EKBACKEN RISINGE

***

Få saker gör så starkt intryck på mig som riktigt gamla träd. Alla växter har ju liv, men dom gamla träden har liv. Om ni inte missförstår skulle jag säga att dom har en själ. Och dom har en historia. Jag kan känna någon slags vördnad när jag står bredvid dom. Det är inte första bloggen här ute från Ekbacken nära den gamla S:ta Mariakyrkan och säkert inte den sista heller. Här har dom stått i många hundra år, min gissning är att dom säkert är över trehundra år. En ek kan bli långt över femhundra år, har för mig att vissa kan närma sig åttahundra. Härute finns många jättar, minst ett trettiotal. Än har dom inte några löv, när dom kommer blir det ännu vackrare. Men kala blir deras storlek tydligare

*

Några av ekarna i utkanten av kullen

*

På närmare håll är det lätt att se stammarnas dimensioner

*

Detta är ett annat träd, lika imponerande. Och det är inte bara stammarna som imponerar, kronorna har otroliga dimensioner och grenarna sträcker sig osannolik långt ut åt sidorna.

*

Tittar man upp mot kronorna uppfattar  man lätt träden som en egen värld med insekter, larver, fåglar, mossor och lavar och bland rötterna hittade hos ett träd ett tiotal grävda ingångar - räv gissar jag

*

Och medan solen sjunker ner mot horisonten drar vi oss tillbaka från kullen

*

Som ni ser har jag hoppat av blog100 och det utan att skämmas det minsta, jag trivs inte med konceptet att jag ska blogga varje dag. Jag rår min tid och har inget problem med att göra både två eller tre bloggar per dag men jag vill göra dom av lust, inte efter ett koncept. Men det är jag, hur ni gör  eller idéen som sån har jag inga synpunkter på!

*

Imorgon åker vi till Karlskoga för att hälsa på min storasyster som ligger intagen på lasarettet där.

Önskar er en fin torsdag!

***

ÖSTGÖTALANDSKAP MED DOVHJORT

***

Norr om Roxen, i trakterna kring Stjärnorp, finns ett klassiskt Östgötalandskap. Den vägen känner jag väl, under drygt 20 år pendlade jag på den från Finspång till Linköping, 7 mil i vardera riktningen. Ändå kändes den aldrig lång, den var vacker jämt. Och på vårarna finns där mycket dovhjort.  Så också igår, först såg jag en grupp på över 40 djur, lite senare denna med straxt under 30.

*

*

*

***

100/43 - TITTA, BRINNER DET DÄRBORTA?

***

I förrgår tror jag det var som jag gick och strövade i ett område vid norra Glanstranden där det långt tillbaka funnits en badplats med kiosk och omklädningsrum.  Då kunde man ta tåget från Finspång till Glanbadet, en resa på en knapp mil. Då, det är kanske 50 år sen men det var inget vi gjorde, kanske hade tågtrafiken just upphört när vi flyttade hit 1965.

*

Ingenting är kvar av byggnaderna annat än lite husgrunder och det som varit strand är nu en snårbevuxen och risig del av Glanstranden, inte särskilt inbjudande och jag har svårt att föreställa mig badlivet som en gång fanns här. Medan jag gick där och strosade fick jag se något rött inne i snåren som lockade min nyfikenhet. Nästan som små eldslågor inne i snåren växte ett stort område buskar med klarröda stammar och grenar. Jag gissade redan på håll vad det var, vi har några buskar kornell hemma, men det här var mycket mer än några välansade buskar. Men visst var det kornell med sina klarröda och fläckiga stammar, precis vid lövknoppningsdags dessutom. Det är väl ingen vild gissning att det funnits lite buskar planterade här, kanske vid kiosken, som inte bara överlevt  utan växt i storlek och omfattning.

*

***

100/38 - MY SOUL

***

My soul is from elsewhere,

I´m sure of that,

and I intend to end up there

Rumi

*

*

***

100/36b - OCH I ÅR....

***

Det finns en fördel med att fota samma (typ av) motiv flera gånger - jag ser att bilderna blir annorlunda. Bättre eller inte, det beror på vem som tittar. Så här blev dom i år.

*

*

*

*

*

*

*

***