FEBER

*

Förstora!

*

Friends

*

*

*

Hilda, Hästarna och Halvarsgårdarna

Halvarsgårdarna har jag åkt genom många gånger, men aldrig stannat till. Men en titt i det lokala reklambladet för Söderbärke visade att där fanns möjlighet att rida islandshäst och efter att ha bokat per telefon åkte vi dit

*

*

Det dröjer inte länge innan Hilda fått "sin" häst

*

Straxt är sadeln på plats

*

Så lite instruktioner innan de rider iväg

*

Mkt grejor på väggen

*

Ett sista ord på vägen

*

Klart

*

Och så iväg

*

Under tiden hittar jag lite andra motiv

*

*

Hästar finns det gott om

*

*

Efter närmare två timmar kommer dom tillbaka med Hilda 

*

Nöjd med turen!

*

Och vi har så en knapp timme genom dalaskogarna hem till Korsheden

*

Vad är det som är viktigt egentligen?

*

Det har jag aldrig haft så svårt att svara på, förut.

Jag menar, jag har ju haft Viktigt Jobb med ansvar för både det Ena och det Andra.

Kalendern har varit full konstant och arbetsveckan var lång

Och förstås massor med Viktiga Möten och Resor

Och i mailens inbox låg annat Viktigt och väntade

som jag skulle läsa så fort telefonen tystnade för en stund

*

Jag är oerhört glad att jag började en annan resa

några år innan jag gick i pension

Under den resan har jag hittat

en massa annat som känns ännu viktigare

men som aldrig stavas med stor bokstav

eller på ngt annat sätt pockar på uppmärksamhet

*

Därför har jag kunnat ta emot

tomrummet och tystnaden

som uppstår när telefonen tystnar

och inboxen bara har reklam-mail

och varken möten eller resor

står på programmet

med glädje och nyfikenhet

och ha större uppmärksamhet inåt

liksom på det verkliga livet

istället för på papperslivet

*

Här kommer nu två inslag

från det verkliga livet

det som levs med alla sinnen

och barnslig glädje

*

1 EFTER FISKETUREN - HILDA LÄR SIG FILEA ABBORRE OCH RENSA GÄDDA

Hilda och pappa Stefan har lånat Bengts gamla träeka och varit ute och fiskat hela eftermiddagen. Larsbosjön brukar inte svika, det blir några abborrar och någon gädda i stort sett varje gång vi försöker. En enda gång har vi dragit upp en gös, det var första gången Hanna, Hildas mamma, fiskade i sjön. Men nu blev det som vanligt, några abborrar och en gädda

*

Först ska abborrarna fileas. Hilda fixar det bra medan pappa tittar på  och 

*

Inte tråkigt i alla fall

*

Titta vad fina dom blev!

*

Gäddan hanterar vi på ett annat sätt

*

Till sist ska den lilla motorn och fiskelådan ner till ladan igen

*

2 BADA I UR OCH SKUR 

Det har nyss ösregnat och det är tolv grader. I luften. Hur många det är i vattnet vet vi inte men jag brukar inte vara bangen, började i mitten av maj, då var det 16. Det syns på bänk och bord att det nyss regnat

*

Nu kan man inte säga att det regnar, men det duggar lite, det syns i det svarta sjöblänket

*

Kommer ni förresten ihåg hur dom ser ut och hur dom luktar, dom gamla enkla omklädningshytterna i trä? Det här är en av dom

*
Det var kallt, frågan om det var 16 ens, det kändes mer som 15 C. Nu gäller det att torka sig snabbt och få på kläderna igen, Här får Agnes hjälp av pappa Stefan . Trots torftigheten i inredningen och röran med kläder och plastkassar känns det nästan mysigt här inne

*

TACK FÖR IDAG!

*

Ett år med A99:an - februari

Februari var en fin månad med mycket uteaktiviteter. Jag älskat långfärdsskridsko. Och jag åker praktiskt taget alltid ensam men håller mig till sjöar jag känner väl. Jag illnjuter när mörkret börjar falla efter en klar dag och himlen skiftar mellan blått och gult/rött och närheten till isen blir tydligare. Och vackrast är det när det inte är för starka solnedgångsfärger utan en mer och sparsmakad färgskala. Eftersom jag åker ensam är det tyst, sånär som på ljudet av skridskorna som skär isen, och ensamheten blir både påtagligare och vackrare när det mörknar. Bilderna här är från Annsjön ett par mil norr om Finspång

Tom när jag kommit iland är det bara att njuta

Så i mitten av månaden bar det iväg upp till Björnrike för skidor, mest utför. Eftersom två av mina barn med sina resp och fem barnbarn var med får det bli lite barnbilder istället för naturbilder från den veckan. Först kommer kusinerna Vilma (4) och Agnes (7) uppkrupna i TV-soffan

Och här kommer yngsta barnbarnet Lovisa (3) fram ur barnrullbandet första gången på skidor och är VÄLDIGT nyfiken på om mamma verkligen står därframme och väntar

Vilma har ju åkt förr

Yngstingen Elias (3) i andra familjen har åkt så när vi fikar ramlar ögonen nästan ihop

Tillbaka till egna huset i Korsheden passar jag på att föreviga ett av de ytterligt egna få målade alstren

Då åker vi in till Söderbärke för att handla eller jag bara för att fota, här en bild från bron över Barken på kvällstid

och här kommer en med utsikt nordväst i Norra Barken

På hemväg till Finspång någon dag senare får jag ytterligare en kvällshimmel med massor av rymd och ljus.

I slutet av månaden är jag inne i Norrköping till tandhygienisten och Tandläkarhuset huserar i fina lokaler i det fantastiskt vackra industriområdet vid Strömmen så det blir några stadsbilder där

Som avslutning visar jag ytterligare en kvällshimmel med alla dom där färgövergångarna som jag älskar när jag åker skridsko, men här inne i Finspång

..och vid samma tillfälle lite senare på kvällen stiger en absolut fullmogen måne upp över horisonten

Februari blev en jättefin månad!