DEN KLAGANDE RÄVEN
***
Det var i söndags morse i Korsheden, mulet för en gångs skull. På väg till till badrummet hörde jag ett konstigt ljud, som ett mellanting mellan skällande och ylande. Ett djur måste det vara, men vilket? Jag vände om, tog kameran med långtelet och gick ut på altanen. Jomen, där nere på ängen intill, kanske 70 m bort, satt en räv. Varför lät den så där? Gång på gång, gång på gång ylskällde den ljudligt. Samtidigt tittade den intensivt mot hörnet av hängen, för mig skymt av träd och buskar. Enstaka gånger tittade den åt annat håll, och enstaka gånger ställde den sig upp, men straxt satt den där och ylade/skällde/ tittade åt samma hörn igen. Efter ganska många minuter såg det ut som den begav sig av åt rakt motsatt håll som den tittat mot, bara för att avbryta igen och gå tillbaka till samma ställe. Där bröt jag och fortsatte till badrummet och när jag kom ut därifrån var räven borta.
*
Förloppet tog 9 minuter när jag kollade bilderna, men det kändes som en halvtimme. Känslan den gav var förtvivlan och ensamhet. Min första instinkt sa att det kanske var en skabbangripen räv men när jag i lugn och ro tittat på bilderna känns det inte så. Pälsen är lite ojämnt färgad med gråa och svarta inslag men jag har förstått att räv kan ha många färgvarianter och den ser egentligen inte tunnsliten ut och svansen är fyllig och fin. Och den totala uppmärksamheten åt ett håll kan knappast förklaras med ev skabb. Kanske har den förlorat en valp? Det är gott om rovfåglar i närheten och en ormvråk för att inte tala om en kungsörn skulle väl lätt slå klorna i liten rävvalp? För mig förblir det en ensam och "förtvivlad" räv som får illustrera naturens hårda lagar.
*
Med flit har jag tagit med ganska många, ungefär likadana, bilder för att illustrera vad jag berättar. Trots att dom inte har perfekt skärpa har jag croppat en del av dom för att "ansiktsuttryck" och päls ska synas bättre. Håll till godo.
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
***

























Men nog den gråaste räv jag sett. Den kanske är gammal grå.
Fina bilder du fått på den, sällan jag ser rävarna som kommer till vår tomt vara stilla så länge.
Gick du till du bort till hörnet den tittade på och kollade om det fanns något där?
Hej Margareta. Det gjorde jag inte, jag har besvärligt att gå på ojämn mark och för att komma dit måste jag över ett rejält dike. Dessutom skulle jag bara packa ihop och åka ner till Finspång igen, tack för trevlig kommentar!
Rävar kan låta mycket och olika typ 25 olika ljud. Dom kan skrika under parningstider eller skriker/låter ofta dom som varning till sina ungar/valpar. Men kan va revirvarning tex mot andra hanar.
Det kan verkligen låta otäckt också.
Fin ser den ut i pälsen även om färgen saknas, mycket grå i den här. Den kan ha ullrävsjuka å sakna stickelhåren som är röda? Fast den ser inte direkt sjuk ut
/N
Tack för det Nini. Återigen, du vet vad du talar om. Läste just om ullrävsjuka också. Tycker som du att den ser pigg och fin ut. Intressant det du berättar om dom många ljuden. Jag förstår att det finns många möjliga tolkningar men det som också gjorde intryck var att den under säkert 90 % av tiden intensivt tittade åt ett och samma håll.
Snyggt!
MvH
Johnny
Tack Johnny, det undrar jag också. Det intressanta är också att den nog under 90 % av tiden intensivt tittade åt ett och samma håll.
Hälsningar, Bjarne
Tack Bjarne, det kändes just lite så!
En rävunge, lite större besökte mig förra sommaren, men jag blev så ivrig med kameran och dessutom satt mitt macro på så fick bara med en suddig svans. haha...så kan det gå.
Trevlig midsommar Björn! Jag åker mot Korsheden idag och ska få njuta några dagar :-) / Mvh Nina