DÖD ELLER LEVANDE?

***

När jag först såg den, sländan, trodde jag den var död. Den satt där påvert altangolv i lite konstig ställning

*

Sländan på altangolvet

*

Fascinerad av vingarnas fina mönster

*

Men här ser jag att den vridit sig och också flyttat några centimeter men fortfarande lika stilla och reagerade inte för att jag närmade den med handen

*

Slö som den var hann jag med flera bilder

*

Ytterligare croppad

*

Vad gör den? Äter den pollenkorn på altangplvet? Elle skrapar cellullosa? Eller är den skadad, höger framben är hela tiden krökt? En av alla olösta gåtor. En stund senare när jag släppt uppmärksamheten hade den i alla fall flugit sin kos.

***

D - DAGEN OCH DET LILLA LIVET I KORSHEDEN

***

I morgon är det nationaldag. Helgdag numera, men ändå inte särskilt mkt ståhej, i Sverige tar vi mkt för givet. Just i morgon är det också 75-årsjubileum av dagen D, dagen då befrielsen av Europa inleddes på allvar. Hitler hade bla tagit Frankrike, Belgien, Holland, Danmark, Norge, Polen, Baltikum, i Italien härskade bundsförvanten Il Duce, Mussolini, Österrike hade anslutits, han var långt in i Ryssland, liksom i norra Afrika........Hade inte den operationen lyckats hade mkt sannolikt varit annorlunda idag. Och jag tycker det är värt att komma ihåg vilka som gjorde det nästan omöjliga - engelsmän, amerikanare och kanadensare. 

*

Och jag tänker att just för att dagen D lyckades har jag kunnat ägna mig åt det lilla livet idag, i frihet.

*

I ena hörnet gränsar tomten i Korsheden till ett naturskyddat skogsområde och just där i hörnet dominerar några stora granar. Där finns också insprängda lövträd, inte minst rönn som jag noterat har ovanligt riklig blomning i år. Jag vet ju att det också gäller aspen i år, liksom bukettaplarna på tomten och mycket annat. Naturen kompenserar nog för torkan i fjol. 

*

Därinne i granarna och rönnarna hittade jag också grannen som flyttat in under taknocken hos oss, talgoxen. Dom, jag tror dom är två, flyger fram och tillbaka mellan taknocken och det här hörnet och lite till min förvåning har jag förstått att dom hittar väl så mkt mat i träden som i luften

*

Hörnet med rönnarna insprängda mellan de stora granarna

*

Riktigt långa och stora är grenarna

*

Det syns att det hänt mkt i år, skotten är stora och friska

*

Matsöket igång

*

Och vad finns här då?

*

Kanske ännu mer lite längre in?

*

I en fri värld - Aeroflot på väg från Moskva till New York i kväll, i en Airbus 330

*

Dags för sängen - suss gott!

***

STENKOLL

***

Min första "riktiga" uggla , en lappuggla. Och stenkoll är det första ord jag tänker på efter den upplevelsen. Tack vare Marianne, Marianne i Västanfors ni vet. Hon hade några ugglebilder på FB häromdagen och eftersom jag är i Korsheden kollade jag om hon kunde tänka sig att visa mig. No problem förstås, ni känner väl Marianne, så i eftermiddags var vi där.....  Och mkt riktigt hittade vi en uggla, efter lite letande. Vi väntade ganska länge för att få se den flyga, det gjorde den till sist, just då jag hade kameran i knäet en stund, men kolla med Marianne, det hade inte hon.....Men jag är både jättenöjd och tacksam!

*

*

*

*

*

*

*

*

Tack för det Marianne! Och natti, natti alla!

***

DUMMA OCH TRÖGA?

***

Häromdagen skrev jag lite om bortglömda värden som långsamhet och vardaglighet. Går det att hitta bättre illustration än kor? Dom har tidigare inte hört till mina favoriter, jag har sett dom som tröga och lite dumma. Det där ändrade sig under några dagar förra sommaren när flera av korna på ängen nedanför oss kalvade framför våra ögon. En av kalvarna fick bonden dra ut med rep, han jobbade hårt i flera timmar, och kalven såg livlös ut under tiden. Ett antal timmar senare tog den sig på vingliga ben upp och diade små stunder innan den föll ihop igen. Men visst klarade den sig, livsviljan var uppenbar. Och korna som kalvat stod bredvid sina kalvar timme efter timme och slickade dom rena, puttade försiktigt på dom för att hjälpa dom upp på benen första gången, råmade gång på gång tyst och mjukt för att tala om här är jag, jag finns här......

*

Sanma reaktion har jag skam till sägandes haft med människor också. Kanske inte just att jag sett dom som tröga och dumma, men jag har haft åsikter, inte alltid så positiva. Utan att ha känt dom. Åsikter som säkert grundats i schablontänkande och förutfattade meningar. Och som jag några timmar eller dagar senare skamset fått omvärdera i grund, när vi lärt känna varandra en smula. Att tro att man är utan förutfattade meningar är nog säkraste sättet att styras av dom. Alla har vi ju våra egna erfarenheter. Och dom egna erfarenheterna formar våra förutfattade meningar.  Det är bara det att varje människa är unik, varje ny dag också för den delen.

*

 I alla fall glädjer jag mig åt att se korna nere på ängen igen. Dom går runt och betar, omväxlande ligger dom lugnt och idisslar. Och långsamheten och vardagligheten är uppenbar. Liksom tryggheten. På ängen finns massor med gräs och skogen finns runt omkring. Undrar om några är betäckta och skall kalva i år? Kanske fick han nog av slitet i fjol bonden, vi får se. Tycker mig se att det finns flera ungdjur i flocken.

*

En del av flocken

*

Uttrycksfullt

*

Kalv, men knappast precis nyfödd?

*

***

MAN TAGER VAD MAN HAVE......FÖRLÅT, SER

***
Precis, Man tager vad man ser för att förändra ett känt ordspråk. Eller varför inte Det går lika bra med selleri, funkar också här. Jag menar, bara för att jag tagit mig dit för att fota rördrommar betyder ju inte att jag måste fotografera rördrommar. Det går lika bra med selle.....förlåt, myror. Åtminstone med mitt (ganska) nya Sony 100-400 med 0,98 m i närgräns. Eller nytt och nytt, det är snart två år men tiden är annorlunda nu, min tid i alla fall. Medan jag satt där och spanade efter rördrommar kom där en myra på räcket, drygt en meter bort. Och en myra är fler än inga rördrommar, så dä så´. Vingförsedd och allting, en sk kallad drönarmyra, eller duokoptermyra......

*

Drönarmyra på räcket vid Spången

*

Njut av solen, det gör I och jag!

***