DET VAR BÄTTRE FÖRR

***

När jag läser inläggen i FS får jag klart för mig att väldigt många tycker det var bättre förr. Inte helt förvånande eftersom genomsnittsåldern är hög på FS. Ända sen jag började blogga på FS för precis 10 år sen (juli 2012) har jag också noterat hur ofta inläggen uttrycker starka politiska åsikter, nästan alltid vänsterorienterade. I min värld typiska för kulturvänstern, den som är stark inom just kultur och media, på säkert avstånd från alla fabriksgolv, gruvor och jordbruk och annat sånt där praktiskt. Marknad, liberalisering, privata företag är ord som står för allt fult, egofixerat i denna värld. Jag undrar ofta till vilket årtal man vill backa? När var det bäst? Frågan är ju berättigad, det är inte lätt för den icke vänsterorienterade att veta. All statistik talar för att det hela tiden blivit bättre. Ekonomiskt, sjuk-och äldrevård, fattigdom, svält, arbetstid, bostadsförhållanden, you name it. Det enda område som inte blivit bättre jag direkt kommer på är grova våldsbrott, men det törs jag knappt skriva utan risk för att bli beskylld för att vara sverigedemokrat, vilket jag inte är.

*

Statens Järnvägar ja. Mycket bättre än dagens bolag. Tågen gick jämt och överallt, också långt ut i glesbygderna. Kungliga Järnvägsstyrelsen, Statens Järnvägar, bildades 1888. 1939 fattade riksdagen beslut om att förstatliga alla järnvägar (då var världskrig på gång), och 1950 var SJ som störst. Sen har det i princip bara gått utför. Jag har en fundering. Efter 1950 kom bilarna och vägbyggena på allvar, men det kanske inte har någon betydelse för järnvägen, den gick ju som på räls, staten skötte ju den? Faktiskt var det efter 1950 flygandet kom i gång på allvar också. Men det är klart, bilarna liksom flygplanen tillverkades av privata bolag, dom borde ju ha förbjudits, då hade järnvägarna och SJ säkert klarat sig bättre. Nu kan ju folk resa som dom vill, både till jobbet och på semester, det borde väl inte tillåtas?

*

Över huvud taget borde alla fria val förbjudas om jag förstår rätt. Dom flesta människor förstår inte sitt eget bästa, allra bäst är om staten, eller kommunerna, väljer åt alla. Då blir det garanterat lika. Som sjukhusen tex. Fortfarande är det ju landstingen, eller samhället då, som dominerar, även om det finns en del privatägda sjukhus. Fast jag tycker att nå´t konstigt är det ändå. Sverige har 2,07 sjukhussängar per tusen invånare. Därmed ligger vi femma. Från botten, på OECD:s lista. Japan högst med 12,84, Tyskland som exempel har 7,91. Men fortfarande har vi Mexico, Costa Rica, Colombia och Chile efter oss. Inte dåligt. Fast visst var det lite tunt med sjukhusplatser under pandemiåren?

*

Och så har vi skolorna. Där finns inga lätta segrar, för någon. Av någon underlig anledning ligger vi inte först här heller, trots att friskolorna bara är en liten andel av skolan i Sverige. Pisaundersökningarna talar klarspråk, så långt det går. Och att föräldrar och elever själva skulle kunna välja skolor man uppfattar som mer intresserade av de enskilda eleverna är naturligtvis en utopi.  Fast i Sverige synar vi inte gärna stat, landsting och kommuner. Undra på att dom tycker egna (affärs)verksamheter är bäst, dom kan aldrig synas ordentligt. Alla aktiebolag synas av både revisorer och media. Det sker inte med varken kommuner, landsting eller regering. Och ingen har övertygat mig att just kommuner och landsting sköts effektivare än företag. Varken sjukvård, äldrevård eller annat. Utan vare sig konkurrens eller riktig kontroll är det lätt att effektiviteten sjunker. Och marknaden? Det är du och jag och några till.

*

Lillebror Dag och morfar Andreas 1956

*

***

Måns H 2022-08-29 01:13

När var det bäst? Jag är borgerlig vänster (tänk Anders Wijkman, men mer åt mitten).

Mitt svar:

The swinging sixties på sätt och vis. Kalla kriget kändes stabilt. Jag var miljöbekymrad men inte klimatbekymrad. Det borde vara en istid på gång, men inga tecken på nån sån syntes. Klimatkrisen åt andra hållet, den som pågår nu, hade jag ingen som helst föraning om.

Besvara

Benganbus 2022-08-29 05:21

Det var annorlunda förr! :)
/B

Besvara

N Thomas Meldert 2022-08-29 06:45

60-talet var bäst. Då såg framtiden ljus ut. Alla möjligheter öppnade sig för oss.

