Khalad Photography Blog

Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

LJUSET OCH GRÖNSKAN OCH SOMMARVINDEN OCH.....

***

Allt kommer, dag för dag

Ingenting är glömt

Mysteriet, det oerhörda,

sen tidernas början

Vi  finns

som droppar

i tillvarons ocean

*

Från spången på Saxevägen idag

*

***

Postat 2019-04-25 23:42 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

GÅRDEN

***

*

*

***

Postat 2019-04-25 10:23 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

STORSKRAKEN I GULDSVETEN (ÖSTRA SVETEN)

***

Herr storskrake behagade simma fram och tillbaka i solgatan vid solnedgången vid Åränget. Det kunde jag ju inte motstå, här kommer åtta kopior ( se dagens Under Focus - Bob Bovin)

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

Postat 2019-04-24 23:05 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

SKARPA ELLER OSKARPA PORTRÄTT? - AGNES

***

Det är klart att jag passade på att ta några bilder på alla tre barnbarnen när dom var här. Nu är det Agnes tur, Agnes som fyllt fjorton för några veckor sen. Den här gången gjorde vi inga förberedelser alls, hon satt inomhus i soffan och det var ljust, fullt solsken utanför. Jag bara ropade på henne så hon vände sig mot mig och så fick det bli en serie igen. Här behöll jag färgen i bilderna - kanske beror det på att dom är just våra barnbarn. Svartvitt blir alltid något mer stiliserat och något mer neutralt och passar därför kanske bäst när bilderna ska visas för andra. Samtidigt - tycker jag - att bilderna tappar i liv och verklighetskänsla och det fick avgöra den här gången

*

Ser att jag inte justerat färgerna riktigt rätt, där finns ett gulstick som nog lätt kan får bort men just nu är jag för lat för att backa

*

Helt oskarpt, skärpan ligger på det blå i blusen men den bild jag helst skulle velat ha  skarp. Det här med skärpa har ju diskuterats och ofta har det framhållits att porträtt inte behöver vara superskarpa. Jag håller helt med om det, samtidigt som det är uppenbart att dom inte får vara hur oskarpa som helst, dom får heller inte vara oskarpa på fel ställe och tvärtom!

*

***

Postat 2019-04-24 14:41 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

PAAVO OCH BLOMMORNA VID ÅRÄNGET

***

Tankarna har inte velat släppa, jag är kvar i rummet där på äldreboendet i Ludvika, kvar hos Paavo. Jag undrar om han hörde mig? Såg mig gjorde han, det är jag säker på, även om tröttheten tog över ibland. Det är 65 år sen vi sågs senast, då, när vi var lekkamrater i Ludvika. Nu visste jag ju att han levde och hade googlat fram adressen, men inget mer. Vi är jämngamla, plus minus ett år kanske, och nånting inom mig ville träffa honom igen. Kanske var jag där en timme. Inte så mycket efter 65 år. Han sa aldrig något, så jag vet inte riktigt hur mycket han uppfattade. Men jag berättade vem jag var och något lite om vad vi gjort tillsammans. För det mesta såg han mot ljuset från sommaren därute i fönstret, men också ibland på mig. En antydan till leende gjorde att jag tog hans hand. Och han tog min och höll den i ett fast grepp. Länge.    

*

Fortfarande med Paavo i huvudet åkte jag till Åränget och Östsveten för att se på solnedgången och den lilla strandängen var full av scilla som lystes upp av de sista solstrålarna

*

Förstora!

*

***

Postat 2019-04-23 23:28 | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera
1 2 3 ... 578 Nästa