Inriktning? Nja, jag gillar att skriva. Meningen med att blogga har jag inte riktigt fattat men det ger sej väl.
Plötsligt infann sig en enorm trötthet kring allt som har med bild att göra
| Under en period har jag inte haft lust att fota, inte orkat kolla in bloggar, bara skött mina åtaganden på fotosidan och på andra liknande platser. Nu tar jag det inte så blodigt hårt, man behöver kanske en paus ibland. Det känns bara ovant! Och jag brukar återhämta mej utan alltför stor vånda. Likadant den här gången. En längre tur bland gravarna på Norra Kyrkogården gjorde susen! Vilket kanske tycks rätt makabert. Med polaren Grimman som sällskap, han kan guldkornen på den här platsen, så infann sig återigen den avkopplande meditativa känslan i huvudet när hjärnan kopplar bort alla andra stökiga funktioner utöver sökandet efter bra ljus och motiv. Dessutom fanns det ljus just igår, ett snett infallande inte alltför hårt ljus. |
 |
| Frånvaro av lust till bild och fotande kopplar jag till när jag försöker anpassa mej till en yttre mall för hur bilder ska se ut. Vilket blir en paradox till Fotosidan som ju bygger på ömsesidig kritik och tyckanden. För min del tappar jag glädjen över fotandet när jag försöker vara andra betraktare till lags. För då duger inget av det jag klarar att åstadkomma tillräckligt bra. |
 |
| När jag däremot håller lusten till motiven och utförandet av bildredigeringen till mina egna måttstockar och bortser ifrån vad andra skulle ha för synpunkter på resultaten, då kommer intresset tillbaka. Jag har inget emot kritik, det är inte det jag vill ha sagt. Funderingen handlar mera om var jag hela tiden landar med bildresultaten. |
 |
| Det blir roligt på det nödvändiga sättet, en fattigmans lyx som ger en härlig guldkant på tillvaron! |
 |
| Bilderna är slutförda i Silvern, oftast brukar jag stanna vid färgversionerna men just de flesta av de här passade bäst i svartvitt. |
 |
| Fast ett par av dem fungerade helt enkelt bättre i färg. Säger magkänslan. |
 |
| Det finns en katolsk avdelning med många porträttbilder på stenarna. Väldigt ovant och inte särskilt svenskt. Jag vet inte om jag skulle vilja ha min porträttbild på den egna gravstenen. Men å andra sidan blir det plötsligt mänskliga individer som ligger begravda där. |
 |
| Avslutar med en vägg. Grimman muttrade något om att man ska klara av de invanda motiven så att man kan börja se sej om efter nya sedan. Och visst är det skönt på något sätt att titta sådant man är van att titta efter. Det går ju att variera och utveckla även väggpartier som motiv, i alla fall i ett bra släpljus! |
Inlagt 2013-11-14 15:18 |
Läst 1854 ggr. |
Permalink
Skriver om
Innehållskategorier
Arkiv
- Oktober 2021
- Augusti 2021
- Juli 2021
- April 2021
- Mars 2021
- Januari 2021
- Mars 2020
- Februari 2020
- Januari 2020
- November 2019
- December 2018
- September 2018
- Augusti 2018
- Juli 2018
- Juni 2018
- Maj 2018
- April 2018
- Mars 2018
- Februari 2018
- Augusti 2017
- Juli 2017
- Juni 2017
- April 2017
- Mars 2017
- Januari 2017
- November 2016
- September 2016
- Augusti 2016
- Juli 2016
- Juni 2016
- Maj 2016
- Januari 2016
- December 2015
- November 2015
- Augusti 2015
- Juli 2015
- Maj 2015
- Januari 2015
- November 2014
- Oktober 2014
- Augusti 2014
- Juli 2014
- Maj 2014
- April 2014
- Mars 2014
- Februari 2014
- Januari 2014
- December 2013
- November 2013
- Oktober 2013
- September 2013
- Augusti 2013
- Juli 2013
- Juni 2013
- Maj 2013
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- Januari 2013
- December 2012
- November 2012
- Oktober 2012
- September 2012
- Augusti 2012
- Juli 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
- Juli 2011
- Juni 2011
- April 2010
- Februari 2010
- December 2009
- November 2009
- Juni 2009
- Mars 2009
- Februari 2009
- Januari 2009
Kategorier
- Intresse - Arkitektur
- Intresse - Barn
- Intresse - Gatufoto
- Intresse - Husdjur / Tamdjur
- Intresse - Konsertfoto
- Intresse - Landskap
- Intresse - Macro
- Intresse - Porträtt
- Intresse - Produkter
- Intresse - Reportage / Situation
- Intresse - Resefoto
- Intresse - Studio
- Intresse - Svart-vitt
- Intresse - Undervattensfotografi
- Intresse - Utrustning
- Intresse - Vilda djur
- Intresse - Växter, insekter, naturdetalj
- Teknik - HDR
- Teknik - Makro
- Teknik - Studioljus (inne/ute)
- Teknik - Sv/v
- Teknik - Undervattensbild
Känner igen mig i vad du skriver.
