LANDSKAP I DECEMBER

***

Tro det om ni vill, men i går eftermiddag klarnade det så pass att solen gav lite liv åt landskapet. Luften var fuktig och ljuset disigt men vackert därute på småvägarna vid Risingefälten. Snart skyade  det på igen men det fanns fortfarande en känsla av att nånstans långt därborta finns en vår som väntar.

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

ÖVERSVÄMNING FINSPÅNG - DEN NYA FÅGELSJÖN

***

Åker man S:ta Mariavägen förbi S:ta Maria och avtagsvägen till Lundby är det snart stopp, vägen är översvämmad. Här brukar ju åkrarna vara översvämmade på vårarna men nu har det regnar så mkt att vattnet står en halvmeter över vägen precis vid bron över bäcken. Igår fanns bara förvarning om översvämning men man kunde försiktigt köra genom, idag var vägen avstängd. På eftermiddagen var jag där för att ta några bilder och kunde konstatera att vägen mer liknande en fågelsjö. Åtminstone 14 sångsvanar kunde jag räkna till och minst lika många kanadagäss. Det är ju en bäck som går under vägen där men såvitt jag förstår finns ingen avrinning från bäcken som verkar ha sin lägsta just där vägen passerar, alltså utan riktig avrinning. Hoppas man gör rent vägen när det torkat upp, där kan nog bli väldans halt annars!

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

JULLUNCHEN

***

Så har vi haft den sedvanliga jullunchen i Rotaryklubben. Som vanligt på Mariagården, Svenska Kyrkans vackra lokal i centrum. Rotary är ju både politiskt och religiöst obundet men det betyder såklart inte att vi inte kan ha inslag som idag, en enkel och uppskattad julandakt. Kompletterad med musik förstås. Och själva lunchen är också enkel men i mitt tycke väldigt god - en portion risgrynsgröt med en skinkmacka till. Supergott tycker jag. Här kommer ett gäng bilder från dagens jullunch! Och om någon skulle undra - Rotary vill öka förståelsen mellan människor. Olika yrken, olika nationaliteter, olika tro, olika allt möjligt. Dessutom samlar vi in pengar till många ändamål, hemma och därute i världen. Nå´n som hört talas om PolioPlus tex?

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

GULD, SILVER OCH PLATINA - VISST VAR DET MINERAL DOM LETADE EFTER.......

***

Telefonsamtal med SGU och koll på Bergstatens hemsida löste frågan om vad dom letar efter. Lite av varje faktiskt: kobolt, guld, silver, koppar, nickel, rutenium, rodium, palladium, osmium, iridium och platina ingår alla i ansökan. Området kallas Saxe 2 (vår tomt heter Saxe 2:11) och företaget som gör prospekteringarna är Rolling Road Exploration Sweden AB.

*

Inte undra på att jag tyckt det varit tungt att gräva på tomten - densiteten hos guld är 19,3 hos platina 21,5 och hos iridium och osmium 22,6! I jämförelse med dom här metallerna är bly lätt, densiteten hos bly är bara 11,3..... Undrar vilken metall det finns mest av på tomten?

*

Fast det vet jag ju redan - aluminium! I jordskorpan är aluminium vårt tredje vanligaste grundämne (efter syre och kisel) och den i särklass vanligaste metallen, ca 7-8 % av jordskorpan utgörs i snitt av aluminium. Och det ska nog till mycket tro för att behöva vara rädd för gruvbrytning på tomten.........Fast det är klart, en liten gruva just på min tomt, med bara guld och platina och kanske lite osmium skulle jag väl kunna ge tillstånd till........

*

*

Har gjort en print screen av vilket område Saxe 2 gäller men vet inte hur jag får in bilden i bloggen, klistra den i mail går bra. Om nån ger mig ett tips kompletterar jag med den bilden senare.

*

Titta, det funkade, med Paint var det enkelt, tack Peter!

*

***

HALARE ÄN TÄNKT

***

Egentligen var jag på väg hem till Finspång från Korsheden i torsdags. Jag hade nog inte kommit mer är en kilometer från Korsheden då jag fick syn på tallarna i dimman, kanske kommer ni ihåg bilden jag visade här för ett par dagar sen. Jag kände på mig att det skulle bli en hyfsad bild så jag fick blodad tand och tänkte att jag har ingen brådska, jag hinner svänga ner Saxenäsvägen och till Spången, där är nog också fint i dimman. Saxenäsvägen är liten och smal, och där hade ju inte snön från måndagskvällen smält, även om det varit tö och regnväder några dagar. Alltså fick jag ta det riktigt lugnt, jag krypkörde vidare, runt 20 km/h ungefär. Och det gick en kilometer kanske, så i en svag sväng och svagt utför typ upphörde styrningen fungera, bilen gled sakta i riktningen den nyss haft men det gjorde ju inte vägen......

*

Att komma upp på vägen själv var inte tänkbart, vägkanten är mkt brantare än bilden ger intryck av. Så det blev att hitta bärgare och få hjälp upp, minst en och en halv timme tog det innan jag var uppe, ändå snabbt och smidigt tycker jag. Och visst hade jag vinterdäck såklart, alldeles nya nästan, men odubbade.  Såna jag kört på i mer i tjugo år, i full vetskap att dom i praktiken är (nästan) lika bra som dubbade - utom på glansis. Det sista har jag också vetat fast här hjälpte inte ens krypkörning. Och jag lovar, vägbanan var ren glansis som dessutom var alldeles våt. 

*

Det hela var mkt odramatiskt, det gick lugnt och stilla men för mig helt opåverkbart. Det enda tråkiga var att den la sig mot en stubbe där på sidan. Försäkrad är jag, men verkstadsbesök blir det förstås....

Men sen gick hemresan som en dans utan problem. 

*

Önskar er en bra vecka!

**