LUDVIKA 1959 - GATULIV OCH GATUFOTO

***

Så hittade jag några filmer med "nya" Ludvika-bilder igen. Småbildsnegativ, trots att min egen kamera var en 6x6. Men på den här tiden jobbade jag extra på Stefans då och då och kunde låna en annan kamera ibland. Bla vet jag att jag vid ngt tillfälle lånade en Retina II, kanske var det här. Det spelar ingen roll. Som vanligt har jag inte samma skärpa som jag brukade ha med min 6x6 men det spelar heller ingen roll. Bilderna är från 1959, möjligtvis +/-  ett år. Det som slår mig direkt är så mkt liv och rörelse det är på stan, långt från dom ganska tomma gatorna jag brukar se idag. Ingen går och kikar i några mobiler, ganska många cyklar, cyklar på gatorna som man delar med bilarna, cykelbanor var inte påtänkta ännu. Och så vänstertrafik förstås.

*

Storgatan ner mot viadukten. Polishuset till vänster, därnere till höger Esso-macken

*

Samma vy men stående lite högre upp på Storgatan. Posten till höger, Stefans klocka längst till vänster.

*

Storgatan åt andra hållet. Stadshuset i fonden. Domus är byggt och står färdigt där borta till höger

*

Storgatan åt andra hållet igen, lite längre ner mot Esso-macken

*

Samma vy som föregående andra personer. Slås fortfarande av folklivet på stan

*

Mopedschasen och grabbarna utanför Göteborgsbanken

*

Storgatan närmare stadshuset

*

Damen med handväskan utanför Göteborgsbanken. Har ingen aning om vem hon är men den här bilden gillar jag, oskarp som den är. Bra gatufoto för mig!

*

En firma jag inte kommer ihåg, men affärsverksamhet i Gonäs, det gillar jag!

*

Fehrms hörna, kommer ni ihåg den?

*

Och därinnanför, Jordbrukskassan och Foto Öberg - ni minns väl?

*

Alltså, kanske ser det lite grått och murrigt ut. Det var det inte, jag minns känslan att vara nere på stan där det just var liv och rörelse, en fläkt av livet där ute i stora världen. Sett ur småstadens Ludvikas perspektiv.......

***

UNDEFINED

***

*

*

***

MED 135:AN PÅ NÄRA HÅLL

***

135:an är många gånger lagom för porträtt. Sitter man vid ett lunchbord är den i längsta laget men häromsistens provade jag lite ändå. Man kommer ju nära intill så att säga, hoppas ingen tycker det är närgånget......Några satt ju bra till och kom med flera gånger.

*

*

*

*

*

*

*

*

***

FISKARNA I KOVALAM

***

Så långt söderut det går att komma i Kerala och i Indien - Kovalam. Söderut orört hav ända "ner" till Antarktis. Båtarna, som varit ute under natten återvänder i det solljusa morgondiset, och behöver hjälp för att ta sig genom det grunda vattnet och upp på stranden. 

*

*

***

DAGS IGEN?

***

Kanske är det dags att plocka fram Yashican igen?  Den är nog inte använd på sådär 50 år, i slutet på 60-talet gick jag över till småbild igen. Men jag ser ju nu när jag skannar en del negativ att  dom stora 6x6-negativen är oslagbara när jag vill ha både skärpa och den där mjuka känslan i bilderna.. Den här bilden har jag inte koll exakt vilket år men under 60-talet är det. Bilden är tagen i ljuset av stearinljus på bordet framför I. 

*

Kameran står i bokhyllan bakom mig och även om jag inte haft film i kameran verkar den funka. Lite sliten är den, och den svarta - vad heter det - klädseln? - har släppt på några ställen. Men jag tror den funkar. Det vore ju lite roligt, plus att man skulle platsa bland alla andra kamerasentimentalister här på FS . Vi får väl se. Mitt största problem annars är ju alla bilder i pärmar och lådor som aldrig fått den uppmärksamhet dom förtjänar (efter egen bedömning), jag tar hela tiden nya. Och så har det varit långt tillbaka, inte bara nu i digitaltidevarvet. Det är alldeles för mycket att göra nå´n fullständig genomgång av, men lite nedslag blir det nog här och där och jag gissar en del kommer  hamna här på sidan också.  Kanske blir det lite mindre av nya vattendroppar, solnedgångar och grässtrån, jag ser ser ju att dom sparade inte är så intressanta efter några år........ Det är bara det att dom så förbaskat roliga att ta........

*

*

***