Plötsligt tog bild och ord lusten bara slut.
Så jag vilar och väntar på när lusten gör sig påmind igen.
Din text hjälpte till litegrann.
Tack så jättemycket Annelie!!
När jag ställer ner ambitionerna just när det gäller förväntningar på entusiasm för mina bilder, då fotar jag för andra viktigare anledningar och det kan vara bra att påminna sej om det emellanåt.
Barn är så bra på att befinna sej i nuet och görandet, och det är den viktiga delen av förfaranden. Vuxna blir ofta så fixerade vid resultaten tycker jag, det passar bra för vissa men inte för alla.
Jag tror att alla har såna här "down-perioder" och det är nog nyttigt att göra ett uppehåll ibland och se vart det barkar hän! =)
Man ska fota/redigera på det sätt som man själv vill, och inte som andra vill och det är du ju så fenomenalt duktig på!! Keep up your good work Anne-Sophie!
Ha en underbar kväll!
Tack så väldigt mycket Heléne!!
En sån klok kommentar, visst kan det bli fel när man pressar sej för hårt!
Eller har förväntningar på bilderna som är så fel att man undrar hur man begriper sej på folk egentligen.
Jag tror att down-perioder också infinner sej när man blivit lite trött på det egna förfarandet när man fotar, och behöver förändra och förbättra.
Den viktigaste drivkraften för min del är lusten, bara därför att det är så himla underbart när den finns med!
Jättekul att bilderna gillas, stort tack LO!!
Grimman är en gammal jobbarpolare från posten, som gick Fotoskolan samtida med Anders Petersen och Kenneth Gustavsson och som har den vänligheten att stötta mej i mitt fotande utan att vara alltför uppriktigt kritisk till bildresultaten.
Har aldrig tänkt på textstorlekar i bloggen, synd om den är liten och svårläst!
Bilderna är inlagda med 1024 pixlar på längsta sidan och jag hoppas att man ser någorlunda om man klickar upp dem!
Gillar texten som nog talar för många här :)
Med vänlig hälsning Ricki
Varmt tack för det Ricki!!
Jo vi tycks vara många som pendlar i intresset och kanske det med nödvändighet måste se ut på det sättet. Huvudsaken är tycker jag, att det återkommer igen!
Man MÅSTE faktiskt inte ha inspiration; inte nu och inte sen. Inspiration antingen kommer eller så kommer den inte. Det där var dock ett bra sätt att puffa på lite.
mvh Tommy
Ja visst har du visat bilder från samma plats vill jag minnas!
Enligt Grimman är gravarna på Norra mycket personligare och mera spännande i sina utsmyckningar, än vad de är på andra ställen.
Jag hade en nollställd stund i början innan hjärnan kopplade på, men sen fanns det massor av fina motiv!
Mitt fotande är ofta nästan som meditation och väldigt välgörande, kommer man hem med bilder som blev kul är det en bonus!
Gillar alla bilderna. :-)
/Hans
Jättekul att bilderna gillas, varmt tack för din uppmuntran och positiva feedback Hans!! Jo det var kul igen att både fota och bildbehandla efteråt och jag fann en mening med det hela dessutom så nu är väl balansen återställd i alla fall för ett tag framåt.....
därefter har jag struntat rent i vad andra tycker om det jag gör...
tror det är så att du vill vara det duktiga barnet vilket inte går hur länge som helst...det var min dilemma...
du måste som du nu ha gjort känna dig för vad du vill skriva om och vilka bilder du själv tycker om att ha till texten...
egendomligt att jag fick se dina bilder från en kyrkogård. De är så spännande med detta ljus så kreativt tagna så de blir både vackra och kusliga. Skuggbilden är super inbillar mig att det är en ande som följt med dig.
