PÅ VÄG UT - 1954

***

Hösten 1954 skulle storasyster Sigbrit åka till Stockholm för att gå på Hasselbackens restaurangskola. Här står vi vid järnvägsstationen i Ludvika för att vinka iväg henne. Hon (mamma och pappa) hade hittat ett billigt rum i Stockholm, knappt ett eget rum, där fanns ett skynke framför en avbalkning i ett större rum.  Sigbrit var 16 och skulle fylla 17 under hösten. Jag tror inte hon var nervös men lite spännande var det nog, hon håller koll på pappa här ser jag. Samtidigt ser jag ju hur ung hon är, från småstaden Ludvika till Stockholm var ett stort steg. Säkert hennes första dräkt gissar jag. Både mamma och pappa är lite uppklädda, äldsta barnet ska ut i världen. Om några veckor  är det nu 6 år sen hon gick bort. Dåtidens värld var nästan fri från allt som glittrar och lyser, fri från märkvärdigheter, dom små, personliga stegen var viktiga.

*

Familjebilder har inte särskilt högt anseende i fotokretsar, särskilt inte om miljön är medelklass. Såklart blir dom mer intressanta om dom är gamla nog, den här är nästan 70 år. Sträckan Ludvika - Stockholm är nyss elektrifierad och tåget har tre klasser och dom flesta vagnarna hade rökning tillåten. Fast för egen del skulle jag gärna se fler familjebilder också från nutiden. Jag tror att det är i vardagen vi egentligen har något eget, något personligt att berätta.  Det är i vardagen vi lever våra liv. Det är i vardagen vi är oförställda. 

*

*

***

SURREALISTISKA FINSPÅNG

***

Dagens finspångsbild, från Viberga. Specialoptik förstås.

*

*

***

ON THE OTHER SIDE (4)

***

Javisst ja, baksidesserien. Det här är baksidan på vårat dusch- och bastuhus i Korsheden. Här hamnar en del skrymmande saker som tål att vara ute, trappstegar tex. Men också diverse byttor, uppenbarligen dags för en rensning. För att inte tala om dom två altantrapporna i förzinkat stål, dom har stått här sen vi bytte till trätrappor hemma i Finspång, det är nog 20 år sen. Nej förresten, 30 skulle jag tro. Skulle nån vara intresserad skänker jag dom gärna. Det emaljerade handfatet är från tiden utan pump och vattenslang, vi hämtade vatten i hink från en ytbrunn säg femti meter bort, I:s mamma skrubbade potatis i det fatet. Måste rensas i sommar, det ser jag. Just nu hinner jag inte, vi åker hem i eftermiddag.........Efter en superfin vecka.

*

*

***

PORTRÄTTET

***

*

*

***

ROLIGT PÅSKGÖRA

***

Att vara med på utställning i Söderbärke är sant roligt. Yngsta besökaren var högst en månad, äldste fyller 100 år om ett par månader. Församlingshemmet är en ljus och fin lokal. Marianne (Bengtsson Rosander ni vet som bott i Söderbärke och sjungit i kören massor av år) och jag ställde ut foton, Marika glaskonst. Marianne tror jag kände nästan varenda besökare, jag börjar känna några. Massor av prat, många kramar, igenkännande leenden och så där. På Påskdagen började utställningen med kyrkkaffe med hembakade bullar och kakor, det tror jag inte salongerna i Stockholm gör....... Och både Marianne och jag har sålt, pengarna har vi skickat till Ukraina via Röda Korset. Tack Lennart som ordnat det mesta för Konst i Påsk, i år liksom tidigare!

*

Ljusare och finare lokal är svårt att hitta

*

Både nära och kära och andra besökare, unga och äldre. Mariannes hörn

*

Marianne med några av sina bilder. Körens notställ är perfekta för ramade bilder.

*

Marika med några i familjen framför ett av fönstren med sin glaskonst

*

"Mitt" hörn med besökare

*

Samtal pågår

*

Marianne med  kompis

*

Yngsta besökaren

*

Djupt imponerad, sådan blick och sådant ansikte när man är 100.....

*

***