Besvara

Vibybo 2022-08-29 15:50

Kan bara säga, att jag har det väldigt bra nu, undrar ofta hur jag förtjänat det. Det kan förändras snabbt, men jag uppskattar varje dag. Intressant inlägg du gör, jag uppskattar det. Diskussionen i ämnet har ju funnits i mänsklighetens historia, men trots att jag inte dricker alkohol så är det andemeningen i Storm P jag uppskattar: "hvornaar smager en Tuborg bedst? - Hvergang!

Besvara

mombasa 2022-08-29 18:09

Hej och tack för ett långt, och intressant inlägg. Jag tycker ändå att dina tankar ibland saknar kompletterande tankar, eller vad man nu ska kalla det. Väl medveten om att jag gärna ser mer av politiska resonemang på FS eftersom nu politik och fotografi har gått hand i hand allt sedan den fotografiska begynnelsen. Men jag stannar vid det där med skola. Under läsåret 221/22 gick ungefär 1/3 av gymnasieeleverna i friskola och lite drygt 16% av grundskoleeleverna. Det är nog inte en liten andel. Förskolorna oräknat. Är det ett problem? Ja kanske eftersom frågan mer har kommit att handla om ekonomin, att plocka ut privata vinster direkt ur skattemedel. Och jovisst, det gör väl alla andra leverantörer till offentlig verksamhet också. Men det finns en stor skillnad. Läroböcker, pennor och suddgummin är inte verksamheten till skillnad från uppdraget, att ge alla blivande medborgare alla de kunskaper och verktyg som behövs för att få ett så gott liv som möjligt. Debatten handlar nu mer om valfriheten i att välja skola, en fråga mer för ängsliga föräldrar och trendkänsliga elever, om man får hårdra frågan. Frågan om skolan, oavsett den är privat eller kommunal borde mer handla om skolans pedagogiska uppdrag, om didaktiken, om kvaliteten, om fortbildning, om bra lokaler och en trygg och säker bakgrund av kuratorer, matbespisningspersonal inte att förglömma (som ofta är fenomenala i att plocka upp både fysisk som psykisk ohälsa hos eleverna).
Under nittiotalet gjorde jag och en del kollegor flera resor till både Danmark och Norge för att plocka upp idéer om alternativa sätt att organisera och utveckla skolans didaktik och organisation. Bägge länderna är väldigt bra på sånt.
Sen finns det så klart en fotografisk dimension på de här frågorna. Hur gestaltar man sina tankar. Hur gestaltar man frågor? Inte helt enkelt. Och redan där finns en av svensk skolas tillkortakommande - bristen på bildundervisning i ett bilddominerat samhälle.
Men, vi får ta fler frågor sen
ha det gott
/Gunnar S

Besvara

Khalad 2022-08-29 20:51

Tack för alla intressanta kommentarer! 60-talet är favorit. Då var vi väl så där 20-22 eller 25 kanske och då lekte väl livet för många av oss? Skulle däremot inte gilla att bli ditflyttad som 80+.

Besvara

Justus

Bra bild från femtitalet och lite reflektioner (på ålderns höst).

Har själv lite sådant i lådorna från tidigt femtiotal där fotograferna är både kända och okända. Det intressanta är barnrikedomen i bilderna, samt den relativt låga standarden. Mycket vi har i dag var ju inte ens uppfunnet.

Nu har vi ju gemensamt slitit och släpat och ackumulerat både välstånd och kapital på sina ställen.

Vi har gjort det genom individernas frihet och genom att huta åt de värsta skurkarna med de metoder som krävdes.

Nu står vi dock inför vissa människors kollektiva dumheter igen, och de organisationer och former för korrektioner vi byggde visar sig klicka på väsentliga punkter.

Well, vi får jobba på i den bästa takten och sätten vi förmår.

Besvara

Svar från Khalad 2022-08-30 16:27

Hej Klas, tack för trevligt inlägg. Jag har gott om bilder från 50-talet och den låga standarden framgår av nästan varje bild. Ändå minns jag inte alls barndomen som fattig. Du har helt rätt, det är bara att fortsätta att göra det bästa vi kan.