Du vet kanske inte att jag tycker också mycket om att vandra omkring på olika ställen där det finns gravar. Det är ofta så stilla där och ger själen ro.
Jag kom till datorn från Skogskyrkogården där en film jag har sett avslutades med två som stod och kramade om varandra....det är därför jag skrev egendomligt...
just nu är det mycket om Skogskyrkogården och döden på webben..
Önskar dig en riktigt fin fredag med eller utan kamera
Gun-Inger
Varmt tack Gun-Inger, visst behöver i alla fall vissa komma till den punkten att man tar någon sorts ställning till varför man fotar och vilken återkoppling man önskar få. Jag har i bagaget orden från en yrkesfotograf som för länge sedan sa att jag inte skulle tro att jag kan bli något med fotandet, och det tynger ner en del. Det blir som om man måste bevisa att man kan i stället för att fota för sitt eget höga nöjes skull.
Jag har sett flera bloggar från dig med bilder från kyrkogårdar, så visst känner jag till att du tycker om de platserna. Det måste finnas många liknande fina platser över landet att ha tillgång till just för friden och stillheten!
Det skall du inte ta så allvarligt på vad den där yrkesfotografen sade till dig.
Det var säkert så att han kände du klev in på hans mark för du tar så bra kreativa bilder med olika motiv.
Jag har varit ute för massor av olika sorters kritik ofta av yngre män när de träffat mig och sett att jag är en "gammal tant".
Minns en gång jag och min fotokompis var på Riksfotoutställningar och flera såg lite så där på oss "som vad skall ni här".
Den gången fick både hon och jag mottaga en hel del plaketter. Gissa om det kändes bra.
Jag är dokumentärfotograf i botten som du kanske märkt. Har varit med om så många dokumentationer två gånger om järnvägar tillsammans med män som verkligen inte sett ner på mig. Genom SJ:s fritidförbund.
Nu tycker jag om att fotografera (blir inte så ofta) det som jag känner för just den dagen jag ger mig ut med kameran. Jag vill inte binda upp mig mer.
Önskar dig en härlig helt
Gun-Inger skall jag slå vatten på den där yrkesfotografen hi hi
Det är väl så krasst med den nedsättande kommentaren att man kan höra tio uppskattande saker och en nedsättande, och det blir den nedsättande man minns och lägger vikt vid.
Har inger emot ifall du stänker vatten på killen, det skulle han säkert må bra av!!
Känner en fotograf här i Skåne som tog bilder så som du gjort på kyrkogården. När hon frågade om kyrkan var intresserad av en utställning var de det. Där kom många och tittade.
Ett förslag till dig om du skall fortsätta ta bilder där..
lycka till
Gia
Bra tips, tack Gun-Inger!!
Intressant inlägg som belyser en utveckling där man kan hamna lite till mans tror jag, om man fortsätter fotografera efter den första inledande förtjusningen. För min egen del kan jag känna att visst är andras bilder, och andras kommentarer på ens egna bilder en stor källa att ösa ur...men kan också bli något slags rättesnöre som istället snävar till ens kreativitet och fotograferande.
Mycket fina bilder visar du här tycker jag...- och himmel finns det fler kyrkogårdar att undersöka...jag som precis upptäckt Skogskyrkogården!!!! :)
Trevlig helg!
/ Lena
Varmt tack Lena!!
Jag tror att ju mera man håller på med bilder, ju mera behöver man ta någon sorts personlig ställning till vad man håller på med. För egen del är jag lite förtjust i bekräftelse och det som hände var nog att den uteblev vid ett tillfälle nyligen.
Fotosidan har varit bra med alla bilder att titta på och jämföra sej med, och många fina konstruktiva kommentarer har jag fått.
Funderar över andra fotografer som jag vet har valt att lämna sidan när de hamnat i det stadiet att de inte längre är ute efter goda råd om förbättringar. Är sidan för snäv då?
Hur som helst kom den egna lusten tillbaka igen.
Skogskyrkogården är väldigt fin, Norra har andra sorters motiv. Rekommenderar ett besök!!!