UNGBJÖRK

***

Ungefär i månadsskiftet april/ maj brukar björkarna slå ut häruppe i södra Dalarna. I år undrar jag om det inte blir lite senare, snön är inte borta än och det är två och en halv vecka kvar av april. För typ någon månad sen kommenterade jag någon som tyckte våren var sen med att säga att det är väl så här som är normalt egentligen, det är bara vi som blivit bortskämde de senaste 7-8 åren med snöfattiga vintrar och tidiga vårar. Det får jag nog äta upp, hörde på SMHI för någon vecka sen att den här våren så här långt är den senaste på 100 år! 

*

Ungbjörksbestånd i Sörbo utanför Söderbärke

*

***

RISINGEVÅR PÅ RIKTIGT

***

Knappt har snön försvunnit från fälten förrän jordbruket börjar. Ute i Risingebygden är vårtecknen många - lärksången är i full gång, koltrasten flöjtar och fälten är nygödslade och luktar ganska starkt. Gödsellukten blandar sig med lukten av lera och våt jord och jag tänker att det är skönt att vissa saker inte ändrar sig nämnvärt trots datorer och Spotifynotering. Jag är ganska pigg på de flesta nyheter som kommer men det är också skönt att känna att jag har rötter, att jag är grundad i något som inte ändrar sig nästa kvarttal. Här kommer några bilder från förmiddagspromenaden, känner ni efter kan ni säkert känna lukten av våt jord och färsk gödsel och kanske tom lite hästlort.

*

*

*

*

*

*

*

*

***

SOLSKENSDAGAR

***

Det är fina marsdagar nu den ena efter den andra, kallt på nätterna men flera plusgrader på dagarna. Isarna är perfekta lättgångna promenadområden, särskilt invid de södervända stränderna där dagsmejan fått snötäcket att sjunka ihop och nattkylan gjort det hårt.  Häromdagen hade vi fika med och satt en stund i solen. Inget slår kaffe och ostmacka utomhus.

*

I på Lillskiren

*

På eftermiddagen drog det in lite moln men idag lyser solen lika fint igen

*

***

NÄSTAN ÖDE UPPE VID KVISMAREN

***

När vinden mojnade i går eftermiddag gjorde jag en tur upp till Kvismaren trots att jag nog förstod att det knappast fanns så mycket att se, fruset och snötäckt som allt är. Det stämde väl, tommare har jag knappast sett dom stora fälten däruppe, inte ens en seglande rovfågel kunde jag se. Ändå var det långtifrån misslyckat, i stället gick jag ut mot Sörön till på den gamla banvallen. Alldeles tyst med mycket rymd ovanför.

*

Halvägs ut till första tornet såg jag ändå en liten flock grågäss, åtta kunde jag räkna till. Dom var långt ut och trots 400:an och croppning lite för långt för att bli bra, särskilt som skuggorna började bli långa och bruset påtagligt - stativet hade jag inte tagit med på promenaden. Det som förvånade mig var att flera av gässen betade medan de låg på marken - trötta efter lång flygning kanske?

*

*

*

*

Den nedåtgående solen färgade landskapet och vassruggarna varmt gulröda 

*

*

Innan jag lämnade Öby kulle och trakten närmast hade solen gått ner och dom vanliga men så vackra pastellfärgerna färgade himlen mittemot solnedgången.

*

Jag hade just börjat åka hemåt när jag fick se några grupper med rådjur ute på den södra delen av fälten, dom fält som egentligen är åkrar. Här fanns nog totalt ca 30 rådjur intensivt betande. Just runt Örebro har det varit lite snö jämfört med både Finspång och Korsheden och snön täckte inte vad som vuxit på fälten, rådjuren lät sig väl smaka. På sista bilden (förstorad) är det lätt att se hur rådjuret i mitten har en stor saftig tugga i munnen 

*

*

*

*

***

GNISTRANDE FÖRMIDDAG PÅ DOVERN OCH EKÖN

***

Sol och klarblå himmel och några grader kallt - kan det bli bättre väder för en promenad? Idag blev det Ekön och Dovern. Perfekt var att gå på isen utefter strandlinjen, där var det hårt underlag och lätt att gå. Vi gick utefter västra strandlinjen eftersom vinden låg på från öst så där var det var lä. Nästa gång tar vi med en rygga med kaffe och ostmackor, det var riktigt skönt i solen trots någon grad under noll.

*

I på Doverns is

*

Inte bara spännande ekar finns det där, här en tall som jag många gånger tittat på. Om ni tittar på bilden ser ni att den är rotad precis i strandlinjen längst till höger, men så gör stammen en kraftig krök och försvinner under isen för att sen sticka upp 6-7 m ut. Notera att trädet inte vält, stammen kröker 180 grader precis där det är rotat, gör så en krök 90 grader tillbaka och växer sen horisontellt 6-7 m.

Tall á la speciale

*

På väg tillbaka till bilen

*

***