BEGRÄNSNINGAR OCH MÖJLIGHETER
*
Dags för en selfie igen, det var ett tag sen. Men inte så lätt just nu, jag har låtit 135:an sitta på ett tag nu, och då räcker liksom armarna inte till. Skulle dessutom vilja variera en aning, inte bara sträcka armarna rakt ut och vända på kameran.
*
Återigen, när jag minst anade, kom ett tillfälle. Igår, när jag var i Örebro, var jag och åt en lätt lunch. Och behövde utnyttja ett mindre utrymme. Kameran kunde jag ju inte lämna vid bordet, så den fick följa med. Så - när jag sköljde av händerna tittade jag på mig själv i spegeln tänkte jag - det går nog. Och visst funkade det, skapligt. Men skärpedjup vid 1,8 på 135:an vid typ 1 meter mäts nog mer i mm än cm. Och inte blir det bättre med 1/80 s, jag skulle nog normalt säga att 1/200 är min vid 135 så ostabila som mina händer är. Men ändå...
*
På något sätt blir jag hjälpt när dom yttre förutsättningarna är begränsade. Då är valmöjligheterna begränsade, och det är bara att prova det som går. Och det får mig att prova sånt jag inte provat tidigare, det är roligt!
*


Finns det sådana? Ska höra med tomten, tack Margareta/ Björn T
Tack Dan, nu är det kanske snart bara motivet som behöver snyggas till och föryngras lite? Eller enklare kanske att låna några av Peter L:s modeller? / Björn T
Har kanske inte förstått det här med selfies helt, redan innan det här tillfället dök upp hade jag tänkt att nästa gång ska jag inte titta rätt in i kameran. Åtminstone inom genren självporträtt är det inte ngt krav, men det kanske det är på selfies? Kan ändå hålla med om att med blicken rakt in i kameran blir självporträtten oftare mer intensiva! Tack för funderingarna!/ Björn T
85 och 135 är båda fina för porträtt, kanske tom 85 är ännu bättre! Tack Ingemar!/ Björn T
Hälsningar Lena
Ser ju som vanligt allvarlig och lite halvsur ut, men det första stämmer, är ofta lite för allvarlig. Tack för din fina kommentar, jag slickar i mig! :-) / Björn T
men jag ser att du som jag inte ser så lycklig ut framför linsen ;-)
Har svårt med poserandet, helt klart. Det värsta är att jag ofta ser alldeles för allvarlig ut också när jag inte står framför kameran, det är värre! Tack Bengt/ Björn T