DETALJER I SNÖ/ KORSHEDEN

***

I morse var det smällkallt, -22,4 på min termometer. Framåt 10 på förmiddagen var det -19 så då gick jag första vändan inne i Korsheden. Då började lätta moln skya över solen vilket gjorde ljuset lite mer indirekt utan att vara grått och jag fastnade för några detaljer i snön. I mulet gråväder tror jag inte det funkat alls, och knappast i solsken heller.

*

Att jag fastnat för svartvitt beror på att jag hade svårt att få tillräcklig kontrast i färgbilderna utan att samtidigt få för mkt blåstick. Som så ofta funkade Silver Efex alldeles utmärkt, åtminstone tycker jag det.

*

Förstora!

*

*

*

***

OCKSÅ DU OCH JAG eller bara SPIKSMEDJAN STJÄRNVIK

***

Säkert finns det en historia, en "riktig", historisk historia, att berätta om det här huset eftersom det kallas Spiksmedjan och hör till Stjärnviks slott (men hyrs ut). För mig är det bara huset Ulf bodde i. Ulf, som nu är borta sen tre år, var kompis, Rotarykompis och pappa till Hanna, sambo med våran Stefan. Där har vi varit ganska många gånger I och jag.

*

När jag passerade idag noterade jag som alltid hur fint det ligger och speglar sig i dammen mellan alla ekarna. Så jag stannade, gick omkring en stund på avstånd och tog några bilder. Och tänkte förstås på Ulf. Så märkligt det enkla är - ena stunden är vi, nästa stund är vi inte. Också du och jag.

*

Förstora!

*

***

KALLT SOM ATTAN NERE VID SKUTHAMN (LUDVIKA)

***

I onsdags var det riktigt kallt och på eftermiddagen när temperaturen sjönk ytterligare kom kölddimman krypande över sjöar och dalgångar. Som jag var i Ludvika tog jag mig till Skuthamn och Väsmanstranden. Där har jag tidigare fått ett antal bilder jag gillar just med kölddimma. Jag hade en fin stund igen. Innan jag gick och la mig var temperaturen nere i -20 C innan den långsamt började klättra uppåt igen. 

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

KNÖVELHÄNT SA MAMMA

***

Ja, knövelhänt. "Jag är så knövelhänt" sa hon lite då och då, när fingrarna, eller händerna, inte lydde henne riktigt. Jaha sa väl jag, ointresserad av de äldres alla problem, stora som små, som dom flesta unga är,  åtminstone var jag det. Och nu sitter jag där och ska knyta skorna och öglorna glider mig ur fingrarna lite då och då. Tom en knapp kan trilskas ibland. Och ibland tappar jag små saker, helt utan anledning. Jag har inga problem med tyngre saker då jag tar ett rejält grepp, det är helt ok. Men småsaker, en tesked, eller ett papper, glider ur händerna lite då och då. Det är precis som att jag inte riktigt kan reglera styrkan i lätta grepp. Och pianot får stå månadslänge utan att jag sätter mig vid det, jag som brukade spela flera gånger om dagen. Men försöka spela Beethoven eller Mozart när fingrarna för jämnan känns styva som efter en vinterpromenad blir inge´bra liksom..... 

*

Ta nu inte det här för en klagolåt, det är det inte. Jag konstaterar bara faktum. Mest är jag en smula fascinerad av att följa hur kroppen och dess funktioner förändras. Och varför skulle jag klaga, kameragreppet känns nästan lika stadigt som förr.......

*

*

***

SNÖKLÄTT KORSHEDEN

***

Under ett antal dagar har det nu snöat i Korsheden. Inte ymnigt kanske, ofta fin kornsnö, men eftersom det hållit på flera dagar blir det ändå ansenliga mängder, skulle säga att snötäcket snabbt närmar sig en halvmeter nu. Och det bästa av allt, vi har helt sluppit tövädersdagar, så träd och buskat, räcken och altaner och mycket annat har fina täcken av mjuksnö.

*

*

***