SÖDERBÄRKE - DEN KLASSISKA VYN

***

I går eftermiddag var det riktigt fina moln över Barken och Söderbärke. Alltså läge för att ta några klassiska bilder från bron. Här ett panorama gjort av tre bilder.

*

*

***

KVÄLLSHORTENSIAN

***

Kvällshortensian står där vid ingången i det bleka kvällsljuset. Där står den i skugga under större delen av dagen och tycks klara sig bättre än tidigare år när den stod på altanen i full sol hela dagen. Det är väl så med den som dom flesta av oss att vi behöver rätt miljö för att kunna utvecklas. Rätt ljus är också en fördel. 

*

Idag på morgonen är vinden stark, sommarstorm nästan. Det är bra, det känns som också sinnet blir renblåst, det behövs ibland. 

*

*

***

SOMMARKVÄLLSBAGATELL

***

Gräsen och prästkragarna på hemmaängen här i Korsheden böjer sig i vinden och ljuset reflekteras i strån och i kronblad. Högt över oss passerar Japan Airlines 777:a från London på väg mot Tokyo, Narita kantänka. Längesen jag landade där nu, första gången var väl under 70-talet nån gång. Jag minns att då fick jag över 40 yen för en krona, nu tror jag det är elva ungefär. Kronan har en tendens att stadigt försämras mot de flesta utvecklade länder. Men det är roligare att titta på prästkragarna och sommarmolnen.

*

*

***

THIS MOMENT

***

Här och nu, carpe diem och liknande är så lätt att säga - och i rimlig utsträckning leva efter - när solen lyser, kroppen är frisk och tillvaron enkel. Svårare är det när tillvaron kärvar till sig eller mörknar, ändå är det kanske då man behöver förstå det mest. Att då och då stanna upp och verkligen försöka se det som finns närmast intill tror jag är ett sätt att "träna" närvaro. Och jag läser gärna vad dom vise - Lao Tzu, Rumi, Osho - säger. 

*

This moment is given to you, a gracious gift from God or the whole or whatsoever you want to call it - Tao, Dhamma, logos. This moment is available to you: sing a song, live it in its totality. And don't try to sacrifice it for any other moment that is going to come in the future. Live it fot its own sake. (Osho)

*

Akvileja utanför bastun i Korsheden

*

***

LÅNGSAMHETENS LOV

***
Dagen börjar vilsamt med gråmulen himmel och duggregn. Det känns lugnt och skönt, riktigt vilsamt. Visst är det vackrare både ute och inne när solen lyser men på något konstigt sätt känns det också lite jobbigare, lite mindre vilsamt. Det gråmulna vädret inbjuder till att ta det långsammare, inte ha så bråttom med att bestämma vad jag ska göra under dagen. Som pensionär är ju dagsschemat inte förutbestämt. Det obestämda i varandet förstärks av att det inte bara är mulet och duggregnar, det är absolut vindstilla, jag kan inte se ett löv röra sig nånstans och därmed är det absolut tyst här i Korsheden.. Eftersom det redan gått en lång stund sedan jag drack mitt morgonte och läst gårdagens tidning (dagens kommer om nån timme eller två, den spar jag till i morgon). är nästa steg en kopp kaffe tillsammans med I. Ha en riktigt bra dag ni med!

*

Svartvitt passar för dagen

*

***