GATUFOTO - FÄRG EL SVV? EN BILD ELLER FLERA?
***
I går var jag inne i Norrköping med nya vidvinkeln och tog lite bilder i gatumiljö. Utan att ha läst på har jag förstått att riktigt gatufoto gärna ska bestå av enstaka kongeniala svartvita bilder som genom att spontant fånga personer i gatumiljö i speciella situationer eller sammanhang genast för tankarna hos bildbetraktaren till allmänmänskliga reflektioner. Själv bryr jag mig inte så mycket om definitionerna av olika fotografiska genres. Ändå kan det vara kul att få respons på frågorna i rubriken, jag har nog förresten ytterligare nån fråga.
*
Tex, funkar en bildberättelse i gatufotosammanhang? Eller ska det i princip bara vara en bild? Eller flera som inte har något direkt sammanhang? Jag frågar alltså mer på skoj och därför att dom bilder jag själv gillade från gårdagen är en typisk serie, ett litet bildreportage. Jag satt bredvid den stora parkeringen i centrum och tog lite bilder. Den här familjen dök upp och familjesammanhanget känns tydligt, mamma, pappa och tre barn. Varav den minsta inte ville ta på sig jackan, det ville ju pappan och jag förstår honom, pappan alltså, det var bara ett par grader. Den äldre sonen vankade lite runt omkring och försökte medvetet eller omedvetet se lite oberörd ut, som om han inte kände den trilskande lillgrabben. Eller så är det bara mina funderingar, han kanske bara gick i egna tankar.
*
I alla fall gjorde jag några av bilderna i svartvitt också, dom kommer efter färgbildsserien. Dom valde jag enbart pga bildkänslan, dom ska stå för sig själva och inte ses som inslag i en berättelse. Om det nu gör någon skillnad.
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
***
















Och nog finns det en berättelse i den där bildsviten.
Alldeles riktigt Ragnar, det är riktigt roligt. Man bara kör in och parkerar, inget jox alls med biljett, kreditkort och sån´t då. Man står så länge man behöver/vill. När man ska iväg går man förbi automaten och checkar ut på vanligt sätt. Skulle man glömma bort att betala kommer ett inbetalningskort per post med ett lite tillägg för utskicket, inga böter eller sånt. Supersmart! Hälsningar/ Björn T
PS tack för trevlig kommentar!
Det har der været rigtig megen respons og meninger om her på bloggen og mange andre steder (i grupper på YouTube o.s.v.) Så der får du nok meninger der springer i alle mulige retninger. Mit råd og svar til dig, har du selv givet:
"Själv bryr jag mig inte så mycket om definitionerna av olika fotografiska genres".
Hold du fast ved det.
Det er en fin lille billedereportage - synes jeg at jeg vil kalde det.
Flot teknik.
Med mange venlige hilsener fra Erik.
Tack Erik, vi är helt överens! Hälsningar/ Björn T
Regler e till för de rädda!
De e dom som sätter regler!
Ordningsmän kan man även kalla dom!
Dom rädda sätter regler så ingen gör något konstigt som dom inte förstår! ;)
Fina bilder Björn!
/B
Vi är nog helt överens där! Och tack för fin kommentar! Hälsningar/ Björn T
För övrigt håller jag med Bengt .
Skulle jag gå omkring och tänka på regler som inte får brytas, så blev det nog inte många bilder.Jag tar bilder som intresserar mig, och kanske någon annan.
Fin liten berättande serie.Fina bilder. ps Objektivet verkar väldigt bra.
/ Bengt H.
Tack för som vanligt trevlig kommentar! Har haft objektivet sen i somras och är väldigt nöjd med det. Och vi tänker nog lika fast jag ju bara provar då och då och har mkt att lära, hälsningar/ Björn T
Bra bilder och frågande text. Regler i konstvärlden är till för att brytas.
Angående bildserier i gatufoto kan jag bara hänvisa till studier av mästaren Elliott Erwitt.
Keep on
Bob
Tack Bob! Får kolla på mr Erwitt, ingen jag känner till. Ha det gott i novembermörkret!/ Björn T
Färg eller svartvitt? Tja, om man inte när en särskild faiblesse för det ena eller andra får man kanske låta ljus och andra omständigheter råda. Jag tycker att dina bilder gör sig bäst i färg. Jag läser färgen som att bilderna ligger närmare det dokumentära just här där atmosfär och väderlek spelar en viss roll för berättelsen.
Bildserier lämpar sig utomordentligt väl för gatufoto. Och fotots närmaste syskon, den rörliga filmen har ju en inbyggd tidsaspekt. Det finns en början och ett slut, även om berättelsen inte alla gånger är linjär.
/ Gunnar S
Hej Gunnar, tack för trevlig och intressant kommentar! Kanske begränsar sig det ironiska i min inledning bara till användningen av ordet riktig i spärrad stil ( eg riktigt gatufoto). Det ena gatufotot är ju liksom inte riktigare än det andra eftersom flera av oss är överens om att det inte finns några formella regler som är avgörande. Däremot skulle jag helt klart vara extra nöjd med mig själv om jag faktiskt kunde ta bilder som uppfyller det jag skriver ".....enstaka, kongeniala bilder .....som genast för bildbetraktaren till allmänmänskliga reflektioner" .
Roligt att höra att du gillar färgen här, liksom att det är en bildserie med sammanhang! Hälsningar/ Björn T