Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

APROPÅ POPULISM

På förekommen anledning - som det brukar heta - har jag idag funderat över ordet populism. Frågan om populism känns viktigare än nånsin. Dom flesta tycks vara överens om att populism inte är så eftersträvansvärt och det tycker inte jag heller. Bra exempel idag är väl blivande (11 dagar kvar) amerikanske presidenten Donald Trump, och SD ett annat.

*

Det är ju inte så att vissa åsikter i sig kan betraktas som populistiska, det handlar mer om hur åsikterna motiveras och framförs och om de tillåts vara en del i ett komplicerat sammanhang. Eller för att ta det med Wikipedias ord "Populism, politisk rörelse som vädjar till "folket" och "sunt förnuft" samt angriper en politisk eller social elit, ofta utan grund i en politisk ideologi." Och lite senare i Wikipedias text "Kännetecknande för populism är att det rör sig om politik med förenklade lösningar på svåra politiska problem"  samt  "ett vi-mot-dom-tänkande (folket mot eliten, svenskar mot invandrare, land-mot-land), med argument om det "sunda förnuftet"". Det vore ju korkat att inte ta in det här så att jag kan värna mig mot populistiska resonemang.

*

Bilden ovan Sjöviksvägen i Finspång dagen före julafton och har naturligtvis inget samband med texten

*

***

Inlagt 2017-01-09 22:13 | Läst 2203 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Människor har svårt för komplexa frågor som kräver ett visst mått av tankearbete för att förstå. Politiska budskap med (till synes) enkla lösningar på svåra problem ter sig därför mer lockande. Det är ett vanligt knep hos vissa politiker och partier för att locka till sig sympatisörer och väljare. Tyvärr får man väl säga att medierna inte på ett övertygande sätt har kunnat förklara innehållet i och konsekvenserna av den föreslagna politiken. Vad gäller Trump så bottnar säkert hans grandiosa självbild i något mycket obehagligt. Vi lär snart få se.
Populism har väl troligen alltid funnits, men den hörs mest och får mest inflytande i perioder och i sammanhang där det finns mycket rädsla. När vi människor blir rädda dras vi olyckligtvis till vad vi upplever som enkla entydiga svar och starka ledare. Och det innebär att de som vill bli - eller sitta kvar som - starka ledare har ett mycket stort intresse att sprida oro, osäkerhet och rädsla.

Tyvärr har medier en tendens att, mer eller mindre omedvetet, agera förstärkare eller megafon åt de som vill sprida oro och rädsla - eftersom rädsla antydningar om fara säljer. Gissa en gång vilken av följande två löpsedlar som säljer flest tidningar: "Dödsfällorna i jultrafiken" eller "Ovanligt få olyckor i jultrafiken" ...
Jo, populism har nog alltid funnits och det är heller inte så konstigt att människor vill se enkla samband och därmed se enkla lösningar. Tyvärr är ju verkligheten oftast komplicerad och det är därför många hänsyn som måste tas för att helheten ska bli någorlunda rätt. Och en balanserad diskussion är viktig för att alla aspekter ska kunna komma fram. Därför gör det ont att se hur populism just nu tycks bli allt vanligare i olika sammanhang, inte bara politiska. Det som fick mig att skriva om populism här i bloggen i går var att det också här på FS-bloggen fanns ett par inlägg med tydlig ton vi-mot-dom som jag reagerade för. Det var säkert inte så illa ment men för mig blev det ändå en slags väckarklocka, det är lätt att påverkas av det allt vanligare tonfallet i media utan att tänka på det/ Björn T
Grevture 2017-01-10 12:26
Jag håller med dig, och man får nog tänka sig för ibland - det är farligt lätt att själv bli en del av en oreflekterad klagokör. Ibland känns det som vi håller på att få ett slags Krösa-Maja-samhälle där det råder en tävling om vem som kan säga flest "ackanimej"...

Det finns ju ett berömt citat från 1933 som man önskar att fler skulle begrunda idag: "We have nothing to fear, but fear itself"
Populism – tja? Ursprunget lat. POPULUS betyder ingenting annat än folk. Sålunda är populisten en folklig person, kanske rent av en populär person? Ordet populär har ju samma grund, det vill säga POPULUS.
En som är populär i politiken, ådrar sig naturligtvis missnöje från sådana politiker som är mindre populära. Då är det fult att vara populär - men om man själv är populär, då är det bra... ;-)
SD brukar ju anges som ett populistisk parti, så även i din text här ovan. Ändå kunde jag nyss läsa i Aftonbladet/Inizio att SD ”äger” fler viktiga frågor än något annat parti. Den av Inizio ställda frågan var; vilket parti har den bästa politiken i de stora sakfrågorna. SD ligger alltså bäst till i de stora sakfrågorna – populärt alltså. Att ligga bäst till i det sammanhanget - kan det vara populism?
Grevture 2017-01-10 14:27
Ord har ju ofta olika och överlappande betydelser och tolkningar som förändras över tid. Men i en diskussion är de ju oftast enklast att hålla sig till en betydelse i taget. Gärna den vars betydelse anses etablerad i det sammanhang (och tid) som diskussionen gäller. Och när det gäller politik och nu i börja av 2000-talet är nog ändå den vanliga definitionen av populism den som Björn citerar från Wikipedia.

Inom politik är det enkelt att bli populär och i alla fall kortsiktigt få en del av opinionen med sig - så länge man inte behöver ta ansvar för den politik man säger sig stå för. När man plötsligt måste göra det kan det gå fort utför med populariteten. Fråga miljöpartiet :-)
syntax 2017-01-10 20:42
Jag hade ett välbalanserat och adekvat svarsinlägg till dig här Martin - men det bara försvann. Tänka sig, okulta makter är i farten... :-D
Svar från Khalad 2017-01-10 23:16
Naturligtvis lyfter jag ut inlägg som är irrelevanta för det jag diskuterar. Vill du diskutera partipolitik, SD och den historiska härledningen av ordet populism får du gärna göra det, men inte i den här tråden. Starta gärna en egen blogg, ordet är fritt
syntax 2017-01-11 08:10
Vad jag kan se var det du som tog upp diskussionen om partipolitik och SD. Märklig inställning då att man inte skall kommentera det som du faktiskt skriver.
Först sticker du alltså ut hakan rejält, sedan kan du inte ta ett ganska hovsamt svar - som dessutom inte var riktat till dig, utan till en annans kommentar. Man kan nog inte värja sig för tanken att du mest vill utgjuta dig Ex Chatedra - inte lyssna på andra.
Då Björn skall du få orera ifred. Den som gitter kan läsa.