Svara

MattiasL 2022-08-30 18:21

Personligen tycker jag nog att samtiden är rätt bra på väldigt många sätt. Det man eftersträvar är väl den balans mellan privat entreprenörskap och kollektiv styrning som ger mest gynnsamma förutsättningar. Jag tycker att man ofta missförstår det privata och kollektiva som varandras fiender. Nu betraktas väl Socialdemokratin som tillhörande vänstern, men den har ju varit enormt gynnsam särskilt för storindustrin, och även i viss mån för mindre företag. Eftersom vi har förhållandevis väldigt bra infrastruktur, omsorg och sysselsättning för barn i kollektiv regi så är förutsättningarna goda för företagen att hålla verksamhet igång för jämnan. Eftersom utbildning är tillgänglig oavsett ekonomisk bakgrund går vi inte miste om så många potentiella entreprenörer som kan ge stora tillskott till landets ekonomi. Att privatbilismen gick fram så fort i Sverige är väl också i rätt hög grad en produkt av Socialdemokraternas ambitioner att höja levnadsstandarden. Flyget är ju också väldigt mycket en produkt av politiska beslut, med stora satsningar på infrastruktur, gräddfil i bränslebeskattning. Företagen som bygger flygplanen är ju också både militära och civila. Det gäller ju både Saab, Boeing och Airbus. Och militären måste ju globalt sett ses som världens största socialistiska organisationer, med både planekonomi och ett rejält socialt skyddsnät.

Jämför jag med mitt nuvarande hemland USA så är ju balansen mellan det privata och offentliga en annan. Det har sina poänger, men folk fastnar i låglönejobb eftersom vidareutbildning ofta är på tok för dyrt. Företag är lite lösare reglerade, särskilt vad gäller anställningstrygghet. Bensin är billigt, men är ändå en väldigt stor post i folks privatekonomi eftersom kollektivtrafiken inte riktigt är ett alternativ utanför storstäderna. Blir det snö ställs allt in, eftersom vinterdäck ses som onödig nischprodukt och vägunderhållet saknar tillräckliga resurser. Jag minns kontrasten när jag åkte hem till Sverige och landade i snöstorm, och bussarna var några minuter sena på sin höjd, medan jag kunde hålla 110 på E4an utan problem.

Jag kan personligen säkert avfärdas som mediavänster (gillar till och med att hänga på Södermalm), men har också lång erfarenhet av arbetarklassyrken inom vård, post och snickeri, och jag tror inte avståndet till dessa yrken är så stort som många vill göra gällande. Mitt vårdjobb var exempelvis fullt av extraknäckande konstnärer, dokumentärfilmare och annat. Bland fotografer, journalister och konstnärer jag känner finns det många med förflutet som undersköterskor, lärare och truckförare.

Det är nog bra att det politiska styret bytt händer ibland, och i backspegeln känns 70-80-talen lite väl rigida, men att det slår över åt andra hållet är knappast bra heller. En viss del privat/offentligt samarbete är säkert bra, men privatiseringen är verkligen inte bara pragmatiskt styrd, utan i hög grad ideologiskt. Folk som ifrågasätter rimligheten i att ta ut privata vinster i offentligt finansierad verksamhet blir inte sällan avfärdade som emot valfrihet i sig.

Besvara

Svar från Khalad 2022-08-30 19:49

Intressant att läsa din kommentar, tack för inlägget! Förvånande nog (?) känner jag att vi är överens om väldigt mycket, inte minst att samtiden är rätt bra. Självklart finns bra samarbeten mellan det kollektiva och det privata. Jag vet tex att utvecklingen av flera stora och bärande produktområden inom svensk industrin utvecklats genom samarbete mellan företag och staten, oftast i rollen av beställare. Det gäller högspänd likström , det gäller Rc-loken, försvarsprodukter som JAS 39 med föregångare och U-båtar, liksom mindre vapensystem och kärnkraft bara som exempel. Jag valde rubrik på min blogg för att anspela på några tidigare inlägg på bloggsidan, inte för att jag tycker det var bättre förr. Tvärtom, jag tycker att samhället är bättre än det någonsin varit, det framgår också av texten. Inte minst världssamfundet, där svälten, fattigdomen, spädbarnsdöd, utbildning för flickor, kvinnorätten är mkt mkt bättre än någonsin tidigare. Det betyder självklart inte att allt är bra, det finns väldigt väldigt mycket att fortfarande göra.
Trots inlägget betraktar jag mig inte alls som rabiat antivänster. Däremot tröttnar jag ibland på återkommande inlägg som ironiserar och förminskar det mesta som har med valfrihet och privat företagsamhet att göra och ser sällan försvar för just detta. Därav den här bloggen. Självklart är inte alla som känner sig tillhöra det jag kallar kulturvänstern utan erfarenheter från det verkliga livet. Men det finns många nog för att påstå att det finns viss fog för mitt synsätt.
Återigen, uppfriskande kommentar med mkt sakinnehåll som jag gärna delar synpunkter kring, kanske dock inte här just på FS. Tack för den! / Björn

Svara

MattiasL 2022-08-30 20:40

Tack själv! Jag uppskattar ditt inlägg, som får en att tänka till och motivera för sig själv om inte annat var man står. Jag tror att man ofta står varandra ganska nära i åsikter, även om en negativ sak med just samtiden är man nästan tvingas att välja en av två sidor. Något som var lite roligare förr var att det var mer normalt att blanda partier i valen. Nu känns det nästan som ett tvåpartisystem.

Svara