FOTOGRAFEN PÅ ÖSÄNGSVÄGEN SÖDERBÄRKE

***

Också idag har vidvinkelzoomen fått sitta på. Och fotografen gick på Ösängsvägen utefter Barken innan ösregnet kom i eftermiddag. Mulet, sol, ösregn, blåst och vindstilla, ungefär som i april, fast idag september.

*

Det var längesen jag tog en selfie men lätt gjort med vidvinkel, då räcker armarna bra. Aningen softat för säkerhets skull.....

*

Oss sakta kommer färgerna, särskilt på asparna

*

Mestadels lyste solen på promenaden, och samt och skönt, typ 15 C

*

Men annat var på gång, det gick nästan att ana

*

***

HASSAN FRÅN ACHWAZ

***

Ni kommer säkert ihåg Hassan som jag träffat i Finspång och tidigare berättat om här. Självklart tänker jag på honom när jag läser om attentatet som nyligen gjordes i hans hemstad, Achwaz. Han har  sju eller åtta syskon och hela sin familj där.

*

Det blev ett år för honom i Finspång, sen han fick förnyat uppehållstillstånd fick han inte bo kvar i Migrationsverkets lokaler där och det bestämdes att han skulle flytta till Ale utanför Göteborg, han fick en veckas förvarning och flyttade idag för två veckor sen. Jag kommer hålla kontakten men kommer att sakna honom i Finspång.

*

Han är ju van att flytta.Han har nu varit knappt tre år i Sverige och har bott i Haparanda, Boden, Åby, Norrköping, Finspång och nu Ale. I Haparanda, som han först kom till, var det -38 C när han anlände. I Achwaz, hans hemstad, kan det vara över 50 C på somrarna, tala om temperaturskillnader.

*

Nu när vi var i Göteborg och hälsade på senaste helgen hade jag talat med Stefan (min grabb) om att jag ville bjuda dit honom under vårt besök för att hålla kontakten så i lördags eftermiddag sågs vi igen tillsammans med Stefan och hans familj. Och åter igen fick han berätta om hur han tog sig till Sverige från Iran - först tio timmars fotvandring i Iran till Turkiet, resan genom Turkiet mest med buss tror jag, gummibåt över till Grekland, vidare upp till Makedonien, Kosovo, Bosnien Hercegovina, Kroatien, Slovenien, Österrike, Tyskland och Sverige.

När han och jag efter fikat tog en promenad nere i Eriksberg och kollade kajerna och stora kranen sa han spontant att det var roligt att träffa barn igen, barn i en levande familj - det var tre år sen han gjorde det....... Och jag är glad över att ha introducerat honom hos Göteborgsfamiljen

* 

*

***

HÖST - OCH TALMANSVAL

***

I morse var det frost för första gången i Korsheden, lite vitt på gräset och frost på vindrutan. Höstfärgerna kommer alltefter, inte bara hos träden utan också i trädgården. Färgerna och formerna hos hostans blad blir allt tydligare, dom är för övrigt alltid vackra. 

*

Så har vi fått våra talmän i riksdagen, det blev ungefär som förhandstipsen indikerat. Jag är definitivt inte sverigedemokrat men undrar ändå hur länge man kan negligera ett parti med nästan 20 % av rösterna? Förvisso finns ett och annat brunt inslag i dess rötter men inte heller vpk´s rötter är ju precis obefläckade, långt in på 70-talet hyllade kommunistpartiet bla diktaturerna i Östtyskland, Sovjet, Nordkorea och Kuba. 

*

Nej, dags att ta mig ut i markerna, förmiddagsstelheten börjar gå ur kroppen, vi "ses" snart igen!

* 

Hostablad hemma  i Korsheden

*

***

GÖTEBORG - EKARNA I KROKÄNGSPARKEN

***
Under helgen har vi varit i Göteborg, närmare bestämt i Bräcke hos barn och barnbarn. Det blåste rejält, under natten till lördagen var det över 30  m/s i byarna ute vid kusten. På lördag förmiddag hade det mojnat en del så sonen passade på att vindsurfa nere vid Åsa, med 16-18 m/s var minsta seglet, 3,7 m2, lagom . Vi följde dock inte med utan promenerade i Krokängsparken mellan Bräcke och Eriksberg. Det var som att gå i en kraftig hagelskur, det smattrade av ekollon som föll mot löven..... Krokängsparken är full av vackra gamla ekar och det gäller att passa på nu, den kommer naggas i kanten när nya tunneln för ytterligare ett järnvägsspår ut till hamnen skall grävas. Som framgår av bilderna är jag fascinerad av dom vackra grenverken, men också av de gamla knäckta och multnande stammarna

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

MAKAI

***

I somras blev barnbarnen (och föräldrarna förstås) i Göteborg med hund, en tollare som vi säger på svenska. Det är ju en retriever precis som labrador, golden och flat, men med ett långt krångligt namn på engelska - Nova scotia duck tolling retriever. Det är nu drygt två månader sen dom fick hem den, och ungefär lika länge sen jag visade en bild. Han har vuxit en bra bit, är nu fem månader och väldigt mysig. I och jag har ju haft både golden och flat tidigare så både vi och barnen är lite förtrogna med retrievers och har trivts väldigt fint med dom. 

*

Gissa om barnen älskar honom!  I stort sett rumsren, även om det blir en pöl av pur glädje ibland när någon av husse, matte eller barnen kommer hem. Supemysig tycker I och jag förstås! Och Makai heter den, efter en annan hund familjen träffat tidigare.

*

Makai, tollare, det är jag det!

*

***