VÅRFÅGLARNA - SÅNGSVAN, TRANA OCH TOFSVIPA

***

Återigen ute från Risingefälten. Där finns två små våtmarker. Dom två första bilderna är från det första efter att ha  passerat S:ta Maria och där växer bestånd av al mitt i svackan. Övriga bilder är från det andra, det där tofsviporna håller till. Bilderna är tagna för några dagar sen men under dagens förmiddagspromenad såg jag två sorgmantlar, det tror jag är extremt tidigt.

*

Sångsvanarna lyfter......

*

....medan tranparet står kvar

*

Andra våtmarken har bebyggelse ganska nära. Att åtminstone ibland visa fåglar och djur i miljöer dom delar med människan tycker jag inte alls sänker bildvärdet, tvärtom. Det är ju just såna miljöer som blir allt vanligare och som jag tycker vi skall glädjas åt, jag menar att vi får ha dom så nära att dom kan bli del i våra vardagsliv

*

Bryr mig inte lika mycket om skärpan längre nu när jag vet att jag (ibland) kan prestera den, däremot är det skoj att se så stora vingytor tofsviporna har

*

Starkt croppad bild, dessutom är den vita fågelkroppen helt urfrätt, ändå visar jag den därför att den visar en annan form av de vackra vingarna, i den här vinkeln ser vingarna ut som rovfågelsvingar

*

Här trycker den lite i våtmarksgräset

*

Och här ser det ut som den spelar

*

***

KOLTRAST OCH LÄNGTAN

***

Att höra koltrasten nu i marskvällarnas skymning sjunga sina vackraste, lite melankoliska, melodier är bara så skönt. Där finns våra nordiska själars innersta längtan. Inte längtan efter något, bara längtan i sig själv.

*

Respect your longings. To respect your longings is to respect the voice of God within you. (Osho)

*

Koltrasten ute i Risinge häromdagen

*

***

KVÄLLSLJUS PÅ S:TA MARIA

***

*

*

***

GRÅGÄSSEN

***

Dom finns ju därute i Risinge också, grågässen, i samma lilla våtmark som tofsviporna. Inte lika akrobatiska flygare som tofsviporna, men oj så vackra fjäderskrudar. Här en serie från i eftermiddag där jag fick tag i skärpan, sen gjorde kameran resten och följde landningen fint. 400 mm utan converter . Jag har hållit nere ljuset aningen jämfört med verkligheten, har tagit intryck av Guntes ljussättning.

*

*

*

*

***

RÄDDNINGSKÅR TACK!

***

För en tid sen, kanske en månad bort, när vi som vanligt var ute och promenerade i Risinge fanns ett par bilar från Räddningskåren parkerade ute vid en av småvägarna. Vi hörde aldrig några sirener och såg ingen aktivitet så vi tror att det var en övning. Just nu när jag bläddrar förbi bilderna slår det mig att vi är i behov av en global, eller varför inte en extragalaktisk, Räddningskår som kunde rycka ut med hjälp och resurser, både mot själva Coronaviruset och dess ekonomiska följder.  

*

Vi lever ju i en modern värld och är inte riktigt vana vid att inte rå på problemen vi stöter på, vi har många nummer att ringa, typ 112. Nu menar jag, till skillnad mot många andra, inte att peka ut det moderna samhällets oförmåga. För typ ett århundrade sen, eller två, kunde man inte göra i stort sett något mot någon allvarlig sjukdom eller konjunktursvacka över huvud taget, det var som det var. Fö var nästan alla människor, inte bara i Sverige utan i hela världen, redan fattiga (utom ett litet försumbart fåtal) så dom ekonomiska nedgångarna gjorde ingen stor skillnad, så länge det inte var missväxt. Men många vill vara visselblåsare och peka ut det moderna samhällets sammanbrott tidigt. 

*

Självklart är jag bekymrad för utvecklingen, Italien har det tungt. Ljuspunkter finns, Sydkorea tycks ha fått stopp på den snabba spridningen och hur det blir här vet vi inte än, men för några sekunder sen plingade SMS-nyheterna att vi fått fyra nya dödsfall i Sverige. Enligt samma meddelande har vi nu haft totalt 20 dödsfall och 43 som vårdats på intensivvårdsavdelning, det verkar alltså som hälften av dom som intensivvårdas ändå dör. Men som jag tidigare kommenterat, för ca 100 år sen tog spanska sjukan mellan 50 och 100 millioner liv globalt, i Sverige ca 37 500. Och samhället bestod. Vi klarar nog den här krisen också. Själv tror jag det är dom ekonomiska effekterna som kommer ta längst tid att återhämta oss från.

*

*

*

***