FLOWERS AND FURNITURE OCH LITE BILDPSYKOLOGI

***

Allt kan bli bilder. Allt har sin historia. Precis som var och en av oss. Alltså blir det olika bilder. Som vi sen tycker olika om.

*

Jag planerar i princip aldrig några bilder, alla bilder tillkommer på intuition eller känsla, vad man nu kallar det. Såklart blir jag aldrig riktigt bra på något. Alltså precis tvärtom mot vad Serkan Gunes säger i sin och Göran Segeholms bok I Huvudet på Serkan Gunes. Att jag gör tvärtom beror inte på att jag inte tror på vad Serkan säger, det beror på att jag har en annan historia än han.

*

Jag har ägnat huvuddelen av mitt liv åt att vara duktig, effektiv och rationell. Och det har funkat ganska så bra, på det jag gjorde då.  Men jag var över 60 innan jag begrep att om jag alltid låter förnuftet - mindet i min terminologi - råda, missar jag spontaniteten, livsglädjen och nuet. Nu har jag sen snart 20 år bytt prioritet mellan hjärta och förstånd, det var dags. Det är roligare. Väldigt mkt roligare än att vara förnuftig jämt. Och på många sätt har det hänt mer i mitt liv efter 60 än före. Så jag fortsätter att inte att planera mina bilder. Även om det inte är så effektivt.  

*

Flowers and furniture

*

***

SÖDERBÄRKE JÄRNVÄGSSTATION

***

I går eftermiddag var det ett sånt där lite spännande släpljus så jag gjorde en vända till Söderbärke järnvägsstation som ligger fint vid Östra Sveten och "tar emot" eftermiddagsljuset bra. Stationshuset tror jag byggdes omkring 1900, i varje fall vet jag att det fanns 1902. Stationen trafikeras fortfarande och man når Ludvika via Smedjebacken norrut och Västerås via Fagersta (eg Västanfors) söderut.

*

*

*

*

*

***

INGENTING KVAR

***

Året började absolut inte bra för alla i Söderbärke. Ett av de stora, äldre flerfamiljshusen i centrum brann ner till grunden tidigt i morse. Flera fastigheter finns ju alldeles intill, men brandkåren lyckades förhindra att branden spred sig, bra gjort i blåsten. Viktigast dock att ingen blivit skadad om jag förstått nyheterna rätt. På seneftermiddagen stannade jag och tog dom här bilderna. Praktiskt taget ingenting återstår. Tragiskt. 

*

Rakt fram här fanns en ganska stor tvåvåningsbyggnad, praktiskt taget ingenting återstår.

*

Här kan man se hur nära ICA-affären i centrum  fastigheten låg

*

***

ORETUSCHERAT

***

Kvällsmys i Korsheden, totalt avslappnat, efter skidor i Romme för de yngre generationerna och sen bastu.

*

*

***

JULMÖTEN

***

Under julen i Göteborg träffade vi också Hassan, det gäller att passa på. Han flyttade ju till Ale eftersom det så blev bestämt. Ale ligger inte mer än 3-4 mil från Göteborg och han är van att åka in till stan. Nu ses vi inte så ofta, mest blir det när vi är i Göteborg. Å andra sidan är det extra roligt att kunna träffas där tillsammans med barn och barnbarn, i familjen. Han har ju vuxit upp hemma i Iran tillsammans med sju syskon och självklart saknar han sin familj även om han trivs bra här. Här är det ju lite mer liv så att säga.

*

Hassan. Bilden är från juldagen fast jag gjort den mer mörk och dramatisk än stämningen vid kaffebordet var.

 *

Vid kaffebordet i Göteborg

*

***