EKÖN - NATUR OCH OBESVARADE FRÅGOR

***

Strålande väder och promenad på Ekön idag. Det blåste en del, men dom första riktiga vårtecknen i det vilda hittade jag, trevligt. Några bilder på lämningar jag funderat över kommer också, kan någon ge svar på mina frågor tar jag tacksamt emot!

*

På väg över till Ekön. Ingen grönska än, soligt men ingen riktig värme än

*

Först trodde jag det var en kabbleka, men....

*

.....därnere till vänster, men det var ju tussilago, kul! Tycket tussilagon blivit mindre vanlig, är det så?

*

Efter att gått upp över ön kommer jag upp mot norra udden med den gamla gården. På vägen passerar jag flera gamla husgrunder. Här före gården en tydlig stengrund till höger om vägen. Nånstans har jag läst att det funnits befästningsverk på ön. Hur gamla då - från vilket sekel? Är några av stenresterna rester av fornborg?

*

Innan jag kommer fram till gården passerar jag ett sankt område som ser grävt ut. Är det grävt? För vilket ändamål?

*

Här finns andra rester, från 1900-talet så klart.  Vad har det här varit, med dom två rattarna till vänster, och långa styraxlar ner till hjulen till höger? En ganska bastant järnkonstruktion, som för mig inte ser ut som en  lantbruksmaskin, men jag vet väldigt lite om lantbruk. Förslag tack!

*

(Resten) av en hjulet

*

Ekonomibyggnaden ser någorlunda gammal ut, gissningsvis från slutet av 1800-talet, någon som vet?

*

Gångjärnsbeslagen ser ungefär ut som på vår lada uppe i Korsheden

*

En rejäl stubbe från en nyfälld ek. Årsringarna syns, jag grovräknar och uppskattar drygt 200 år. Kanske någon som räknat?

*

Vad heter det, valmat tak tror jag?

*

Norra udden har som en park av ekar, perfekt miljö för vårlöken som just börjat att blomma. Bäst jag stod här och beundrade vårlöken kom en grävling vaggandes, bara ett tjugotal meter bort. Har jag knappt sett mitt på ljusa dagen, dom jag sett har varit framåt kvällningen.

*

Lite närmare på knä men oj vad besvärligt att komma upp

*

Så tillbaka igen....

*

***

ZEN

***

If you want to know what reality is, there is only one way to find out - that is to look and say:"I´m not going to believe what I have been told. I´m not going to  take anything second-hand."  We have too see for ourselves. Where are you? Where is yesterday? Where is tomorrow? Where is the history by which most of us identify ourselves? When we are asked who we are, we never respond directly; instead we always say who we were.

........

And this is really very profound, because it shows that our so-called ego, our self-existence, is purely a phenomenon of the past. It has no reality in the present. If we carefully observe the nature of our present reality, we discover therein no ego. If we look carefully, we find that we don´t exist.

........

Life´s immense richness  and marvels, just as they are now, are normally overlooked because we always think there is something else ahead.

Alan Watts "ZEN, The Supreme Experience", Vega 2002, US ISBN 1 84333 614 6

*

*

Natti natti!

***

MELLAN SÖDERBÄRKE OCH VÄSTERBYHYTTA

***

Fälten mellan Söderbärke och Västerbyhytta är ett av mina favoritområden i Söderbärketrakten. Ett par besök har det blivit dom senaste dagarna i förhoppning att få se, eller åtminstone höra, storspoven. I fjol fick jag tom en bild, på långt håll visserligen, men ändå. Dom här dagarna har jag dock varken sett eller hört någon.

 Men det är fint därute och värt en promenad ändå. I går blev det landsvägen fram och tillbaka. Den må se lite enformig ut men riktigt släpljus precis innan solen gick ner gav liv åt landskapet. Och aspdungen närmare Västerbyhytta gillar jag extra!

*

*

*

*

*

***

UTLADAN PÅ FÄLTEN VID VÄSTERBY

***

Om man som jag kommer från Söderbärkehållet och tar in första stigen när fälten mellan Söderbärke och Västerby börjar kommer man, direkt efter att ha passerat dom korta skogsavsnitten, rakt på den här gamla utladan. Jag kallar den utlada eftersom det inte ligger någon annan bebyggelse strax intill. Den är för liten för att vara hölada, men säkert har där funnits hässjevirke och annat som man inte behöver dagligdags. Den har det närmaste  gett upp helt men taket är fortfarande intakt, nästan i alla fall. Och taket har den där gamla sortens tegel, riktigt vackert. Det ser nästan ut som teglet på vår gamla lada men inte riktigt, det saknar den där sneda fyrkanten i mitten som vårt har. Det kallas hjärttegel har jag fått klart för mig via en kommentar på FB, tillverkat ute i Kvarnsnäs. Kanske kommer det här teglet också därifrån. Det mesta är helt,även om det finns lite moss- och lavpåväxt.

*

Så många gånger jag passerat den här ladan, den kittlar min fantasi och den får mig att sätta ord på sånt som rör sig inne i huvu´t. Det var det jag skrev om i förra bloggen, (här )

*

*

*

*

***

KOLTRASTKVÄLL, KORSHEDEN

***

Häruppe i Korsheden är snön inte helt borta och vårkänslan inte så påtaglig som nere i Östergötland. Men ljuset finns där, även när klockan går på sju, och koltrasten sjunger så det hörs vida över skogen och ängen. Få saker säger mig så mycket om den nordiska naturen och det nordiska sinnet som en marskväll med snörester och kyla i luften men med ljus över rymden och den vemodiga koltrastsången i ensliga marker. 

*

Förstora gärna!

*

***