltar, att hitta utsnitt värda att avbilda här är en utmaning.