MY SECRET GARDEN

***

My Secret Garden is for dolls, trolls and fairies. Can only be seen in the light from the first full moon in May and just for two minutes directly after midnight. Of course, easily seen by all children and also some of the more childish grown-ups.

*

*

*

*

What, manipulated?

Eeh, yes, a little..... 

***

TULPANTID

***

Ni har väl inte missat - just nu är det tulpantid i trädgårdarna! Här några från idag i hemmaträdgården i Finspång

*

*

***

PORTRÄTTET - PAAVO 1952

***

En av mina äldsta bilder över huvudtaget, tagen 1952 (eller möjligen -53) på 120 rullfilm med en enkel  lådkamera och som bara med god vilja kan kallas  porträtt. Det var den här gamla lådkameran som jag tog mina absolut första bilder med. Kvaliteten är låg, både tekniskt och bildmässigt. Ändå förflyttar den mig omedelbart till en värld och en person jag trodde jag glömt. På ett ögonblick är jag nästan 65 år tillbaka i tiden. Allting var annorlunda då. Jag hade inga referenser, jag begrep inte och jag förstod inte att fråga. Jag lekte med Paavo då och då men han hörde inte till dom närmaste lekkamraterna. Jag tror inte mamma riktigt gillade när jag lekte med honom, hon sa aldrig något men jag kommer ihåg att jag kände det. Och Paavo kändes nästan lite farlig, han var inte som mina "vanliga" lekkamrater. Han sa konstiga saker och gjorde konstiga saker. Tyckte jag som inte begrep, någonting. Idag tror jag man skulle säga att han var utlevande. Paavo var adopterad, hans föräldrar var inte hans "riktiga" föräldrar. Varför var han adopterad? Hur hade han kommit hit? Var han ett krigsbarn som blivit kvar? Kanske hade han inget hem och inga föräldrar att komma tillbaka till. Jag vet inte, jag vet ingenting, men det vara bara sju år sen andra världskriget slutade så det är inte så otroligt. Och fastän jag inte tänkt på honom på mer än ett halvsekel känner jag samma oro i magen nu när jag ser på bilden som när jag var med honom.  Inte oro därför att jag var rädd utan därför att Paavo utstrålade oro, han var oron själv. Vi är båda 12-13 år, var han ett krigsbarn kanske han var 2 eller 3 när han lämnade Finland. Och sina föräldrar. Jag hoppas han fick det bra och att oron minskade med åren. Jag kommer ihåg så konstiga saker. Nå´t år efter det här hade han kommit på att energin inte alls var oförstörbar. Han hade tänkt ut ett experiment. Han visste att en mekanisk fjäder som spänns får en inbyggd energi, som kan användas för att driva leksaksbilar tex. Men, sa han, om man först spänner fjädern och sen lägger den i saltsyra så den löses upp kemiskt, vart tar då den mekaniska energin från den spända fjädern vägen? Ingenstans, den försvinner sa han. Och jag sa ingenting, för jag begrep inte det heller. Jag menar, varken vem Paavo var eller vart energin tog vägen.

*

Paavo till vänster på skidor

*

***

OCH RYMDEN OCH LJUSET.....

***

Och trots att jag inte är religiös i vanlig mening

vet jag ju att jag är en del

av något mycket, mycket större,

liksom du är

*

Kalla det gärna flum,

new age eller något annat

Men bara kropp är vi ju inte

Och det är svårt att få vetenskapen att berätta

var känslor som kärlek och glädje,

frihet och längtan sitter

*

Och rymden och ljuset fyller mig med vördnad

större än någon kyrka eller tempel kan ge

Hjärtats Röst, 2015

*

*

***

OCH FORTFARANDE ÄR VI ETT...

***

"...när vi nyss har kommit hit

står vi fortfarande i obruten kontakt

med allt - nära och långt bort..."

*

Och fortfarande ÄR vi ett, ett med allt

oavsett den separation

vi nästan alltid känner

när mindet och den vänstra hjärnhalvan

låter egot ta över

Hjärtats Röst, 2015

*

*

***